Glöm inte affärsmodellen

En undersköterska i Norrköping fick en lysande idé på jobbet. I stället för lösa kateterpåsar för patienter som har svårt att gå på toaletten så uppfann hon en särskild kateterbyxa.

Idén ingick i ett innovationsprojekt för att fånga upp idéer från medarbetarna i vården. Kateterbyxan har fått stöd av både kommunen och landstinget och går i dag att köpa under namnet Kadycare. Idén blev en fungerande produkt som gör patienternas vardag både enklare och bekvämare.

Det finns bara ett problem. Den säljer inte bra på marknaden.

Kangoofix är en annan förverkligad idé från vanliga vårdanställda. En ambulanssjukvårdare i Stockholm skapade ett slags säkerhetsbälte för de barn som föds i ambulansen på väg till BB. Till skillnad från kateterbyxan säljs Kangoofix med lönsamhet i både Norden och Storbritannien.

Varför lyckas den ena vårdprodukten kommersiellt men inte den andra? Svaret är att Kangoofix räddar liv till en kostnad som beslutsfattarna i landstingen tycker är försvarlig. Kateterbyxan, däremot, är visserligen bekväm för användarna men den löser inte ett tillräckligt stort problem för landstingen som får betala. Det finns redan vanliga och billigare katetrar, låt vara att de är mer obekväma.

Lärdomen är att aldrig bli så förtjust i din nya skapelse att du glömmer bort affärsidén. Utan en hållbar affärsidé har du ”bara” skapat en uppfinning. Innovation blir den inte förrän den har en marknad och klarar av att bli lönsam.

Gör mer och tänk mindre

Varför driver vissa entreprenörer inte innovation på det sätt som skolböckerna säger?

Saras Sarasvathy, professor på Darden School of Business i Virginia, intervjuade ett stort antal erfarna och framgångsrika entreprenörer för att ta reda på hur de tänker när de fattar beslut om att satsa på nya innovationer.

Det visade sig att de intuitivt struntar i (eller inte ens känner till) den klassiska managementlitteraturens råd om att samla information, göra affärsplaner, undersöka marknaden, analysera alla risker och fatta välgrundande beslut.

De kör på i stället.

Det innebär dock inte att de trycker gasen i botten utan att ha några planer. I stället har de provat de sig fram och hittat andra vägar som leder genom obanad terräng, det vill säga hjälper dem att tjäna pengar när kursen är helt ny, osäkerheten stor, hindren höga och kunderna ännu inte vet vad de vill ha.

Sarasvathy kallar metoden för effectuation (”genomförande”), eftersom fokus ligger på att göra i stället för att planera. Här är de grundläggande beslutsprinciper som entreprenörerna i hennes studie har gemensamt:

  1. Gräv där du står. Utgå från vem du är, vad du kan och vilka du känner i stället för att lita till marknadsundersökningar och prognoser.
  2. Satsa inte mer än du har råd att förlora. Det gäller både tid, arbetsinsats och pengar. Räkna på den potentiella förlusten i stället för den potentiella vinsten.
  3. Låt samarbetspartners vara med och styra. Låt dem gå in i projektet med sina resurser i form av tid, pengar, kunskap eller kontakter. Håll inte fast vid dina egna tidiga planer till varje pris.
  4. Skapa framtiden i stället för att försöka förutsäga den. Acceptera det som händer och var lite fatalistisk. Tänkt att det kommer något bra ur det mesta, även det som ser ut som bakslag just när det händer. Var flexibel och staka inte ut vägen för hårt.

Att ta till sig effectuation-metoden innebär inte att alla gammal kunskap om rationellt beslutsfattande ska kastas över bord. Men den kan ge argument till den som vill få med sig en företagsledning på att testa en oprövad och osäker väg där de gamla analysmetoderna inte kan ge några användbara svar.

 

Sarasvathy, D. D. (2009). Effectuation – Elements of Entrepreneurial Expertise. Edward Elgar Publishing Inc.

 

 

Prototypverkstad gör innovation till en folksport

Alla innovationer handlar inte om digitala appar eller Big Data. Ibland kan en ny idé faktiskt behöva en riktig verkstad med fräsar, symaskiner och 3D-skrivare för att förverkligas.

Därför finns prototypverkstaden MAKE i nyöppnade lokaler på Valhallavägen 79 i Stockholm. Avsändare är OpenLab, ett två år gammalt samarbete mellan akademi, forskning och offentlig sektor.

Förutom seminarier och workshops anordnas kurser i samarbete med bland andra Karolinska institutet, KTH, Stockholms universitet och Stockholms myndigheter, där studenter får lösa komplexa samhällsutmaningar med tänket Gör först-Tänk-Gör igen.

Maker Space, som konceptet heter, är inspirerat av Design Thinking och Scrum, som tidigt undersöker de tänkta användarnas behov och testar enkla prototyper genom snabba processer.

Uppdragsgivarna Stockholm stad, landstinget och länsstyrelsen utlyser uppdrag som handlar om sjukvård, stadsplanering och utmaningarna med en åldrande befolkning. MAKE-labbet är gratis för Openlab-studenter, för övriga kostar det 1 000 kronor i månaden, studerande 300 kronor. Prototypverkstan kommer även erbjuda sina medlemmar att köpa material på plats, exempelvis träplankor, cellplast och elektroniktillbehör.

Finns det längre några ursäkter för att inte vara innovativ?

Entreprenörerna vet var skon klämmer

Statsminister Stefan Löfven lanserade i förra veckan sitt innovationsråd, bestående av experter och partsrepresentanter som ska knäcka frågan hur Sverige bäst behåller och ökar sin innovationsförmåga.

