Varje idé måste besvaras

Många konsultfirmor säljer pedagogiska webbprogram som ersätter gamla tiders klassiska förslagslåda. Med de moderna verktygen ska medarbetarnas innovativa idéer lättare kunna fångas upp, samlas in och hanteras, är tanken.

Det kan säkert fungera utmärkt. Men systemen bör ändå förses med en liten varningstext. Om en digital förslagslåda är det enda du erbjuder dina medarbetare är risken att den gör mer skada än nytta.

Det är viktigt att vara uppmärksam på användarnas förväntningar. Varje medarbetare som lägger ner tid och engagemang på att använda ett idéverktyg förtjänar en tydlig återkoppling på sin arbetsinsats (som ofta går utöver det vanliga, eftersom operativt arbete är normen på många svenska arbetsplatser).

Sälj inte in den digitala förslagslådan med hjälp av överdrivna förväntningar. Den absoluta majoriteten av alla förbättringsidéer blir aldrig förverkligade. En del forskare hävdar att sannolikheten för en idé att ta sig hela vägen till lönsam produkt är en på tre tusen.

Oavsett vad som händer med en idé så måste medarbetaren få veta om det. Det kan räcka med att en användare en enda gång märker att ingenting händer för att hon ska sluta bidra med sin kreativitet för gott.

Ett absolut minimum är att du som chef ger återkoppling om att idén är mottagen och läst och att idén kommer att bedömas. När du eller någon annan väl har fattat beslut ska det meddelas. Har idén fallit eller passerat nålsögat?

Vad som helst är bättre än generad tystnad.

 

Läs våra tidigare tips om innovationstävlingar och medarbetardriven innovation.

Referens:

Unsworth, K., L., & Clegg, C., W. (2010): Why do employees undertake creative action? Journal of Occupational and Organizational Psychology, 83, 77-99.

 

 

 

Sverige är för dåligt på att misslyckas

Sverige ligger på femte plats när det gäller kreativt arbetsklimat, men bara på femtiofemte plats när det gäller att leverera resultat, enligt en undersökning från Sveriges Ingenjörer.

Det är alltså, som Tusentips har konstaterat tidigare, inte själva idéerna som är problemet. Eller lösningen, för den delen.

Ingenjörer är bra på att ha idéer och lösa problem. Utmaningen är att kreativt innovationsarbete inte alltid kan vara så effektivt och välordnat som företagsledningarna kanske skulle önska, menar Terrence Brown, professor i entreprenörskap och innovation på KTH i Stockholm i en intervju med sajten Ingenjörskarriär.

Nyckeln är att skapa en företagskultur som gynnar innovation. Då måste man stå ut med och tillåta misslyckanden, för annars vågar medarbetarna inte testa och genomföra nya saker. När rädslan styr dör kreativiteten.

Högtidliga löften och policydokument räcker inte långt.

”Det är enkelt att säga att man tillåter medarbetare att misslyckas. Men det enda folk kommer ihåg är att Sven, som misslyckades med något förra året, fick sparken. Där måste cheferna själva visa att det är okej, för folk tror inte på vad de säger utan bara på vad de gör”, säger Terrence Brown i intervjun.

 

Läs rapporten ”Ge idéer kraft” från Sveriges Ingenjörer här.

Boxen som kickar igång idéerna

Programvaruföretaget Adobe ville slå ett slag för kreativiteten och hittade på ett innovationsverktyg som sticker ut – en liten röd kartong med texten ”Pull in case of Idea”.

Den medarbetare som öppnar boxen hittar instruktionskort, två block med Post-It-lappar, ett presentkort på hämtkaffe, en chokladbit och – inte minst – en kreditkort med 1 000 dollar på som kan användas helt efter eget huvud utan att chefen får lägga sig i. Allt som en innovatör kan tänkas behöva, med andra ord.

I instruktionerna guidas idékläckaren genom sex steg med övningar och checklistor som ska ta honom eller henne från idé till ett testat koncept som kan presenteras för företagsledningen, vilket är sista steget. Men det finns ingen deadline för när något ska presenteras och inga sura miner om Kickboxen inte leder fram till något användbart.

