Fonder bäddar för sociala investeringar

I början av 1990-talet rasade kurvan över USA:s brottslighet plötsligt tillbaka till 1950-talsnivå. Experterna gissade på att allt från strängare vapenlagar till bättre ekonomi låg bakom och politikerna tävlade om att ta åt sig äran.

Men ingen hade rätt. Den verkliga orsaken kunde dateras till 22 januari 1973 – dagen då USA fick fri aborträtt. Efter det blev antalet tonårsmammor betydligt lägre.

Först 17-18 år senare märktes skillnaden på gatorna. En tidigare stor grupp saknades, nämligen svarta tonårspojkar med unga, fattiga ensamstående mammor. Det amerikanska samhället har alltid lyckats dåligt med att styra denna utsatta grupp undan kriminaliteten.

Historien berättas av nationalekonomen Steven Levitt och journalisten Stephen Dubner i den bästsäljande boken Freakonomics från 2005. Den har också koppling till vad som kallas sociala investeringar, vilka kan bli mycket samhällsekonomiskt lönsamma. Varje barn som räddas från permanent utanförskap i form av ohälsa, missbruk eller kriminalitet innebär runt 10 sparade miljoner under sin livstid.

Sociala investeringar handlar om att upptäcka och åtgärda problem tidigt. Det är billigt, men medför också utmaningar. Kostnaden har en puckel i början som kan vara svår att bära för förvaltningar som har för snäva budgetregler. Vinsten kommer också långt senare och tillfaller ofta andra aktörer i systemet.

Som botemedel rekommenderar statliga Innovationsrådet en budgetinnovation som kallas sociala investeringsfonder, alltså en särskild buffert för tidiga insatser. På så sätt kan flera offentliga aktörer gå samman och motverka kortsiktigt revirtänkande.

 

Läs mer:

SOU 2013:40. Att tänka nytt för att göra nytta – om perspektivskiften i offentlig verksamhet. Stockholm: Innovationsrådet.

Levitt, S. D., & Dubner, S. J. (2005). Freakonomics: A Rogue Economist Explores the Hidden Side of Everything. Volante.

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.