Utmana inte högtalarmannen

Du har säkert mött högtalarmannen. Kort efter att han har köpt nya högtalare till sin hemmabioanläggning börjar han drömma om mer exklusiva prylar som ger ännu bättre ljud. Till slut har han lagt ner ofattbara belopp.

Psykologin som drabbar högtalarmannen är allmänmänsklig och påverkar allt från prylkonsumtion till välfärdstjänster. När en ny toppmodell kommer ut är de nyinköpta hifi-lådorna relativt sett sämre, oavsett om de slår alla konsumentmodeller på fingrarna.

Fenomenet kan kopplas till det som kallas scarcity theory, knapphetsteori. Vi reagerar ungefär dubbelt så starkt på en försämring jämfört med en förbättring. Det innebär att vi ständigt är uppmärksamma på minsta indikation på försämring. Tanken på att byta ner sig, oavsett från vilken nivå, är svåruthärdlig.

Därför bör du se till att dina innovationer inte uppfattas av som standardsänkningar. Flygbolag som har bytt champagnen i business class mot mousserande vin har fått känna på missnöjet. (Läs den 18-sidiga diskussionstråden här.)

Om du vill sänka kvaliteten på en produkt bör du därför kompensera med andra upplevda förbättringar. Det räcker inte alltid att bara sänka priset. Måste du minska öppettiderna på vårdcentralen? Inför då samtidigt en ny tjänst där man kan förnya recept via sms.

Ännu en insikt från knapphetsteori är att det finns fördelar med att utveckla saker i många små steg. Det är därför bilar och datorer har nya årsmodeller. De små förbättringarna kittlar högtalarmannens hemliga längtan efter det perfekta livet.

 

Mullainathan, S., & Shafir, E. (2013). Scarcity: Why having too little means so much. New York: Times Books.

 

 

Gör mer och tänk mindre

Varför driver vissa entreprenörer inte innovation på det sätt som skolböckerna säger?

Saras Sarasvathy, professor på Darden School of Business i Virginia, intervjuade ett stort antal erfarna och framgångsrika entreprenörer för att ta reda på hur de tänker när de fattar beslut om att satsa på nya innovationer.

Det visade sig att de intuitivt struntar i (eller inte ens känner till) den klassiska managementlitteraturens råd om att samla information, göra affärsplaner, undersöka marknaden, analysera alla risker och fatta välgrundande beslut.

De kör på i stället.

Det innebär dock inte att de trycker gasen i botten utan att ha några planer. I stället har de provat de sig fram och hittat andra vägar som leder genom obanad terräng, det vill säga hjälper dem att tjäna pengar när kursen är helt ny, osäkerheten stor, hindren höga och kunderna ännu inte vet vad de vill ha.

Sarasvathy kallar metoden för effectuation (”genomförande”), eftersom fokus ligger på att göra i stället för att planera. Här är de grundläggande beslutsprinciper som entreprenörerna i hennes studie har gemensamt:

  1. Gräv där du står. Utgå från vem du är, vad du kan och vilka du känner i stället för att lita till marknadsundersökningar och prognoser.
  2. Satsa inte mer än du har råd att förlora. Det gäller både tid, arbetsinsats och pengar. Räkna på den potentiella förlusten i stället för den potentiella vinsten.
  3. Låt samarbetspartners vara med och styra. Låt dem gå in i projektet med sina resurser i form av tid, pengar, kunskap eller kontakter. Håll inte fast vid dina egna tidiga planer till varje pris.
  4. Skapa framtiden i stället för att försöka förutsäga den. Acceptera det som händer och var lite fatalistisk. Tänkt att det kommer något bra ur det mesta, även det som ser ut som bakslag just när det händer. Var flexibel och staka inte ut vägen för hårt.

Att ta till sig effectuation-metoden innebär inte att alla gammal kunskap om rationellt beslutsfattande ska kastas över bord. Men den kan ge argument till den som vill få med sig en företagsledning på att testa en oprövad och osäker väg där de gamla analysmetoderna inte kan ge några användbara svar.

