Month: juni 2015
DAGENS TIPS MEDARBETARSKAPORGANISATION

Arbetsplatsen som är radikalare än Google

Det amerikanska spelföretaget Valve dyker inte ofta upp på svenskarnas listor över innovativa och inspirerande företag. Men det cirka femton år gamla företaget med ungefär 300 medarbetare har en högre intjäningsförmåga per anställd än giganterna Google, Amazon och Microsoft.

Valve började som spelutvecklare, men håller numera på att revolutionera marknaden för tv-spelskonsoller där tungviktarna Microsoft (Xbox) och Sony (Playstation) länge har dominerat.

Det intressanta ur ett innovationsledningsperspektiv är sättet som företaget organiserar sig på. Filosofin bygger på inställningen att det är medarbetarna, med sitt kunnande och engagemang, som skapar innovationerna och därmed värdet för företaget. Därför är Valve helt styrt av sina medarbetare. Google har en modell där 20 procent av arbetstiden kan ägnas åt egna projekt. På Valve är den siffran 100 procent.

Valve har alltså inga chefer som bestämmer vad medarbetarna ska syssla med. Inga ledningar eller strategier pekar ut riktningen. Så hur vet man vad man ska göra första arbetsdagen? En ledtråd är att titta under skrivbordet. Där sitter fastskruvade hjul. Som ny medarbetare gäller det att hitta ett projekt man tycker är inspirerande, rulla sitt bord över till projekthörnan och koppla in sina datorprylar i närmaste vägguttag. Det är kollektivet som bestämmer riktningen för företaget.

Det finns endast ett budord hos Valve – att alltid fundera på hur man kan bidra med värde till företaget på bästa sätt: Vilket projekt är mest lovande? I vilket projekt kan jag göra mest nytta? Finns det något som företaget inte gör just nu men borde göra?

Under åren har man byggt en stark företagskultur där samarbete och intensiv kommunikation är kärnan. Misslyckanden ses som tillfällen att lära sig, kortsiktiga vinster ska inte stjäla fokus från långsiktiga satsningar och man är mycket petig med vem man rekryterar.

Tror du eller tvivlar du på Valves organisationsmodell? Finns det något i den som din organisation skulle kunna experimentera med? Börja med att läsa Valves inspirerande handbok för nya medarbetare här.

DAGENS TIPS BETEENDEEFFEKTIVITET

Smartare av att anteckna för hand

På många konferensbord idag har laptopen ersatt anteckningsblocket. Men pennan är ändå mäktigare än tangentbordet, visar ny forskning.

Visst, det går något långsammare att anteckna för hand. Men chansen att du faktiskt minns vad du antecknat är högre, något som i sin tur påverkar din förmåga att dra paralleller och få nya idéer i framtiden.

Vi tvingas helt enkelt tänka djupare kring hur vi formulerar en skriftlig anteckning, menar forskarna Pam Mueller och Daniel Oppenheimer vid Princeton University.

Deras studier, publicerade i Psychological Science, visade att personer som antecknar via laptop har svårare att förstå och minnas komplicerade begrepp och idéer. Till exempel fick deltagarna lyssna på en TED-föreläsning och därefter besvara frågor som ”Vad skiljer Japan och Sverige gällande ländernas inställning till jämställdhet?”.

Men hur noggrant behöver man anteckna? Inte särskilt, verkar det som. Mueller och Oppenheimer upptäckte att ju mer exakt deltagarna kopierat föreläsaren, desto sämre gjorde man ifrån sig. Det bästa är alltså att använda egna ord för att förstå materialet, inte bara anteckna vad som sägs rakt av.

Läs mer om Mueller och Oppenheimers minnesstudie här.

 

Mueller, P. A., & Oppenheimer, D. M. (2014). The pen is mightier than the keyboard: Advantages of longhand over laptop note taking. Psychological Science, 23, 1-10. DOI: 10.1177/0956797614524581

 

DAGENS TIPS KREATIVITETTANKEFÄLLOR

Så tar du dig ur gamla hjulspår

De flesta som har läst på universitetet kan vittna om den gamla professorn som tar dubbelsteg mot katedern, öppnar portföljen och tar fram sina – overheadbilder.

Vi tar gärna genvägar för att spara mental energi. Men ibland kan våra rutiner vara dåligt anpassade till verkligheten och vi har kört fast i gamla hjulspår.

Nu är dock problemet att din hjärna är riggad att tänka längst med samma banor. Det är bekvämt att göra sådant vi känner till sedan tidigare, vi får till och med en liten pyts dopamin, hjärnans må-bra hormon, av att göra detta. Det är därför vi också ogillar att bryta invanda mönster. Om vi på morgonen upptäcker att det är slut på kaffefilter, mjölk, eller själva bryggkaffet så ser vi knappast detta som ett spännande äventyr, en möjlighet att få bevista mataffären eller lära känna nya grannar.

