Sverige blir bättre men halkar ändå efter

Sverige är det sjunde mest innovativa landet i världen, om man får tro affärsnyhetsbyrån Bloomberg som varje år sätter ihop sitt eget ”Global Innovation Index”. Det låter kanske betryggande – tills man jämför med förra året då Sverige låg tvåa.

Problemet är dock inte att vi skulle ha blivit sämre, utan att vi blir omkörda. Andra länder förbättrar sig mer och snabbare.

Sydkorea toppar listan både i år och förra året, men sedan 2014 har både Japan, Tyskland, Finland, Israel och USA gått om oss.

Sex grenar bedömdes med hjälp av data från bland annat Världsbanken och Internationella valutafonden: satsningar i forskning och utveckling, tillverkningsindustrins tillväxtförmåga, antalet hightech-företag, utbildningsnivå, andelen som arbetar med R&D och förmågan att få fram patent.

En tröst kan vara att det även görs andra topplistor, till exempel en från Cornell University och Insead. På den rankas Sverige som trea.

Slutsatsen, både för hela nationer och enskilda företag, är att den snabba utvecklingen inte tillåter någon att slå sig till ro och bli alltför nöjd med sig själv. Innovationsförmåga är en färskvara som hela tiden måste förnyas.

Så gick det för Tom Peters ”innovationsbibel”

En lång, svavelosande predikan om hur varje själ i affärslivet måste inse att innovation är enda vägen till frälsning. Så kan man lite vanvördigt beskriva artikeln ”Get Innovative or Get Dead” av managementgurun Tom Peters i California Management Review 1990.

Artikeln kan utan överdrift sägas vara startskottet för de senaste decenniernas breda globala innovationsvåg. Peters text citeras än i dag, trots att den är ett kvarts sekel gammal.

Vi på Tusentips tar nu 25-årsjubiléet som ursäkt för att läsa om manifestet och göra ett bokslut. Har historien gett Tom Peters rätt eller fel? Var han framsynt eller fel ute? Vad av allt han propagerar för har blivit verklighet? Och vad är inte ens påbörjat?

”Get Innovative or Get Dead” är en lång, passionerad och relativt ostrukturerad samling teser – totalt närmare 50 stycken – om innovationstänkandets nytta och nödvändighet. Vi granskar och utvärderar dem i en rad tips under en hel ”Tom Peters-vecka” enligt följande steg:

  1. Detta har vi genomfört. Åtgärderna som Peters föreslår och som i dag har blivit allmängods. Trenderna som har kommit och gått (som storytelling), de som blivit hygienfaktorer (som outsourcing) och de som gått till överdrift (som att allt ska mätas).
  2. Detta har vi påbörjat. Peters punkter som vi i dag försöker tillämpa med både goda och mindre goda resultat (som platta organisationer).
  3. Detta återstår. Förändringarna som fortfarande är för svåra för oss eftersom kultur- och maktstrukturerna står i vägen för det verkliga paradigmskiftet.

Häng med från första delen i vår granskning som börjar i morgon.

Här kan du läsa den klassiska artikeln ”Get Innovative or Get Dead” av Tom Peters.

Sikta på passionen, inte på tekniken

En liten kamera för ett par tusen med ett fäste för hjälmen, backspegeln eller slalomskidan. Sedan kan du filma fallskärmshoppet, störtloppsåket, konserten eller vad du än är med om och dela filmen på nätet till andra äventyrare.

Prylen kallas actionkamera och har skapat en egen nisch i sociala medier. Ett litet företag dominerar actionfilmandet – amerikanska GoPro. Varför? Är deras kameror särskilt tekniskt överlägsna? Små och lätta? Stryktåliga? Billiga? Designade?

Nej, ingetdera. Sonys och andra konkurrenters kameror är likvärdiga. Någon är bättre, någon annan är billigare. Det innovativa med GoPro ligger på ett helt annat plan, nämligen i förmågan att bygga en stark community av hängivna användare som lägger upp filmer, delar och kommenterar. När kända actionsportstjärnor använder företagets kameror lockas ännu fler fans.

