Så hanterar du idémarodörerna

Du vet vilka vi pratar om. De som alltid har en invändning mot idéer som kommer upp på möten och goda argument för att skrota förslaget direkt.

Men dessa idédödare är faktiskt inte elaka av naturen eller ointresserade av innovation. De är bara väldigt angelägna att det ska bli rätt. Därför kan de komma med invändningar och se problem som andra inte kan se.

Och de har ju faktiskt en poäng. Innovation är förknippat med risk och alla idéer är inte per automatik bra eller värdefulla. Du behöver idémarodörernas kritik för att lyfta innovationshöjden och för att undvika de pinsammaste misstagen.

Men det hjälper ju inte dig som har kört fast och vill lyfta diskussionen för att få igång ett kreativt samtal. Ta hjälp från Gerard J. Puccio, professor i kreativitet och innovation vid Buffalo State University.

Puccio menar att en bra idé är att dela upp ditt möte i två delar:

  1. Divergens eller ”öppenhet”. Här är ni inställda på att ta fram många idéer. De får gärna vara lite galna. I denna fas tänker ni ”utanför boxen”.
  2. Konvergens eller ”fokus”. Först i denna fas börjar ni skärskåda idéerna. Ni hittar fel och problem, och väljer bort.

Säg något i stil med: ”Nu vill jag att vi ska vara så öppna och galna som möjligt. Allt ska upp på bordet. Sedan, när vi har samlat in många idéer och klockan är kanske runt halv tre, då är det dags att koppla på det kritiska tänkandet och välja bort.”

Detta lugnar ned idémarodörerna eftersom de vet att de får chansen att kritisera så småningom.

Läs även på Tusentips.se:

Puccio, G. J., Mance, M., & Murdock, M. C. (2011). Creative Leadership: Skills That Drive Change. Thousand Oaks: SAGE Publications Ltd.

Ångesten visar att du är på rätt väg

Poeten och nobelpristagaren TS Eliot uttryckte det rakt på sak: ”Ångest är kreativitetens tjänare”. Verkligt nytänkande är mycket krävande och något som våra hjärnor gärna undviker.

Psykologen Daniel Kahneman har beskrivit fenomenet med två tankemodeller, där ”System 1” är det snabba, instinktiva och emotionella tänkandet och ”System 2” det långsammare, mer logiska och intellektuella. För att spara energi väljer hjärnan gärna gamla hjulspår, det vill säga redan färdigtänkta tankar i System 1.

Att tänka nytt i System 2 skapar motstånd i form av ångest. Därför går det ofta att känna igen en god kreativ process på att den har en tydlig ångestfas, alltså ett stadium där alla goda idéer är slut och alla lösningar känns ogenomförbara.

Ångestfasen är plågsam, vilket triggar flyktbeteenden. Du kan lockas att skjuta upp dina beslut, fokusera på något annat eller tvivla på din egen förmåga. Men i stället borde du känna igen signalen, uppskatta den och lita på processen.

Vad som tvärtom borde göra dig misstänksam är när en hel skapandeprocess går smidigt utan några olustkänslor alls. Det brukar vara ett tecken på att du har tänkt vanemässigt och bara återanvänt gamla idéer.

Verkligt nytänkande är förunnat dem som orkar uthärda ett visst mått av tvivel, förvirring, frustration, ambivalens och rådvillhet. De bekväma nöjer sig med att tänka som alla andra.

Kahneman, D. (2011). Thinking, Fast and Slow. New York: Farrar, Straus & Giroux.

Öka skaparkraften med stenhård kritik

Varje dag på filmbolaget Pixar börjar likadant. En handfull animatörer och datautvecklare samlas med sitt kaffe och sina cornflakesskålar och sågar varandra jäms med fotknölarna.

Nåja, kanske inte varandra men väl varandras arbete. Därmed bryter de medvetet mot brainstormingens första gyllene regel, som handlar om att man inte får kritisera någon annans idéer.

Brainstorming har varit omåttligt populärt ända sedan reklammannen Alex Osborn hittade på konceptet i slutet av 1940-talet. Enligt Osborn skulle negativ feedback göra människor rädda och få dem att tystna. Då skulle de hålla inne med sina bästa kreativa infall inför risken att bli hånade.

Problemet är bara att Osborn hade fel. Forskning ända från 1950-talet och fram till i dag har motbevisat hans antaganden om kreativitet, skriver författaren Jonah Lehrer i sin bok ”Imagine – How Creativity Works”.