 

Sarasvathy, D. D. (2009). Effectuation – Elements of Entrepreneurial Expertise. Edward Elgar Publishing Inc.

 

 

Dra nytta av Ikea-effekten

Låt säga att du har Billyhyllor från Ikea hemma som du själv har skruvat ihop. Anta också att du har en annan färdigmonterad bokylla från en annan möbeltillverkare. Då kommer du troligen att tycka lite bättre om Billyhyllan, om man ska tro Michael Norton, Daniel Mochon och Dan Ariely vid Harvard Business School.

De tre forskarna har nämligen funnit att det händer något när vi investerar arbete. Ansträngningen får oss att värdera det färdiga resultatet högre än vad vi hade gjort om samma resultat var skapat av någon annan.

Forskarna kallar fenomenet för Ikea-effekten. Och som chef bör du både dra nytta av den och se upp för den.

Dra nytta av den genom att se till att dina medarbetare får vara med och slutföra innovationer som de själva har initierat eller bidragit med idéer till. Det ägande som de känner kommer att öka deras engagemang för produkten, även om den har brister.

Nackdelen med Ikea-effekten är samtidigt att medarbetarna övervärderar sina egna resultat. Att avfärda deras färdiga förslag alltför okänsligt kan väcka ont blod.

För att undvika detta bör du veta att Ikea-effekten också har en inbyggd begränsning. Den uppstår bara när det finns ett färdigt resultat, inte på planeringsstadiet.

Om du märker att ett utvecklingsprojekt kommer att landa snett kan det alltså vara klokt att avbryta innan arbetet går i mål. När prototypen väl står färdig kan medarbetarna redan ha hunnit bli förälskade i sin egen skapelse.

 

Referens:

Norton, M. I., Mochon, D., & Ariely, D. (2011). The “IKEA Effect”: When Labor Leads to Love. Working paper 2011-091, Harvard Business School.

 

Rätt sorts kreativitet gör dig attraktiv

Som de flesta säkert anar kan det finnas personliga vinster med att vara kreativ på jobbet. Jodå – kreativitet ökar din attraktionskraft i kärlekslivet.

Frågan är bara vilka kreativa sysslor som anses sexigast. Detta har dock psykologen Scott Barry Kaufman och hans team vid University of Pennsylvania ansträngt sig för att reda på genom att fråga 815 studenter. Resultatet redovisas i nedanstående graf från vetenskapstidskriften The Journal of Creative Behaviour. (Öppna länken om bilden är svårläst.)

Att vara rockstjärna, vara snabb i repliken och ta konstnärliga fotografier smäller högt, medan du väcker mindre begär om du löser kniviga matteproblem, bygger hemsidor eller skapar en fantastisk trädgård. Svaren bekräftar en rad välkända stereotyper och fördomar. Men du som känner dig missgynnad av undersökningen får väl trösta dig med att du har ädlare syften med dina kreativa sysslor.

Sexy creativity

 

Kaufman, S. B., Kozbelt, A., Silvia, P., Kaufman, J. C., Ramesh, S., & Feist, G. J. (2014): Who Finds Bill Gates Sexy? Creative Mate Preferences as a Function of Cognitive Ability, Personality, and Creative Achievement. The Journal of Creative Behavior. DOI: 10.1002/jocb.78.

Underskatta inte vanebildande innovationer

Hur kan uppstartsföretag som visar kattbilder och skvaller på internet få riskkapital på över 100 miljoner och värderas till miljarder? Är sådana innovationer över huvud taget värdefulla?

Frågan är fel ställd, menar Nir Eyal, författare till boken ”Hooked”. Både investerare och många andra underskattar nya innovationer som verkar triviala, onödiga och löjeväckande. Vad de missar är dessa produkters förmåga att skapa nya vanor.

Vem behövde egentligen Facebook innan det fanns? I dag är miljontals människor ändå närmast beroende. Enligt vissa studier kollar de flesta sin smartmobil över 30 eller kanske upp till 150 gånger om dagen.