Hittills har Adobe delat ut cirka tusen Kickboxar till sina anställda på alla håll i världen. Och poängen med lådan är förstås inte det magiska innehållet, utan att den på ett så tydligt och pedagogiskt sätt ger alla tillåtelse att tänka nytt och fritt.

Läs mer om Kickbox här på Adobes hemsida.

 

 

Återuppfinn hjulet

Vissa saker är ju så enkla och färdigutvecklade sedan urminnes tider att det inte är värt att ägna någon innovationskraft åt dem.

Eller?

Glöm det! Här är tre färska exempel som stärker tesen att ingenting någonsin ska betraktas som färdigutvecklat. Redskap som människan har använt och förfinat i över 100 000 år går fortfarande att utveckla och förändra – till och med radikalt.

Ta yxan som exempel. Axe Bat heter en ny modell som har låtit sig inspireras av baseballträets längd och balans för att lättare gå att svinga med full kraft. Samtidigt har den behållit och förfinat yxans särpräglade ergonomiska handtag som tilllåter handen att utan ansträngning styra klingan mot en vinkelrät träff.

Axebat

Eller vad sägs om Loopwheel, cykelhjulet som använder tre ihopvikta bladfjädrar för unik fjädringskomfort samtidigt som de ersätter ekrarna. Enkelt, lätt, billigt och genialt.

loopwheel

”Låt oss kalla en spade för en spade”, brukar det också heta i ett ordspråk för sanningssägande realister. Låt oss inte alls göra det, säger vi. Ta i stället en titt på Xovel – lösningen som sparar både ryggar och knän och får jobbet snabbare gjort tack vare det extra handtaget och justerbarhet i flera ledder.

xovel-by-jaeseok-han2-300x224

Tycker du fortfarande att dina egna produkter eller tjänster är för enkla och väl utprovade för att kunna förbättras? Då kan du lita på att någon annan förr eller senare kommer på ett ännu smartare sätt att göra samma sak bättre.

Konsten att välja rätt idé

Det brukar sägas att bästa sättet att få en bra idé är att ha många idéer. Men sedan uppstår nästa fråga: vilken av alla idéer ska du välja?

Den holländske författaren och innovationsbloggaren Gijs van Wulfen delar med sig av fem tips i sin bok The Innovation Expedition (2013):

  1. Ta tid på dig. Ett vanligt misstag är att ägna för mycket tid åt att få fram idéer och för lite tid åt att välja. Låt idékläckandet ta en tredjedel av tiden och urvalsprocessen två tredjedelar. Inte tvärtom.
  2. Ha en tydlig bild av vad du söker. Du behöver en vägledande vision, förankrad i högsta ledningen, som talar om vart du är på väg. Google vet till exempel att de inte vill utveckla några ”me-too”-produkter, alltså sådant som andra redan gör.
  3. Tänk som kunden. Ditt eget perspektiv kan skilja sig enormt från kundernas. Ta in dem och be om feedback.
  4. Gör ett Mini Business Case. De högsta cheferna ser gärna en förhandstitt i form av en tydlig, strategisk, kommersiell och professionell plan.
  5. Gör en genomförbarhetsstudie. En realistisk steg-för-steg-analys av hur din idé ska kunna genomföras fullt ut på marknaden ger bättre svar på om den är värd att satsa på.

Van Wulfen, G. (2013). The Innovation Expedition: A Visual Toolkit to Start Innovation. Amsterdam: BIS Publishers.

Psykologin bakom innovationstävlingar

Att utlysa tävlingar för att få in nya innovationer till företaget eller kommunen har blivit allt populärare. Vad ska man tänka på?

Oavsett om du utlyser en intern innovationstävling bara för medarbetarna eller en tävling för externa parter (medborgare, konsultfirmor, forskarlag) är det viktigt att det är tydligt för alla vad som kommer hända. De sökande förväntas lägga ned gratis tid på tävlingen, vilket gör att ansträngningen att ansöka till tävlingen konkurrerar med andra saker som tar tid. Enligt den psykologiska motivationsteorin expectancy theory måste två saker vara på plats för att vi ska vara villiga att göra denna ansträngning.

