Är ett patent värt besväret?

Hur meningsfullt är ett patent när multinationella företag stjäler innovationer och tvingar in upphovsmännen i utdragna rättegångar om miljardskadestånd? Kanske inte lika mycket som förr. Men tiden är ändå inte över för patentskyddet.

Konflikten har kallats för århundradets patentstrid. Den har trappats upp de senaste fem åren kan i dag liknas vid ett handelskrig mellan världens högst värderade företag, Apple, och världen största mobiltillverkare, Samsung.

Smartphonejättarna som började som samarbetspartners är i dag inblandade i över 50 rättsprocesser samtidigt i tio olika länder. 2012 vann Apple en spektakulär seger i USA där Samsung dömdes att betala ett rekordstort skadestånd på en miljard dollar, sju miljarder kronor, för att androidmobilerna gör intrång på Apples iPhonepatent.

”Jag ska krossa Android, för det är en stulen produkt. Jag är villig att starta ett kärnvapenkrig kring detta”, hotade Apples förra vd Steve Jobs före sin bortgång.

Frågan är dock om Apple självt är så mycket ädlare. Under hot om skadestånd sägs företaget ha gått med på att betala Nokia fyra miljarder kronor om året för rätten att få montera pekskärmen på iPhone.

Systemet med patent kom till i industrialismens barndom för att skydda innovatörer från idéstölder. I snart 200 år har det bidragit till att företagare kunna satsa på extremt kostsam forskning och utveckling. Otaliga av världens viktigaste innovationer hade inte varit möjliga utan patentskydd.

Dagens infekterade miljardstrider hotar dock att underminera hela systemet. Att utveckla nya produkter särskilt i mjukvaruindustrin har blivit ett vågspel. Erkända innovatörer protesterar i dag mot att stora och mäktiga företag och nationer (i synnerhet Kina) visar allt mindre respekt för uppfinnares immateriella rättigheter.

”Nästan alla industriuppfinningar värda mer än 50 miljoner kronor stjäls. Patentintrång görs i dag rutinmässigt därför att det är helt riskfritt. I dag är många av landets mest framstående uppfinnare förlamade av juridiska processer, iscensatta av starka företag som ofta kallar sig riskkapitalister. Dessa processer kostar miljoner per år och pågår ibland i mer än tio år. De slutar normalt när uppfinnaren är utblottad och därför förlorat allt”, skrev bland andra uppfinnaren Håkan Lans i en debattartikel i Dagens Industri i januari 2014.

Även om stora konkurrenter avstår från intrång så säger ett patent ingenting om möjligheten för en innovation att bli kommersiellt framgångsrik. I USA leder bara 1 procent av alla patent fram till lönsam tillverkning.

Bör därför en modern innovatör avstå från att söka patent?

Svaret är trots allt nej. I Sverige beviljas cirka 2 500 patent om året och i hela världen är siffran 400 000, vilket visar att innovatörerna fortsätter att se den kostnads- och arbetskrävande patentprocessen som värdefull.

Svaret beror också på vilken bransch du arbetar i. I den forskningstunga läkemedelsindustrin är patenten avgörande för att hindra kopiering, medan bilindustrin har vant sig vid att goda innovationer kopieras snabbt. När olika märken köper tekniken av samma underleverantörer – eller av varandra – utövar de sin konkurrens med andra medel.

Det mest uppenbara skälet att söka patent är för att kunna tjäna pengar på en teknik med ensamrätt och maximera sina intäkter så länge det går – att hitta en kassako. Men den italienska forskaren Elena Giraldoni har även funnit fyra andra vanliga patentstrategier:

Agera offensivt. Man skaffar ett flertal närliggande patent för att stoppa eller förebygga konkurrens.
Agera defensivt. Man tar patent på nyckelidéer som man vill ha möjlighet att utveckla och kommersialisera senare utan att de blir imiterade.
Skaffa förhandlingsvapen. Man tar patent som påtryckningsmedel för att få till stånd exempelvis en strategisk allians.
Bygga varumärke. Man tar patent för att förbättra sitt företags image eller position, antingen för att attrahera kapital eller locka samarbetspartners.

Läs mer:

Giraldoni, E. (2007). Basic approaches to patent strategy. International Journal of Innovation Management, no 11.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.