Förstå fackspråket

Här är din guide för att hänga med i facktermerna kring innovation. Vi definierar begreppen och ger exempel.

Adhocracy. En form att organisera sig som kännetecknas av låg struktur, få formella regler eller rutiner och hög flexibilitet. Motsatsen till byråkrati (bureaucracy). Kända företag som organiserar sig på detta sätt är Gore (står bakom materialet Gore-tex) och Valve (spelutvecklaren bakom Portal och Steam). Dessa företag anses mycket innovativa.

Blue Ocean. En strategi för vilken marknad ett företag vill placera sig på. En blå ocean är en helt ny marknad utan konkurrenter. Detta skall kontrasterad med en röd ocean, där den knivskarpa konkurrensen färgar vattnet just rött. Med sin iPad seglade Apple in på en blå ocean och kan fortfarande åtnjuta tronen som marknadsledare.

Early Adopters. På svenska ungefär ’tidiga användare’. Detta är en grupp kunder som tidigt och villigt tar till sig nya innovationer, exempelvis mobiltelefoner, och är beredda att satsa sina pengar på oprövad teknik för glädjen att ha den först. Företag brukar marknadsföra produkter mot den här kundgruppen eftersom man räknar med att de påverkar den större massan och därmed ger draghjälp åt marknadsföringen.

Google. Världens näst högst värderade företag efter Apple och det som av många i dag anses vara mest innovativt, både när det gäller nya produkter och nya managementprinciper för att skapa just innovation. Läs mer om Googlemodellen här.

Joint venture. När två företag går samman för att skapa en ny innovation kallas detta för en joint venture. Svenska ord är samriskföretag eller samföretag. Företagen delar på kompetens, risker och vinster. Ett exempel är när Ericsson med sin kompetens om mobiltelefoner ingick samarbete med Sony, duktiga på musikspelare, och skapade Sony Ericsson.

Lean. Ursprungligen en japansk filosofi för organisationsstyrning. Målet är att undvika slöseri på tid, pengar och arbete. Alla kostnader och allt arbete ska fokuseras för att ge värde åt slutkunden. Lean innebär en ständig jakt på nya små förbättringar av arbetssättet med detta fokus. Lean är ett populärt sätt att förändra och effektivisera organisationer i Sverige idag. Forskningen visar dock att de organisationer som lyckas har så hög tillit till sina medarbetare att de på allvar delegerar både makt och ansvar för det dagliga arbetet till dessa genom självstyrande team.

Ledarskap. Förmågan att påverka andras tankar eller handlingar. Ledarskap brukar skiljas från chefskap. En ledare får per definition sitt inflytande underifrån i den grupp som ska ledas (informellt ledarskap). En chef får sitt inflytande uppifrån genom att utses av ägaren eller en högre chef (formellt ledarskap). Ledarskapet blir starkast hos den som är erkänd som både formell och informell ledare samtidigt.

Läs vår artikel Konsten att leda innovation för sex snabba tips om hur du stimulerar innovation på arbetsplatsen.

Motivation. Motivation är den kraft som får oss att handla. Den är kopplad till våra behov och genomsyrar allt vi gör. Till och med att gå upp ur sängen på morgonen kräver motivation. Att vara kreativ kräver extra mycket motivation.

Open Innovation. När ett företag tar hjälp av omgivningen för att lösa ett problem eller ta fram en ny produkt kallas det open innovation. Rätt implementerat kan open innovation stärka innovationsförmågan kraftigt. Hos Procter & Gamble kommer ungefär hälften av de nya produktidéerna från källor utanför företaget. Andra företag som sysslar med open innovation är danska LEGO och amerikanska Starbucks.

Läs vår artikel om open innovation här.

Patent. Ett sätt för ett företag eller person att skydda en idé med juridik. Om patentmyndigheten bedömer att idén är tillräckligt unik och nyskapande kan den få ett patent som ger innehavaren rätt till skadestånd från den som kopierar idén och säljer produkten utan lov. Patent är en del av immaterialrätten. Övriga delar är varumärkesskydd, designskydd och upphovsrätt.

R&D. Förkortningen står för Research and Development, på svenska Forskning och Utveckling (FoU). Många företag har speciella avdelningar för forskning och utveckling med fokus på att ta fram innovationer.

Risk. Innovationer misslyckas ofta, vilket innebär ödslad tid och resurser för företaget. Samtidigt kan företag inte överleva utan innovation. Att inte utvecklas är alltså också ett risktagande. Risk måste alltid hanteras.

Serendipitet. Upptäckter som är oväntade och som ofta leder till någonting positivt. Många upptäckter inom vetenskapen och företagsvärlden har skett på detta sätt.