När vi bedömer innovationer sorterar vi in dem i två kategorier, menar Eyal. Vi ser dem som värktabletter – något som löser ett verkligt problem – eller som vitaminpiller – något som man använder av emotionella skäl och väljer att tro på trots att nyttan aldrig bevisas.

Men. Med tiden kan en vitamintablett förvandlas till värktablett. Användningen har blivit en vana och om vi försöker bryta den uppstår obehag. Vi har blivit hooked, beroende.

I stället för att bara avfärda nya produkter som idiotiska bör vi förstå psykologin bakom och lära oss hur vanor skapas och hålls vid liv, menar Nir Eyal. En insikt kan finnas att hämta från Chris Dixon, en av investerarna bakom kattbildssajten Buzzfeed: ”Nästa stora succé kommer i början att tas för en leksak”.

 

Nir Eyal: Hooked: How to Build Habit-Forming Products.

Hitta de initiativrika – inte talangerna

Det talas överallt om hur viktigt det är att fånga talangerna. Men det kanske snarare är initiativförmågan du borde titta efter när du rekryterar.

I Leif Dentis avhandling framkom att personer som har stor förmåga att ta egna initiativ också driver innovationer framåt. Personlig initiativförmåga är enligt forskarna Frese, Fay, Hilburger, Leng, och Tag (1997) ett beteendemönster där man tar sig an sina arbetsuppgifter på ett aktivt och självgående sätt.

Statistiken visar att hög initiativförmåga är positivt relaterat till verkliga innovationer såsom nya produkter eller produktförbättringar, patent och patentansökningar.

Så här känner du igen en initiativrik person nästa gång du sitter i en anställningsintervju:

• Ryggar inte undan för problem.

• Söker omgående efter lösningar när någonting går snett.

• Tar chansen att bli aktivt involverad.

• Tar initiativ även om andra inte gör det.

• Använder uppkomna möjligheter för att nå målet.

• Är bra på att driva egna idéer.

 

Denti, L. (2013). Leadership and Innovation in R&D Teams. University of Gothenburg.

Frese, M., Fay, D., Hilburger, T., Leng, K., & Tag, A. (1997). The concept of personal initiative: Operationalization, reliability and validity in two German samples. Journal of Occupational and Organizational Psychology, 70, 139–161.

 

Lär dig snabbare genom att göra fel

Är det verkligen klokt att låta oerfarna medarbetare ge sig i kast med osäkra innovationsprojekt? Ja, att få göra fel och försöka lösa problem utan facit är i alla fall ett effektivt sätt att lära sig, visar en forskningsstudie från UCLA i Los Angeles.

Forskaren Robert Bjork ledde ett team som gav studenter tester där de fick svara på faktafrågor om ett ämne de inte hade studerat för att därefter få de korrekta svaren. Försöket visade att inlärningen blev mer kraftfull när studenterna först fick tänka till på egen hand – förutsett att de fick snabb feedback på sina svar.

Det har sagts förr men tål att upprepas: se till att uppmuntra en kultur där misstag ses som lärande i stället för att de döljs, glöms eller förnekas. Om medarbetare och team inte vågar lyfta fram sina egna misstag går hela organisationen miste om värdefulla insikter.

Att inte våga berätta om saker som går fel blir ofta dyrt, till exempel genom att dödsdömda projekt får fortsätta för länge. Dessutom får rädslan att skylta med sina misstag att medarbetare dröjer för länge med att be om den hjälp de behöver.

 

Kornell, N., Hays, M. J., & Bjork, R. A. (2013). When and Why a Failed Test Potentiates the Effectiveness of Subsequent Study. Journal of Experimental Psychology, Learning, Memory and Cognition, 39, 1, 290-296. doi: 10.1037/a0028468

Så pitchar du en idé på tio sekunder

Det finns förstås inga one-liners när det kommer till att pitcha idéer. Men visst vore det bra att veta hur man säljer in en idé snabbt?