  • Tydlighet kring vad man får ut av att vara med i tävlingen. Detta kan handla om storleken på prissumman, eventuella samarbetsavtal, eller uppmärksamhet och prestige. Här ställer sig de ansökande frågan ”är det värt det?”.
  • Tydlighet kring chansen att lyckas. Själva processen, från hur ansökningarna kommer in och behandlas inledningsvis, bedöms och utvärderas (enligt bestämda kriterier), och slutligen återkopplas till den sökande (och till en vidare publik) måste vara kristallklar. Om vi bara kan göra en grumlig bedömning av våra chanser är vi mindre benägna att anstränga oss utöver det vanliga.

Vinnovas Sebastian Axelsson kommer med fler tips för lyckade innovationstävlingar.

  • Satsa på spets – inte bredd. Se hellre att det kommer in färre tävlingsbidrag, de är ofta bättre och innebär mindre overhead-arbete med att sortera och bedöma bidragen.
  • Vifta med en stor morot. Till exempel ett stort pris eller löfte om att få synas.
  • Samarrangera. Lägg finalen av innovationstävlingen på företagets årskonferens så att ledningen redan är på plats.

 Unsworth, K., L., & Clegg, C., W. (2010). Why do employees undertake creative action? Journal of Occupational and Organizational Psychology, 83, 77-99.

Provocera fram nytänkandet

I dag bjuder vi på fyra tekniker för att tänka annorlunda från kreativitetsgurun Edward de Bono. Han menar att vi ibland måste provocera fram nytänkande. Använd tekniken själv eller med ditt team.

Du utgår från ett problem du vill få idéer kring och formulerar problemet i ett påstående. Sedan använder du någon av teknikerna nedan för att formulera om påståendet till ett så kallat provokativt påstående. Ofta är detta påstående rent nonsens, men kan leda till nya och oväntade idéer.

  • Flykt. Välj ut vad du tar för givet och radera det ur ekvationen (fly från det). Exempel: Från påståendet ”restauranger ska ha stolar” till påståendet ”restauranger ska inte ha stolar”. En idé som kan födas ur detta är en restaurang som serverar högkvalitetsmat lite billigare men enbart som take-away.
  • Tvärtom. Ta ett normalt orsaksförhållande och vänd på det. Exempel: Från ”telefonen ringer innan jag plockar upp luren” till ”telefonen ringer efter att jag plockar upp luren”. Idé: Indikatorlampa som visar att telefonen är ”live”.
  • Överdrift. Dramatisera och förstora upp en eller flera aspekter av påståendet. Exempel: Från ”poliser har bara två ögon” till ”poliser borde ha sex ögon”. Idé: program för grannsamverkan.
  • Önsketänkande. Formulera om påståendet till ett drömscenario. Exempel: Från ”det är långa väntetider till läkarna på sjukhuset” till ”tänk om man fick betalt för att vänta på läkaren?”. Idé: Vårdgaranti.

 

De Bono, E. (1996). Serious Creativity. HarperCollinsBusiness

De Bono, E. (2009). Think! Before it’s too late. Vermillion.

 

 

 

Idékläckning på nätet ingen god idé

Den klassiska förslagslådan har fått sin digitala efterföljare. Interna diskussionsforum på nätet ger – åtminstone i teorin – fantastiska möjligheter att skapa delaktighet och innovationskraft i ett företag. Men det är inte så enkelt att få ett forum att fungera. Att bara öppna tjänsten och skicka en förhoppningsfull inbjudan räcker inte långt.

Forskarna Julian Birkinshaw, professor vid London Business School, samt Cyril Bouquet och Jean-Louis Barsoux vid IMD i Lausanne har undersökt hur väl företagen lyckas göra sina diskussionsforum till kreativa kläckningsplatser. De fann två problem:

1. Diskussionen tar inte fart. I början går folk in och tittar av nyfikenhet, men sedan behöver de goda skäl för att komma tillbaka. Detta kräver mycket och uthållig kommunikation som bygger upp en tro på att det faktiskt kommer att hända intressanta saker om man börjar engagera sig och skriva.

2. Sidan får fel sorts inlägg.  Forumet fylls av kommentarer och idéer som hamnar utanför ämnet, är ogenomtänkta eller irrelevanta.

