Det verkliga motivet för brainstorming

Säg den som inte har blivit indragen i en brainstormingsession på jobbet. Men som vi visade i gårdagens tips så finns det gott om forskningsbevis mot metoden.

Den vanligaste instruktionen går ut på att en grupp samlas och kastar fram idéer. Inga infall ska hållas tillbaka, utan allt ska upp på bordet (eller whiteboardtavlan). I första stadiet är kvantitet bättre än kvalitet och det råder ett uttalat förbud mot att kritisera en idé. Tanken är att koppa förbi självcensurens spärrar och få ett stort råmaterial av tankar, där de bästa sedan kan sorteras ut och förädlas.

Kreativitetsföreläsaren Jeffrey Baumgartner listar forskningsbevisen på att denna förhoppning inte stämmer. Slutresultatet blir snarare mer medelmåttiga och förväntade idéer. Ändå lever brainstormingmetoden vidare.

Orsaken är ingen större gåta, menar Baumgartner. Metoden har nämligen andra fördelar. Det är en strålande enkel, billig, trevlig och accepterad teambuildingövning. Var annars på dagens stressiga arbetsplats kommer du garanterat att slippa bli kritiserad under flera timmar? Under en brainstorming kan alla känna sig trygga, skratta och ha trevligt ihop – samtidigt som de pratar om jobbet och skapar känslan av att vara innovativa och effektiva.

En lyckad brainstorming värderas utifrån hur många idéer som kommit fram, inte hur bra eller genomförbara de är. En sådan kravlöshet skapar en befriande paus i den dagliga prestationshetsen.

Du kan alltså ha goda skäl att fortsätta engagera medarbetarna i denna utdömda metod. Men lura i så fall inte dig själv att det är innovation du skapar. Det handlar mycket mer om motivation.

 

2 kommentarer på “Det verkliga motivet för brainstorming

  1. Tack för kommentaren Olle Torgny. Jag håller med upp till en punkt. Brainstorming skapar nya idéer, samt ökar delaktigheten kring förslagen som ska införas eller problemet som ska lösas. Men vi bör byta ut brainstorming mot bättre metoder då vi verkar ha överdrivna förväntningar på vad brainstorming egentligen åstadkommer. Till exempel verkar brainstorming skapa medelmåttiga och/eller förväntade förslag och idéer och man kan nå bättre resultat med andra metoder, till exempel s.k. brainwriting. /Leif Denti

  2. Är inte den största poängen med en klassisk brainstorming möjligheten att korsbefrukta idéer som dels är oväntade och dels ändå är direkt eller indirekt relevanta?
    Antalet och galenheten är väl i första hand tricks för att öka den effekten? En effekt man missar ifall man bara listar alla förslagen och sedan väljer mellan dem.

    Det finns en dimension till och det är den känsla av delaktighet du får ifall du lyckas få alla närvarande att medverka. Som när man efteråt inte minns vem som kom med idén. Den delaktigheten ökar chansen för de färdiga förslagen att lyckas, med hjälp av gruppens engagemang, där var och en bidrar med sin specifika kompetens.
    Eller?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.