Metros fem bästa läxor om innovation

I februari 2015 fyllde tidningen Metro 20 år. Gratistidningen i tunnelbanan var så innovativ att den listas i Reforminstitutets skrift ”Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer” tillsammans med bland annat skiftnyckeln, bluetooth, respiratorn och den bakåtvända bilbarnstolen.

Metro tänkte nytt på många sätt, men det verkligt innovativa var affärsmodellen. Grundarna kom på att kostnaden för lägga en tidning i 100 000-tals brevlådor varje dag i princip motsvarade vad läsarna betalade. Utan dyr distribution kunde tidningen skänkas bort och leva helt på annonser.

I samband med jubiléet släppte Metros tidigare chefredaktör Sakari Pitkänen sin bok ”Metro – konsten att skaffa sig fiender över hela världen”. I den finns ett flertal generellt användbara – och politiskt intressanta – lärdomar om innovation.

1. Metro behövde ett startkapital på 10 miljoner. Men alla banker sa nej, eftersom det inte fanns någon vetenskaplig bevisning för att idén skulle fungera och för att ingen annan hade prövat den tidigare. Bara gamla idéer ansågs säkra nog.

Lärdom: Banker blir fega i osäkra tider. 1995 hade de i praktiken infört innovationsförbud.

2. De stora tidningshusen erbjöds att bli partners, men avstod. Några år senare var Metros börsvärde över sex miljarder. En av medgrundarna Monica Lindstedt säger i dag: ”Bonnier känner inte igen en bra idé förrän de ser den hos en konkurrent”.

Lärdom: I dag skulle ingen liten disruptiv innovatör bjuda in de stora. Och jättarna har inte råd att ignorera någon, utan måste vara ännu bättre på att känna igen och möta små hot.

3. När Metro började ge ut en prenumererad helgtidning, Metro Weekend, gick DN:s och SvD:s chefredaktörer till regeringen och krävde ändrade bidragsregler för att kunna stoppa sin konkurrent.

Lärdom: Sverige är ett litet land. Om din innovation hotar mäktiga branschaktörer går de till politikerna och kräver regler som gynnar dem själva. Ibland lyckas de.

4. Vid starten dömdes Metro ut av journalistikprofessorer som ett hot mot demokratin. Den visade sig snart bli motsatsen – en seriös dagstidning som låginkomsttagare och invandrare tog till sig.

Lärdom: Räkna med att en lyckad innovation blir ringaktad och förtalad i början. De eventuella hyllningarna kommer senare.

5. Metro avstod från (och hade inte råd) att satsa på internet när de andra tidningarna gjorde det. I dag lever pappers-Metro på övertid och bolaget saknar en ledande position på nätet.

Lärdom: Inte ens med facit i hand går det att säga vilken strategi som hade varit bättre. Metro har själva råkat ut för den disruption som man utsatte Dagens Nyheter för. I dag sitter alla på tunnelbanan och läser i sin iPhone.

 

Sakari Pitkänen: ”Metro – konsten att skaffa sig fiender över hela världen” (AB Olaga/Ordupplaget)

 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.