På Pixar beskrivs metoden i stället som ”brutalt kritisk”. Minsta detalj ifrågasätts och debatteras. En viktig regel handlar dock om att ”plussa”. Ingenting får sågas utan att kritikern själv har ett alternativ. Man avkrävs ett förslag på vad som borde göras i stället. Cheferna är också noga med att språket aldrig får bli nedlåtande.

Medarbetare vittnar om hur processen får dem att ständigt överraska varandra och sig själva med nya kreativa idéer. Plussandet får dem också att fortsätta lägga till nya idéer för sig själva efter mötena.

Men det går inte att blunda för att mötena trots allt är ett mentalt stålbad. Enskilda scener kan diskuteras i tre timmar och hundratals idéer ska upp på bordet och utsättas.

Det psykologiska priset är högt, men idérikedomen visar sig ändå tåla mer än de flesta tror. Och den stora belöningen är att få vara delaktig i att skapa världens bästa animerade filmer.

Lehrer, J. (2012). Imagine: How Creativity Works. New York: Houghton Mifflin Harcourt.

Karlskoga kläckte årets gratisinnovation

Värmländska Karlskoga står för vinterns kommunala PR-succé. Några chefer på gatukontoret hade skickats på jämställdhetskurs där de fick fundera över vad de kunde förändra i sin verksamhet.

– Först tänkte de att ”vi håller ju på med snöröjning, det finns väl inget”. Men så kom de på att eftersom kvinnor och män delvis har olika transportmönster så blir det en snedfördelning om vi bara prioriterar de stora vägarna, berättar Magnus Jacobson på Sveriges Kommuner och Landsting för SvD.

Sedan dess har man slutat att slentrianmässigt ploga för bilarna först, utan börjar med trottoarer, gångvägar, cykelvägar och busshållplatser. Där rör sig en större andel kvinnor och äldre plus att cyklar, barnvagnar och rullatorer har svårare än bilarna att ta sig fram i snö.

Exemplet är ett utmärkt exempel på innovation i offentliga sektorn som är ett resultat av kreativt nytänkande och tillför värde för medborgarna utan att kosta en krona extra. På sikt väntas kommunen till och med spara pengar, eftersom de dyra och svårbehandlade halkolyckorna lär bli färre.

Idén har spridit sig snabbt och redan nästa år kommer även Stockholm att tillämpa jämställd snöröjning.

Låt Karlskogas exempel tjäna som inspiration för innovationer även på andra områden. Om snöröjningen kan bli mer jämställd med så små medel kanske byggloven, sophämtningen, förskolan, alkoholtillstånden eller vägbyggena kan gå samma väg. Ibland är en titt på verksamheten från ett annat perspektiv det lilla som behövs.

Kreativitetens gyllene medeltal

Sociologen Brian Uzzi var nyfiken på hur gruppkreativitet egentligen fungerar. Därför dök han djupt i arkiven på Broadways teatrar för att se hur ensemblerna hade sett ut i 474 musikaler mellan 1945 och 1989.

Varför musikaler? Jo, för att de kräver nya idéer och så många olika former av talang att ingen kan skapa dem ensam. Plus att de är projektorganisationer som nybildas inför varje produktion.

Uzzi fann att en av de viktigaste faktorerna bakom en succé eller ett fiasko var närheten i ensemblens relationer. Han skapade till och med ett eget mått för en grupps sociala intimitet, ”Q”, som anger en nolla för en grupp där ingen arbetat ihop med någon annan tidigare och talet 5 i en grupp där alla är nära vänner.

Resultatet var oväntat tydligt. Med ett Q-tal under 1,7 var gick det enkelt att förutspå fiasko, eftersom aktörerna inte kände varandra tillräckligt väl. Men även i grupper med Q över 3,2 blev arbetet lidande för att alla tänkte i gamla hjulspår.

Mitt emellan fanns ett gyllene medelvärde där gruppen både var tillräckligt trygg samtidigt som det fanns nykomlingar med fräscha idéer. Kreativa samarbeten har, enligt Uzzi, ett idealiskt Q-tal på 2,6.

Forskaren Anit Somech vid Haifa University går steget vidare och rekommenderar att du som chef anpassar ditt ledarskap efter gruppens Q-värde. I en alltför homogen grupp (med lågt Q) ska du vara förberedd på idékrockar. Skapa därför regler som uppmuntrar olika perspektiv och normaliserar oenigheten så att kommunikationen blir öppen.

