Month: juni 2015
DAGENS TIPS FRUGALHÅLLBARHETIKEA

Frugal innovation ska rädda världen

Frugal innovation är affärslivets senaste modeord som du bör kunna nicka igenkännande åt. På svenska är nog gnetig den närmaste översättningen.

Frugal betyder dock inte snål i största allmänhet. Här handlar det om en strävan efter enkelhet som omfattar naturresurser, energi, tid och kostnader för såväl tillverkare som konsumenter.

Som exempel på frugal innovation nämner Harvard Business Review den uttalat flärdfria kombibilen Renault Logan från 2004. Bilen var lågt prissatt från början utan möjlighet till rabatter, saknade all onödig lyx och var återvinningsbar till 95 procent. Målgruppen var växande medelklass i före detta u-länder, men bilen träffade oväntat nog mest rätt bland medvetna konsumenter i Västeuropa. Succén fick Renault att starta lågprismärket Dacia, som i dag är branschens mest snabbväxande.

Det frugala idealet handlar inte i första hand om att göra mer med mindre resurser, utan att göra bättre med mindre. Produkterna och tjänsterna ska vara meningsfulla samtidigt som de är överkomliga, enkla, hederliga och hållbara.

Men klingar ändå inte allt detta välbekant för oss svenskar? Jovisst, Ikea har ju redan skrutit om sin gnetighet i decennier. Senaste satsningen är vindkraftsparker och solceller på varuhustaken som gör dem självförsörjande på energi. Frugalt så det förslår.

 

 

 

DAGENS TIPS MARKNADSFÖRINGPSYKOLOGI

Lär dig sälja med Apples hormontrick

Varför står folk över hela världen i kö för att få köpa nästa iPhone? Varför exploderar nätet av spekulationer inför varje liten eller stor innovation från Apple?

Deras prylar är fantastiska, javisst, men konkurrenterna är inte så mycket sämre. En ny Galaxy-telefon skapar dock inga masspsykoser.

Enligt neurobiologen Robert Sapolsky är hemligheten djupare än bara god marknadsföring och design. Apple är extremt skickliga på att manipulera dopaminpåslaget i våra hjärnor, alltså det hormon som skapar ett lyckorus innan vi har fått det vi eftersträvar. Alla barn som har väntat på jultomten vet hur det känns.

Apple skulle kunna göra som andra – annonsera i god tid när de tänker släppa

nästa pryl och plikttroget berätta om all ny teknik. Men i stället utnyttjar företaget den kick du får av dina egna förväntningar.

Om belöningen är oförutsägbar pumpas dopaminet upp ännu mer. Därför adderar Apple lite osäkerhet (räcker telefonerna tills det blir min tur i kön? Vilka nya funktioner får jag?) för att ge din hjärna en ännu större glädjekick.

När du väl har din nya Applepryl i handen sjunker dopaminet och upphetsningen lägger sig. Men det har du glömt lagom till nästa lansering.

Spelar ditt företag lika skickligt på de neurobiologiska strängarna när era nya innovationer ska marknadsföras? Eller försöker ni övertyga enbart med hjälp av ärlighet och produkternas inre egenskaper?

DAGENS TIPS ACCEPTANSPSYKOLOGI

Lär dig uthärda osäkerheten

Den osäkerhet som finns inneboende i innovation skapar problem för oss som gillar ordning och reda. Ofta vet vi inte från början vad slutprodukten kommer bli, eller ens den sanna omfattningen av problemet vi försöker lösa. Att kunna tolerera osäkerhet kallas i psykologisk forskning för tolerance of ambiguity (Furnham & Ribchester 1995).

Många hanterar den här jobbiga osäkerheten genom att låsa sig vid en lösning för tidigt snarare än att stå ut, vänta och se om det finns ett bättre sätt. Att bestämma sig för tidigt är dock ineffektivt vid just innovativa problem, som ofta är otydliga och kan lösas på flera sätt. Forskningen har visat att de som kan tolerera osäkerhet också producerar mer kreativa lösningar bland en rad olika arbeten, från forskare till militärer. Här är tre tips på vad du kan göra:

  • Sätt rätt normer från början. Gör klart för ditt team att du i början av en problemlösningsprocess vill ha nya perspektiv och infallsvinklar på problemet. Först därefter ska ni (naturligtvis) vara kritiska och välja bort.
  • Släpp kontrollen. I Leif Dentis avhandling kom det fram att ledare som tog ett steg tillbaka ökade chansen för bättre idéer i forsknings- och utvecklingsteam.
  • Känn dig själv. Kan du hitta signaler på när du känner dig obekväm? Kan du acceptera att inte ha klarhet omedelbart?

 

Denti, L. (2013). Leadership and Innovation in R&D Teams. University of Gothenburg.

Furnham, A., & Ribchester, T. (1995). Tolerance of ambiguity: A review of the concept, its measurement and applications. Current Psychology, 14, 179-199.

McClary, R. B. (2009). An investigation into the relationship between tolerance of ambiguity and creativity among military officers. Dissertation: Kansas State University.

Zenasni, F., Besancon, M., & Lubart, T. (2011). Creativity and tolerance of ambiguity: An empirical study. The Journal of Creative Behavior, 42, 61-73.

 

DAGENS TIPS KREATIVITETPRESTATION

Sju skäl till kreativitet – även när du inte vill ändra något

Är kreativitet verkligen så viktigt som alla säger? Finns det inte gott om företag som klarar sig utmärkt genom att göra som de alltid har gjort? Och varför ändra på ett vinnande koncept?