Under 2,5 år ägnade sig författaren James Altucher åt en minst sagt udda syssla. Han begav sig ut varje tisdagnatt mellan kl 3 och 4 för att på fem sekunder förmå prostituerade, knarklangare och hemlösa att berätta sina inre hemligheter för honom – eller åtminstone inte ha ihjäl honom.

Lärdomar från att närmat sig ungefär 3 000 människor kondenserar Altucher i en rad tips på hur man övertygar någon på tio sekunder.

1. Förbered dig. Tio sekunder är inte lång tid. Du måste i stort sett redan se ut som att du har fått ett ja på pitchen. Håll upp axlarna, andas djupt och avslappnat.

2. Beskriv det brännande problemet och varför personen du pitchar mot ska bry sig.

3. Beskriv det unika i din idé, och hur din idé skiljer sig från andra försök att lösa problemet.

4. Var specifik. Avslöja några av detaljerna kring hur det hela kommer fungera.

5. Erbjud bevis, till exempel hur en annan respekterad organisation gjort liknande saker som lyckats.

 

 

 

 

 

Kreativa människor är mer oärliga

Jodå, det finns faktiskt flera olika forskningsstudier som påvisar ett samband mellan kreativitet och oärlighet. Forskaren Francesca Gino vid Harvard Business School har gjort experiment som visar att kreativa personer är bättre på att rättfärdiga sina oetiska beteenden. De är duktiga på att hitta på förklaringar som inte bara övertygar andra utan även dem själva.

Oärlighet kan innebära allt från en vit lögn till brottsligt bedrägeri. Men den gemensamma nämnaren som Gino finner för kreativitet och oärlighet är att de båda innefattar villigheten att bryta mot regler.

Forskningen visar också att sambandet fungerar även i andra riktningen – oärlighet gynnar kreativitet. Om människor märker att de kommer undan med att ljuga om en uppgift så blir de mer fördomsfria och tänker friare kring hur de kan lösa nästa uppgift.

När dina medarbetare har fått ett knivigt problem att lösa så kan du alltså värma upp dem genom att uppmuntra dem att ljuga om något annat först!

 

Francesca Gino, Dan Ariely: The dark side of creativity: Original thinkers can be more dishonest. Journal of Personality and Social Psychology, Vol 102(3), Mar 2012.

Därför misslyckas brainstormingmötet

Du arrangerar brainstormingmöten med dina medarbetare. Men energin och engagemanget sviktar och det kommer inte fram många nya spännande idéer.

Varför? Forskarna Michael Diehl och Wolfgang Stroebe vid Tubingens universitet i Tyskland har funnit att en brainstorminggrupp producerar färre och mindre kreativa idéer än vad deltagarna kan göra var för sig. Tre särskilda faktorer anses ligga bakom den dåliga effektiviteten:

1. Skapandeblockering. Deltagarna hindras av praktiska skäl från att komma på idéer eller presentera dem. På ett gruppmöte kan bara en person tala åt gången, vilket gör att de andra inte kan producera idéer samtidigt. Det hindrar gruppens effektivitet.

2. Bedömningsoro. Deltagarna vågar inte producera nya och radikala idéer eftersom de är rädda att bli negativt bedömda av andra i gruppen.

3. Social lättja. Ju fler som finns i en grupp, desto mindre effektiv blir var och en. Man kan gömma sig i mängden och under brainstorming hålls man inte ansvarig för sin egen prestation. (Läs vårt tips om hur du hindrar freeriding här)

Diehl och Stroebes tester har visat att det främst är skapandeblockering som påverkar brainstormingen negativt. Problemet är att arbetsminnet blir överbelastat med idéer i större grupper, vilket gör att idéer inte får tillräckligt djup. De båda forskarna föreslår i stället att deltagarna ska jobba två-och-två för att minska skapandeblockeringen. För att få variation och nya perspektiv bör du dessutom låta samtalsparterna rotera mellan varandra.