I en alltför homogen grupp gäller det i stället att stimulera ifrågasättandet och kanske bjuda in en ”djävulens advokat” för att utmana tryggheten och tvinga gruppen att tänka nytt.

Läs mer om Brian Uzzis forskning i Jonah Lehrers bok ”Imagine – How Creativity Works”.

Somech, A. (2006). The Effects of Leadership Style and Team Process on Performance and Innovation in Functionally Heterogeneous Teams. Journal of Management, 32, 132-157.

Trendföretagen har upptäckt frukosttricket

I företag med unga medarbetare i storstädernas högstatusbranscher som IT, PR, spelutveckling och diverse konsulttjänster syns trenden tydligast. Varje morgon dukar företaget upp en dignande – gratis – frukost till sina medarbetare. Dessa startar därmed dagen nyvakna och småpratande med sina kollegor.

En dyr lyx för företaget? Nej, inte för den som räknar med rätt kulram. Slimmade organisationer har ofta problem med att medarbetarna träffas och umgås för lite. ”Tredje platsen”, alltså de informella kontaktytor där idéer kan befruktas och gro, saknas ofta i miljöer med många högpresterande medarbetare som reser, jobbar hemifrån eller tillbringar mycket tid ute hos kunderna.

Mot en kostnad på några tior för surdegsbröd och yoghurt får arbetsgivarna sina medarbetare att lägga en halvtimmes fritid varje morgon på att umgås med kollegorna. Det betyder en tiofaldig vinst jämfört med vad en halvtimmas arbetstid kostar – och en jackpot för det kreativa klimatet.

Frukosttricket passar in i en större bild. Morgnarna har blivit en allt viktigare social arena för den urbana medelklassen med gruppträning, seminarier, möten och umgänge. Den informella stämningen före klockan nio skapar ett gränsland mellan privatliv och affärsliv som kan utnyttjas för att knyta nyttiga kontakter.

Vem har tid för After Work längre i det nya jämställda familjelivet? Alkohol har ändå blivit ointressant för den moderna elitmotionären och att sitta uppe sent och såsa i tv-soffan blev poänglöst i samma stund som filmtittandet flyttade till playtjänsterna i iPaden.

Innovationstänkandet har numera sin bästa jordmån mellan sex och nio på morgonen.

Kommunen som kan sälja kyla

Arjeplog i Lappland var för några decennier sedan en ödemark utan framtid. Sveriges till ytan fjärde största kommun hade 8 727 sjöar och bara 3 000 invånare.

I dag har tyska Bosch investerat 200 miljoner och BMW har plöjt ner 150 i egna högteknologiska anläggningar. När snön faller invaderas orten av 3 000 tyskar via direktflyg. Luleå tekniska högskola utbildar ingenjörer på specialprogram och besöksnäringen blomstrar.

Hur gick det till? Jo, några lokala innovatörer kom på att allt det som Arjeplog inte har – människor, kommunikationer och ett uthärdligt klimat – kunde vändas till sin fördel. Platsen är perfekt för testning av bilar i kyla och halka. Därför kommer biltillverkarna i dag och testkör sina nya bilmodeller på isbanor i tuffast tänkbara förhållanden och långt bort från smygfotograferna.

Arvidsjaur är ett exempel på det som kallas konstruerade fördelar. Det handlar om att flytta fokus från så kallade komparativa fördelar – de förutsättningar man har som är uppenbart bättre än andras – till nya möjligheter som kan lockas fram ur det man saknar.

Konkurrenskraften hos en kommun eller region handlar allt mindre om givna fördelar och allt mer om konstruerade fördelar. Med kreativt tänkande och handlingskraft skapar man tillväxt ur något som först framstår som en hopplös nackdel.

 

Läs om fler exempel:

Per Frankelius & Mats Utbult: Den innovativa kommunen, lärdomar från åtta kommuner och relevant forskning (Sveriges Kommuner och Landsting, SKL)

 

 

 

Se upp med vad du belönar

Går det att locka fram kreativitet med hjälp av pengar? Forskarna Robert Eisenberger och Stephen Armeli vid University of Delaware har i en studie med drygt 400 skolbarn lyckats finna mönster kring hur belöningar kan användas – och inte användas – för att sporra kreativitet.