Hemligheten är att hitta de passionerade kunderna och fånga deras passion, menar konsultföretaget Realize som listar detta som en viktig innovationstrend. GoPro får sina användare att känna sig hemma. Hos dem hittar de likasinnade och bygger sin äventyraridentitet. De upplever att GoPro förstår dem, delar deras hängivenhet och bryr sig på riktigt. I jämförelse framstår då Sony som en anonym elektronikjätte där en actionkamera försvinner bland tusentals andra prylar i produktportföljen.

 

 

 

Du kan aldrig förutsäga nästa stora hit

Några utvecklare på det lilla dataspelsföretaget Coffee Stain Studios i Skövde snickrade ihop ett plojspel vid sidan av det seriösa arbetet. Resultatet blev – en getsimulator. Eller som det heter i reklamtexten: ”Dina drömmar har blivit verklighet! Nu behöver du inte längre fantisera om hur det är att vara en get.”

Idén är precis så absurd som den låter. Men vad som är ännu mer surrealistiskt är den kommersiella succén. Det slarvbyggda 10-dollarsspelet plockades upp av den svenske youtubern Pewdiepie och gick rakt upp på försäljningstoppen, vilket betydde att företaget drog in över fem miljoner kronor – om dagen.

Så vad lär vi oss av detta?

En slutsats är att managementgurun Peter Drucker (1909-2005) troligen hade rätt i sin analys om att framgångsrika innovationer sällan är grandiosa från början. Och omvänt: om du har kommit på något som du tror kommer att revolutionera en hel bransch så är det med stor sannolikhet just vad som inte kommer att hända.

Din ambition bör alltid vara att skapa något nytt och annorlunda. Men nästan alla stora innovationer har börjat i liten skala och växt i betydelse på ett sätt som ingen – allra minst upphovsmakarna – kunde förutsäga. Rid på den vågen när det går bra, och avbryt tidigt när det går dåligt.

Handen på hjärtat: hur tvärsäkert hade du själv vågat lova att getsimulatorn skulle bli nästa storsäljare?

Med BOPS blir nätet ett verktyg – inte ett hot

Näthandel har satt allt hårdare press på de traditionella butikernas lönsamhet. Många kunder går i dag in och provar kläder och skor utan att köpa, för att strax efteråt beställa samma vara billigare någonstans på nätet.

Detaljhandlare driver i dag vanligtvis både e-handel och butikshandel, men håller kanalerna åtskilda. Men nya tecken visar att denna strategi kanske inte är den mest lönsamma.

Forskare på Kellog’s School of Management följde en husgerådskedja i USA som har testat en hybrid mellan e-handel och butik kallad BOPS – Buy online, pick up in store. Kunden väljer ut sin vara och betalar den via hemsidan. Om varan sedan finns på lager i närmaste butik går kunden in och hämtar den där och slipper e-handelns väntetider och eventuella fraktkostnader.

Forskarnas utvärdering visar att kunderna förändrade beteende på ett oväntat sätt med BOPS. Fler besökte hemsidan men färre köpte där, särskilt om de hade nära till en butik. Samtidigt ökade både besöken och försäljningen i de fysiska butikerna. Slutsumman blev att hela kedjan sålde mer.

Kunderna utnyttjar BOPS för att slippa vänta på postpaket, men också för att slippa gå in i en butik och höra att det man är ute efter är slutsålt. Beskedet om att en vara finns tillgänglig här och nu är så värdefullt att det lockar oss att handla mer.

Vad BOPS-exemplet visar är att kreativa processinnovationer skapar utvägar för företag som drabbas av internetekonomins brutala förändringar. Hemligheten kanske inte är att välja mellan butik eller näthandel, utan att hitta rätt kombination.

Vilken är BOPS-idén som skulle kunna rädda din bransch?

 

Not: Elektronikbutiken Webhallen är exempel på ett svenskt företag som tillämpar BOPS-konceptet.

Missa inte senaste modeordet UX

Alla pratar om UX. Så hette en konferens i Stockholm 2013 som drog fulla hus och ett år senare var det dags igen för en annan utsåld konferens på samma tema.

Eftersom ”alla” pratar om det kan en förklaring vara på sin plats. UX står för User Experience, alltså användarens upplevelse av en vara eller tjänst. Att ha ”UX-strateg” på visitkortet signalerar att man är någon som fokuserar på metoder och processer för att skapa positiva och värdefulla användarupplevelser, i första hand på internet.