Det första du bör göra är förstås att bli medveten om att det du gör inte fungerar så bra. Du kanske till och med behöver kringgå några psykologiska försvar.

  • Tradition. Argumentet ”så här har vi alltid ha gjort”.
  • Prestige. Vi gillar inte att erkänna att vi gjort fel.
  • ”Sjunkna kostnader”. Vi är ofta ovilliga att släppa något vi redan investerat tid eller pengar i.

Försök att få en nykter bild över ditt eller ert beteende. Ta hjälp av andra du litar på som kan erbjuda ett mer objektivt perspektiv.

För att ta dig ur hjulspåret behöver du göra något drastiskt, menar Twyla Tharp i sin bok The Creative Habit. Hon rekommenderar att sätta upp en ”aggressiv kvot” för att ta fram nya idéer. Till exempel kan du för dig själv eller för ditt team sätta ett mål om 75 nya idéer för hur ni ska göra någonting annorlunda. Twarp observerar att efter att skåpmaten har avverkats, det vill säga de ”uppenbara” idéerna, framträder de riktigt intressanta.

 

Kahneman, D. (2013). Thinking, fast and slow. Farrar Straus Giroux.

Twarp, T. (2006). The Creative Habit: Learn it and use it for life. New York: Simon & Schuster.

 

 

 

 

 

DAGENS TIPS PATENT

Patenttrollen kan knäcka ditt företag

Patenträtten är en grundbult i den moderna marknadsekonomin ända sedan 1600-talet. Men den kan också missbrukas, vilket börjar få allt mer uppmärksamhet i USA.

Kritiken växer nu mot de så kallade ”patenttrollen” – företag vars enda verksamhet är att söka stora mängder patent och stämma andra aktörer för intrång. Ett färskt exempel är nätaktivisterna EFF (Electronic Frontier Foundation), som på sin hemsida har börjat utse ”Stupid patent of the month” – månadens dummaste patent – för att sätta press på myndigheterna.

Juli månads pristagare är ett företag som obegripligt nog lyckats ta patent på den helt vardagliga sysslan att en läkarsekreterare svarar i telefon och kopplar en patient vidare till sin doktor.

– Det är viktigt att komma ihåg att sådana här dumma patent kan göra verklig skada. Eftersom det kan kosta en miljon dollar att försvara ett patent kan patenttrollet skicka krav på dessa summor för att tvinga fram en förlikning, varnar EFF-bloggaren Vera Ranieri.

Organisationen kräver att USA:s patentverk blir strängare i sin hållning:

– Genom att man godkänner vaga patent ger man trollen verktyg att utpressa verkliga innovatörer, skriver Ranieri.

DAGENS TIPS KREATIVITETRUTINER

Inrutade människor är mest kreativa

(L) Inspiration är för amatörer BILD

Välkommen tillbaka till Tusen tips efter sommaren och våra dagliga innovationstips. Du som just nu kämpar med att få igång skaparlusten inför hösten kanske kan inspireras av målaren Chuck Close: ”Inspiration är för amatörer. Vi andra dyker upp och sätter igång att arbeta”.

Vi har tidigare skrivit om vikten av att ha fasta rutiner när det kommer till att producera kreativt arbete. Detta gäller både om du själv är den som skapar och om du leder ett projektteam. Ett gott bevis för detta är det interaktiva diagrammet här ovan, som webbplatsen polio.com har tagit fram. Det är baserat på Mason Curreys bok Daily Rituals: How Artists Work där du kan se hur dina favoritförfattare, -kompositörer eller -filosofer lade upp sina liv.

Även om diagrammet inte på något sätt är generaliserbart för alla kreatörer kan vi göra ett par intressanta observationer. Alla de beskrivna är måna att få en god natts sömn, förutom Kafka som måste skriva på natten.

Hur kreatörerna lägger upp sina dagar är dock väldigt olika. Vissa är aktiva på morgonen medan andra under kvällen. Vissa både och. Beethoven arbetade i ett kontinuerligt block på åtta timmar mellan halv sju på morgonen och halv tre på eftermiddagen. Darwin och Mozart åstadkom små spurtar av kreativt arbete på morgonen, eftermiddagen och framåt natten.

Att ha en hyfsat inrutad tid för kreativt arbete minskar risken för att du ger upp och säkerställer att du gör ett kontinuerligt arbete över en längre tid (Twarp, 2006). Joseph Heller, författaren av kultboken Moment 22, arbetade 2-3 timmar på sin bok vid sitt köksbord efter jobbet. I åtta år.

Slutsatsen är förstås att bara du själv vet vilken rutin som fungerar bäst för dig. Men se alltid till att ha en.

 

Currey, M. (2013). Daily Rituals: How artists work. Knopf.

Twarp, T. (2006). The Creative Habit: Learn it and use it for life. New York: Simon & Schuster.