Lösningen, menar forskarna, är att förstå vilken typ av interaktion som fungerar på ett online-forum. Bäst är dina chanser att få feedback på specifika frågor och ett brett spektrum av åsikter och reaktioner på redan befintliga idéer. Om målet däremot är att locka fram kreativa och nyskapande idéer och samtal där människor bygger vidare på varandras tankar så ger fysiska möten och workshops betydligt bättre resultat.

Var rädd om dina idésprutor

Du vill få dina medarbetare att lägga möda på att kläcka nya idéer. Men vad händer för dem om de verkligen gör det?

Du behöver tänka igenom noga vilka konsekvenser ett mer innovativt beteende kommer att ha för dina medarbetare. Redan innan du uppmuntrar till nytänkandet kan du behöva förbereda lämpliga goda konsekvenser och förebygga de potentiella bakslag som kan drabba en engagerad idéspruta.

Medarbetare som börjar driva sina egna idéer och möts av motstånd, trögrörlighet och frusna leenden kommer till slut att ge upp. Antingen försvinner dessa individer någon annanstans, eller så rättar de in sig i den rådande kulturen och blir passiva.

Det är alltså lätt att medarbetarna upplever att det inte händer något och snabbt drar slutsatsen att ansträngningar inte lönar sig.

Här kommer en checklista. Ställ dig själv följande frågor och utgå från din arbetsplats.

  • Tas nya idéer emot positivt? Känner man att idén faktiskt beaktas och inte hamnar på hög?
  • Får man positiv feedback på att ha gjort ansträngningen att komma med en idé, eller är det bara briljanta eller fullt genomförda idéer som blir uppskattade?
  • Kan man utan större svårigheter ta initiativ för att inleda en mindre eller större förändring?
  • Om ni tvingas säga nej till en ny idé (negativ konsekvens av att formulera den) känner sig medarbetaren ändå värdefull och uppmuntrad att fortsätta?
  • Får man erkännande för sina egna idéer, eller är det andra som försöker ta åt sig äran?

 

Läs mer: Andersson, L. E., & Klintrot, M. (2009). OBM-Ledarskapets Psykologi. Hur konsekvensstyrt ledarskap ger resultat. Stockholm: Bonniers

 

 

Idéteknik del 4 – låt hjärnan jobba ifred

James Webb Young’s bok A Technique for Producing Ideas presenterar en enkel och välbeprövad metod för att få nya idéer. I en serie om fyra tips utforskar vi boken närmare.

I del 1 beskriver vi metoden i sin helhet. I del 2 berättar vi hur du kan samla in råmaterialet som idéer byggs upp av. Del 3 beskrev hur du bearbetar råmaterialet. I denna del tittar vi närmare på de tre sista faserna.

Fas 3. Inkubera

Nu har du svettats framför dina post-it lappar eller dina mindmaps. Du har skrivit ned några preliminära idéer. Nu är det dags att släppa allt och göra något annat. Young rekommenderar teater. Forskare tror nu att inkubering, att låta hjärnan arbeta på problemet medan man gör något annat, har en uppfriskande effekt på hjärnan. När vi låter problemet vila ett tag så sorterar hjärnan bort spår och halvfärdiga idéer som egentligen var återvändsgränder (Smith, 2011).

Fas 4. Få en idé

Plötsligt får du en idé från ingenstans. Innovationsexperten Gijs van Wulfen bad 211 chefer på nätverket Linkedin att beskriva deras senaste Eureka!-tillfällen. Topp tre var i duschen, i sömnen, och i bilen. Endast 0,6 procent av de tillfrågade beskrev tillfällen när man var på jobbet.

Fas 5. Arbeta om idén

Du behöver oftast arbeta om idén så att den blir praktiskt genomförbar. En vanlig men felaktig uppfattning är att idéer är perfekta när vi väl får det där Eureka!-tillfället. Läs mer om den myten här. Be om feedback från dina kolleger för att finslipa idén, testa den och var beredd att forma om den.

Vill du läsa mer kan A Technique for Producing Ideas köpas här.

Smith, S. M. (2011). Incubation. I M. A. Runco & S. R. Pritzker (Red.), Encyclopedia of creativity (Vol. 2, pp. 653–657). New York, NY: Academic Press.