UX kan lätt uppfattas som bara ännu ett modeord, men frågan skulle knappast få fokus om den inte var viktig. Sanningen är väl att många företag och organisationer har mycket kvar att göra när det gäller att förstå hur användarna upplever kontakten.

Att tala om användarvärde är att ta steget vidare från formgivning eller teknik och få alla delar att samspela. Allt från funktioner, navigation, snabbhet, statuskänsla, betallösningar och allmän begriplighet måste ses med kundens ögon.

Det kanske tydligaste exemplet på en UX-revolution var när iPhone skapade en helt ny standard för vardagsumgänget med våra mobiltelefoner. Designen är mer än bara lockande och attraktiv, den är utpräglat intuitiv och självinstruerande på en sätt som visar att tillverkaren tagit principerna om användarfokus till en helt ny nivå. Det exemplet ger andra branscher än mobiltelefonin en hel del att fundera över.

 

 

Dropbox lär dig framtidens konceptutveckling

Använder du lagringstjänsten Dropbox? Då är du långt ifrån ensam. 300 miljoner människor i världen och en tredjedel av alla uppkopplade svenskar gör detsamma.

En viktig lärdom är hur företaget har tagit sina användare till hjälp för att både utveckla tjänsten, marknadsföra den och få den att växa. Dropbox är ett bra exempel på en så kallad MVP, minimum viable product.

I MPV-metoden överger du den traditionella konceptutvecklingskedjan med planering, prototyper, tester, fokusgrupper och marknadsföring innan en produkt anses mogen att möta marknaden. I stället sätter du något i händerna på de riktiga användarna så fort du har en del som fungerar hjälpligt. Därefter låter du användarna testa och ge feedback, naturligtvis med full öppenhet om bristerna och ärlig dialog kring allt som kan förbättras.

På det här sättet får du tidigt reda på exakt vad användarna vill ha samtidigt som du engagerar dem, gör dem till medskapare och förvandlar dem till dina bästa marknadsförare.

När Dropbox tog till sig MVP-metoden växte antalet användare från 100 000 till 4 miljoner på 15 månader – utan traditionell reklam och marknadsföring. Hör medgrundaren Drew Houston berätta om historien och lärdomarna i den här videon. Videon ligger upplagd hos författaren Eric Ries, som har skrivit boken The lean startup.

Döda produkters sällskap

Föddes du efter att Top Gun släpptes som VHS-kassett? Då skiljer du dig troligen en hel del från dem som gick och hyrde filmen i videobutiken.

Den amerikanska affärssajten Wall Street 24/7 har listat åtta saker som den så kallade Facebookgenerationen inte kommer att köpa. Vi har fyllt på med svensk statistik.

Urvalet på listan är mer omvärldsanalytiskt än vetenskapligt, men ger ändå en fingervisning om vilka innovationer som kan vara värda att satsa på eller inte för framtiden.

Här är produkterna som dagens ungdomar ratar:

1. Bil. På 1980-talet hade fyra av fem mellan 18 och 24 år körkort. I dag är de tre av fem och i Stockholmsregionen bara två av fem. Urbanisering och en storstadsinriktad ungdomskultur gör bilen allt mindre intressant.

2. TV. Surfandet besegrade apparaten i vardagsrummet för cirka två år sedan. 2012 surfade 91 procent av 18–24-åringarna varje dag, medan 79 procent slog på tv:n.

3. Dator. Surfplattorna förväntas gå om stationära och bärbara datorer tillsammans i försäljningsstatistiken nästa år. Och om unga köper stationära datorer används de bara till en enda sak – spel.

4. E-post. För den som är uppväxt med chattfunktioner känns e-post hopplöst långsamt och formellt, vilket gör att användandet minskar konstant bland tonåringarna. Mejlens nya supportrar är i stället tonåringarnas far- och morföräldrar.

5. Tidningar. Varför läsa nyheter på papper när de finns i mobilen? Bara mellan 2006 och 2011 tappade morgontidningarna hälften av sina unga läsare. 2012 läste 22 procent av alla under 29 år en papperstidning regelbundet.