I studien fick barnen först i uppgift att konstruera nya ord mot belöning och därefter rita teckningar. Forskarna analyserade sedan hur belöningarna påverkade teckningarnas kreativa höjd.

Slutsatsen är att den kreativa förmågan bara ökar om belöningen är direkt kopplad till hur originell och nyskapande den belönade lösningen är. Om du belönar konventionella och förutsägbara lösningar så kommer du tvärtom att få mindre kreativitet framöver.

Men även om du förstärker originalitet så bör inte dina belöningar vara för stora och iögonfallande. Löftet om en stor belöning verkar kunna distrahera mer än det motiverar.

I jobbsammanhang bör du alltså inte utlova generösa bonusar för de mest realistiska och användbara idéerna. Den taktiken kommer i längden bara att leda till anpasslig medelmåttighet. Om du ska belöna något så är det de udda och oväntade infallen.

Denna teori gäller förstås under förutsättning att du delar de båda forskarnas syn på kreativitet, det vill säga att du betraktar barns och vuxnas kreativitet som direkt jämförbar. Vilket alla kanske inte håller med om fullt ut.

 

Eisenberger, R., Armeli, S., & Pretz, J. (1998). Can the promise of reward increase creativity? Journal of Personality and Social Psychology, 74, 704-714.

 

 

 

 

 

 

 

Ta semester från skärmen

Datorer är fantastiska på många sätt men de är också fullpackade med fallgropar för dig som vill få kreativt arbete gjort.

Fallgrop 1: Fokusfällan. Kreativitet kräver både motivation och energi. Du kör ofta fast och då är det lockande att öppna webbläsaren eller mailboxen i stället. Vips har du tappat fokus på uppgiften, vilket kan vara svårt att återfå.

Fallgrop 2: Din självkritik. I ett ordbehandlingsprogram kan du lockas att gå tillbaka och redigera stycken och meningar, i stället för att fortsätta skriva. Kritiskt tänkande är bra, men inte för tidigt i den kreativa processen.

Fallgrop 3: Resultatet göms undan. Det arbete du har utfört inte blir tillräckligt synligt för dig. Det blir ett dokument i din dator bland alla andra i en stor mappstruktur. Då kan det vara svårt att få en uppfattning om hur mycket du faktiskt har åstadkommit i form av tänkande, reflektion, samtal och beslut.

Ta därför semester från skärmen. Detta menar författaren Austin Kleon i sin bästsäljande bok om kreativitet, Steal Like an Artist. Skapa en speciell plats på ditt skrivbord där du placerar dina verktyg. Anteckningsblock, pennor, osv. Att sätta sig på en annan plats än datorn tvingar dig att fokusera på din uppgift och får dig att känna att du fått någonting gjort.

Läs också vårt tips Smartare att anteckna för hand.

 

Kleon, A. (2012). Steal like an artist. Workman Publishing Company.

 

 

Konsten att välja rätt idé

Det brukar sägas att bästa sättet att få en bra idé är att ha många idéer. Men sedan uppstår nästa fråga: vilken av alla idéer ska du välja?

Den holländske författaren och innovationsbloggaren Gijs van Wulfen delar med sig av fem tips i sin bok The Innovation Expedition (2013):

  1. Ta tid på dig. Ett vanligt misstag är att ägna för mycket tid åt att få fram idéer och för lite tid åt att välja. Låt idékläckandet ta en tredjedel av tiden och urvalsprocessen två tredjedelar. Inte tvärtom.
  2. Ha en tydlig bild av vad du söker. Du behöver en vägledande vision, förankrad i högsta ledningen, som talar om vart du är på väg. Google vet till exempel att de inte vill utveckla några ”me-too”-produkter, alltså sådant som andra redan gör.
  3. Tänk som kunden. Ditt eget perspektiv kan skilja sig enormt från kundernas. Ta in dem och be om feedback.
  4. Gör ett Mini Business Case. De högsta cheferna ser gärna en förhandstitt i form av en tydlig, strategisk, kommersiell och professionell plan.
  5. Gör en genomförbarhetsstudie. En realistisk steg-för-steg-analys av hur din idé ska kunna genomföras fullt ut på marknaden ger bättre svar på om den är värd att satsa på.

Van Wulfen, G. (2013). The Innovation Expedition: A Visual Toolkit to Start Innovation. Amsterdam: BIS Publishers.