Visst, på kort sikt kanske inte bristen på kreativitet gör någon större skillnad. Men i längden sänks prestationerna bit för bit tills organisationen blir medioker och sårbar för konkurrens. Innovationsexperten Jeffrey Paul Baumgartner listar sju allvarliga konsekvenser av kreativitetsbrist:

  1. Innovationsförmågan försvinner. När små företag blivit stora, byråkratiska och tappar förändringsförmågan köper de gärna upp små entreprenörsföretag för att få in nya idéer igen. Men det är inte så lätt att få de två kulturerna att trivas ihop.
  2. De unika egenheterna försvinner. Företaget klarar inte av att sticka ut och vara annorlunda, utan blir allt mer utslätat och försvinner i mängden.
  3. Du ser inte alla möjligheter. Om du tänker för inrutat i förhandlingar kan du missa nya och oväntade lösningar som båda parter skulle tjäna på.
  4. Komplexa problem blir svårare att lösa. Den som saknar kreativitet kan tvingas välja mellan två dåliga alternativ i stället för att själv hitta ett tredje.
  5. Du missar tillfällen att göra affärer. Låt säga att du hamnar på ett ställe där ingen använder dina produkter. Betraktar du det som en lönlös plats att försöka sälja på eller som jungfrulig mark?
  6. Du klarar kriser sämre. Kriser är oväntade och kräver improvisation. Med god fantasi har du lättare att föreställa dig olika hot i förväg och förekomma dem.
  7. Du kan inte utveckla bra idéer. Innovation bygger sällan på en enda bra idé, utan på flera som kombineras på oväntade sätt. Konventionella metoder är inte alltid det bästa sättet att implementera nya idéer.
DAGENS TIPS KREATIVITETLEDAREGENSKAPER

Efter 45 drabbas du av idétorka

Är du chef och över 50? Beklagar, men då har du sannolikt din mest kreativa tid bakom dig.

Forskaren Dean Keith Simonton vid UCLA i Kalifornien har slagit ihop ett antal forskningsstudier och skapat en snittkurva för sambandet mellan åldrande och kreativitet. Kurvan säger att skaparkraften stiger kraftigt när karriären tar fart, når sin topp ungefär 20 år in i karriären och därefter obönhörligt börjar dala. Normalt sett är du som mest innovativ vid 40-45.

Snittåldern för när nobelpristagare i fysik gör sina stora upptäckter (alltså inte när de får priset) är 48. Bara 14 procent har slutfört sina arbeten efter 50. Stora kompositörerna skriver i allmänhet sina första stora verk runt 26 och sina bästa vid 52.

Naturligtvis finns undantag – detta är ju statistik – men variationen är inte stor mellan olika yrken. En studie av Daron Acemoglu vid MIT har dessutom visat att ju yngre vd, desto mer banbrytande blir företagets innovationer. Varför? Jo, för att de äldre vd:arna ofta ser sitt företag och dess teknologi som sin egen baby, medan de yngre gärna offrar det gamla för någonting nytt.

Så vad ska du göra med denna kunskap om du har passerat åldersstrecket? Tja, trösta dig med att kreativitet är trots allt inte är den enda egenskap en bra chef behöver. Med ålder följer också ledaregenskaper som erfarenhet, självkännedom, visdom och gott omdöme.

 

Acemoglu, D., Akcigit, U, & Alp Celik, M. (2014). Young, restless, and creative: Openness to disruption and creative innovations. Working paper: Penn Institute for Economic Research.

 

 

 

DAGENS TIPS MARKNADSFÖRINGSTRATEGI

Tele2 tar rätt beslut – hur det än går

Mobiloperatören Tele2 gör just nu en stor affär av att man slopar bindningstiderna på sina abonnemang. Är detta en verklig innovation eller ett marknadsföringstrick?

Svar: både-och, förmodligen.

Tele2 har uppenbarligen satt på sig strategiglasögonen, lyssnat på sina kunder och gjort hemläxan. Privatkunderna har länge varit irriterade, framför allt över att vara inlåsta. Därför utmanar företaget nu ”sanningen” att det inte går att tjäna pengar i mobilbranschen utan att köpa kunderna med rabatterade telefoner och låta dem betala med sin ofrihet.

Tusentips har tidigare skrivit om Michael Raynors strategiparadox, som förklarar varför ett företag måste ta risker och satsa allt på ett kort. Det är enda sättet att bli riktigt lönsam i branscher där alla pressar priset och hankar sig fram.

Genom att ta bindande beslut med oförutsägbara konsekvenser väljer man en egen väg som konkurrenterna inte vågar följa innan de har sett vart den leder. Om chansningen faller väl ut har den modiga aktören fått ett försprång. Om den misslyckas kan fiaskot bli farligt dyrt.

Raynors teori talar för att Tele2 gör rätt bara genom att våga. Vad som troligen är ännu mer rätt är att skryta så vitt och brett om saken redan innan någon vet hur det slutar. Utan den tunga PR- och annonssatsningen från första dagen skulle man inte nå konkurrenternas alla abonnenter.

Tele2:s utspel pekar mot en framtidstrend där det kan bli minst lika viktigt att marknadsföra sin innovationsförmåga som själva produkten. Särskilt när produkten för länge sedan har degraderats från glamourartikel till vardagsvara.

 

Läs branschanalyser om Tele2:s nya strategi i tidningarna MacWorld och Mobil.