6. Fast telefon. Ju yngre man är, desto ovanligare är fast telefoni. Bland 21-30-åringar är det i dag bara 35 procent som kopplar in sig i ett telefonjack.

7. Cigaretter. Bara hälften så många unga röker i dag jämfört med för 40 år sedan. Bland pojkar är 17,4 procent rökare i dag mot 41 procent 1971. För flickor har siffran sjunkit från 47 till 23,5 procent.

8. Öl, vin och sprit. Drickandet bland elever i årskurs 9 är bara hälften i dag jämfört med år 2000. Var femte ung vuxen svarar att han eller hon avstår från alkohol helt och hållet. Även den totala droganvändningen minskar.

 

 

 

Toppcheferna är redo att släppa kontrollen

Världens toppchefer befinner sig sedan flera år i något av en innovationschock. Den ena branschen efter den andra fått se uppstickare komma från ingenstans och snabbt slå sönder traditionella affärsmodeller.

Men nu syns tecken på att chefernas förvirring har börjat omvandlas till beslutsamhet om hur de ska ta sig fram i den nya kaotiska affärsmiljön.

GE Global Innovation Barometer är en årlig attitydmätning där över 3 000 näringslivschefer i 25 länder intervjuas om hur de uppfattar innovationsklimatet och hur det påverkar deras strategier. I år vill två tredjedelar av cheferna satsa hårdare på att uppmuntra kreativa beteenden hos sina medarbetare.

Och den här gången kanske det inte stannar vid fina ord. I svaren pekar cheferna ut de interna strukturerna och processerna som hinder för att tänka nytt och ställa om till ny teknik och nya affärsmodeller på riktigt. De talar om att bli ”disruption-ready”, fritt översatt att släppa kontrollen.

Ett exempel är synen på Industrial Internet, eller ”Internet of things”, alltså fenomenet att allt mer avancerade maskiner blir allt tätare uppkopplade med maskiner i andra företag och länder via internet. Förra året tvekade cheferna på grund av sin oro för säkerheten på nätet. Men i år säger 77 procent att riskerna är värda att ta.

 

Så vet du om du ska följa ett nytt trendkoncept

Med jämna mellanrum dyker det upp nya lösningar för innovationsdrivande ledarskap. Ska du haka på hajpen och försöka kopiera konceptet, eller ska du låta bli?

Julian Birkinshaw på London Business School fördjupar sig i frågan i majnumret av Harvard Business Review. Han menar att det är lätt att svepas med av entusiasmen för ett nytt koncept, men att man inte okritiskt ska hoppa på den senaste vågen. Tänk i stället som en surfare som alltid försöker träffa den perfekta vågen.

Här är Julian Birkinshaws fem råd om hur du kan tänka när du vill utvärdera och importera en ny managamentinnovation:

1. Bida din tid. Gör ingenting omedelbart, utan avvakta några år och se vad som fungerade innan du lånar hela eller delar av en ny modell. Fall inte för nyhetens behag, men avvisa inte heller udda nyheter som tokigheter.

2. Plocka isär modellen. Vilken logik ligger bakom? Alla modeller gör antaganden om hur människor och marknader beter sig. Vilka nya och ovanliga antaganden gör den modell du tittar på just nu? Vad är själva kärnan i idén?

 3. Förstå hypoteserna. Ett företag som testar en ny modell har alltid en hypotes bakom, oavsett om de har formulerat den för sig själva eller inte. Om ett företag till exempel låter medarbetarna arbeta hemma när de vill så är hypotesen troligen att denna flexibilitet kommer att öka engagemanget och därmed produktiviteten.

4. Leta efter resultaten. Blev det verkligen som de trodde? Fungerar det verkligen som de säger? Prata med folk i företaget och leta efter de fakta och siffror som finns i stället för att bara lita på de entusiastiska orden.

5. Experimentera själv. Gör ett försök där du sätter upp en hypotes, en metod och ett förväntat resultat. Det kan låta så här: ”Vi förväntar oss att om medarbetarna får ge cheferna 360-graders feedback anonymt via webben så kommer medarbetarnöjdheten att ha stigit inom ett år”. Sedan kan du utvärdera om testet gav det du trodde.