Läs vår artikel Myten om snilleblixten för att lära dig mer om serendipitet.

Steve Jobs. Det går inte att komma förbi Steve Jobs när man talar om innovation. Kreatören bakom världens högst värderade företag (2014, mars) Apple och produkter som iPod, iPhone och iPad är hyllad för sin briljans. Men han var också ifrågasatt för sin otåliga, humörstyrda och krävande ledarstil. Vill du veta mer om Steve Jobs rekommenderar vi Walter Isaacsons ”Steve Jobs – en biografi”.

Strategi (för innovation). Ett företags innovationsstrategi avgör till exempel vilken marknad företaget vill att dess produkter eller tjänster ska fokusera på, eller vilken teknologi företaget vill utveckla.

Turen är ingen slump

Historien är full av berättelser om revolutionerande upptäckter som kom till av ren tur. Men en närmare granskning visar att turen oftast fick en hel del hjälp på traven.

Sildenafil var ett läkemedel som skulle hjälpa hjärtpatienter minska sina smärtor i bröstet genom att verka avslappnande för blodkärlen kring hjärtat. Men de kliniska försöken gick dåligt.

Runt 1992 fick testningen kring Sildenafil läggas ner och forskarna begärde tillbaka askarna med piller från den grupp män som var försöksdeltagare. Men männen vägrade lämna tillbaka dem. Läkemedlet hade nämligen andra, mer oväntade effekter.

Efter nya omgångar kliniska tester, denna gång med impotenta män, upptäckte Pfizer att de hade en potentiell storsäljare på handen. De marknadsförde läkemedlet under namnet Viagra (Ashburn & Thor, 2004).

Det finns ett ord för tursamma upptäckter: serendipitet. Historien är kantad av exempel som liknar Viagra. Astronomer som jagar fågelbon på sina paraboler (upptäckten av universums bakgrundsstrålning), en biolog som observerar att vissa mjölkerskor inte fick smittkoppor (vaccinet), och en kemist som glömmer att tvätta händerna och upptäcker att lunchmackan smakar sötare än vanligt (sötningsmedlet sackarin).

Vissa historiker menar till och med att de flesta stora upptäckter skett på detta sätt. Vill man kan man uttrycka det i en formel:

Nya upptäckter = nyfikenhet + kunskap (+ lite tur)

Serendipitet är dock sällan ”Eureka”-tillfällen. I stället för ”aha!” utbrister upptäckaren ”varför?”.

Varför var det just Edward Jenner som upptäckte vaccinet? För det första var han nyfiken. På hans tid, omkring sekelskiftet mellan 1700- och 1800-talet satte sjukdomen smittkoppor skräck i befolkningen. Dels var risken att dö i sjukdomen upp till 35 procent. Dels smittade den mycket lätt mellan människor.

Jenner observerade att mjölkerskor som tidigare fått kokoppor inte kunde bli sjuka i smittkoppor och ställde frågan ”varför?” och började testa länken mellan kokoppor och smittkoppor systematiskt.

Förutom att vara nyfiken var Jenner skolad. Som läkare var han lärd i vetenskapligt systematiskt tänkande. Han hade också sin egen praktik (komplett med till synes frivilliga försöksdeltagare) där han kunde genomföra sina tester.

Jenner var dock inte först med att anta att det kunde finnas ett samband mellan immunitet och tidig utsatthet för sjukdomen. Flera hundra år tidigare praktiserade kineserna och indierna ympning, en metod där sekret från en smittkoppaböld rispades in i huden eller blåstes in i näsan. Detta kände Jenner till. Genom sin kunskap hade han skaffat sig en förförståelse och var därför helt rätt placerad för sin upptäckt.

Det är alltså lätt att fascineras av de tursamma upptäckterna, men samtidigt lätt att glömma bort att det oftast finns en stor portion kunskap, tänkande och arbete i botten. Upptäckarna har haft förförståelsen som fått dem att över huvud taget inse att de upptäckt någonting nytt. ”Turen väljer den som är förberedd”, som Louis Pasteur uttryckte det.

Går det därmed att öka sin tur? Jodå, här är några sätt att träna upp din förmåga:

• Köp hem de senaste böckerna inom ditt arbetsområde och uppdatera dig om de nyaste tankarna.
• Lyft blicken och titta runt omkring. Försök se vad som inte stämmer eller passar in.
• Var nyfiken. Fråga varför, hela tiden. Svaren kan leda till nya insikter.

Ashburn, T. T., & Thor, K. B. (2004). Drug repositioning: Identifying and developing new uses for existing drugs.  Nature Review: Drug Discovery, 3, 673-683.