Något som gissningsvis kan intressera rådet är frågan om vad som får fristående entreprenörer – en av de grupper vars axlar landets framtid antas vila på – att lyckas.

En amerikansk studie, ”The Anatomy of an Entrepreneur”, undersökte 549 grundare av framgångsrika företag i snabbväxande branscher som försvar, IT och hälsovård. Så här svarade entreprenörerna själva på frågan om vilka som är de största hindren för framgång:

  • Ovilja att ta risker (98 procent).
  • Ovilja att lägga ner den tid och möda som krävs (93 procent).
  • Svårt att hitta kapital (91 procent).
  • För dålig kompetens att driva företag (84 procent).
  • Otillräcklig kunskap om sin bransch och marknad (83 procent).
  • Har inte råd eller får inte stöd från familjen för att lämna sin anställning (73 procent).

Brist på riskkapital ses alltså som ett betydande hinder. Men de personliga faktorerna och den inre drivkraften och motivationen är ändå viktigast, menar de som lyckats. När de får frågan om de har saknat stöd och hjälp från stat och myndigheter svarar 86 procent nej.

Man kan bara spekulera i om svaren hade blivit annorlunda om de hade misslyckats. Eller om de tillfrågade inte hade kommit från USA.

Metros fem bästa läxor om innovation

I februari 2015 fyllde tidningen Metro 20 år. Gratistidningen i tunnelbanan var så innovativ att den listas i Reforminstitutets skrift ”Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer” tillsammans med bland annat skiftnyckeln, bluetooth, respiratorn och den bakåtvända bilbarnstolen.

Metro tänkte nytt på många sätt, men det verkligt innovativa var affärsmodellen. Grundarna kom på att kostnaden för lägga en tidning i 100 000-tals brevlådor varje dag i princip motsvarade vad läsarna betalade. Utan dyr distribution kunde tidningen skänkas bort och leva helt på annonser.

I samband med jubiléet släppte Metros tidigare chefredaktör Sakari Pitkänen sin bok ”Metro – konsten att skaffa sig fiender över hela världen”. I den finns ett flertal generellt användbara – och politiskt intressanta – lärdomar om innovation.

1. Metro behövde ett startkapital på 10 miljoner. Men alla banker sa nej, eftersom det inte fanns någon vetenskaplig bevisning för att idén skulle fungera och för att ingen annan hade prövat den tidigare. Bara gamla idéer ansågs säkra nog.

Lärdom: Banker blir fega i osäkra tider. 1995 hade de i praktiken infört innovationsförbud.

2. De stora tidningshusen erbjöds att bli partners, men avstod. Några år senare var Metros börsvärde över sex miljarder. En av medgrundarna Monica Lindstedt säger i dag: ”Bonnier känner inte igen en bra idé förrän de ser den hos en konkurrent”.

Lärdom: I dag skulle ingen liten disruptiv innovatör bjuda in de stora. Och jättarna har inte råd att ignorera någon, utan måste vara ännu bättre på att känna igen och möta små hot.

3. När Metro började ge ut en prenumererad helgtidning, Metro Weekend, gick DN:s och SvD:s chefredaktörer till regeringen och krävde ändrade bidragsregler för att kunna stoppa sin konkurrent.

Lärdom: Sverige är ett litet land. Om din innovation hotar mäktiga branschaktörer går de till politikerna och kräver regler som gynnar dem själva. Ibland lyckas de.

4. Vid starten dömdes Metro ut av journalistikprofessorer som ett hot mot demokratin. Den visade sig snart bli motsatsen – en seriös dagstidning som låginkomsttagare och invandrare tog till sig.

Lärdom: Räkna med att en lyckad innovation blir ringaktad och förtalad i början. De eventuella hyllningarna kommer senare.

5. Metro avstod från (och hade inte råd) att satsa på internet när de andra tidningarna gjorde det. I dag lever pappers-Metro på övertid och bolaget saknar en ledande position på nätet.

Lärdom: Inte ens med facit i hand går det att säga vilken strategi som hade varit bättre. Metro har själva råkat ut för den disruption som man utsatte Dagens Nyheter för. I dag sitter alla på tunnelbanan och läser i sin iPhone.

 

Sakari Pitkänen: ”Metro – konsten att skaffa sig fiender över hela världen” (AB Olaga/Ordupplaget)

 

 

 

 

 

 

 

Såga av den gren du sitter på

Hasselblad är den kultförklarade kameran som tog bilderna på de första människorna på månen. Men det världsledande företaget klarade inte övergången till digitalfoto på 2000-talet. Hasselblad blev ett nytt Facit – jätten som knäcktes av ett teknikskifte.

Hasselblad hade dock kunnat klara sig bättre, menar Chalmersforskaren Christian Sandström. Redan under 1980-talet utvecklade man en lönsam telefotosändare som digitaliserade bilder och skickade dem över telefonnätet.

En rad strategiska misstag gjorde att Hasselblad ändå förlorade.

  • Rivalitet mellan gamla mekanikingenjörer och nya elektronikingenjörer skadade företaget. De borde ha separerats tydligare.
  • Styrelsen avfärdade en tidig och innovativ digitalkamera för att ledamöterna inte kände igen vad de såg.
  • Nya kortsiktiga ägare på 1990-talet plundrade bolaget på snabba vinster i stället för att investera i innovation.

Vad lär vi oss av detta?

Jo, samma sak som Harvardprofessorn Clayton Christensen lär ut i sin klassiska bok ”The Innovator’s Dilemma” från 1997, nämligen att framgångsrika företag som stirrar sig blinda på kundernas nuvarande behov och inte lyckas anpassa sig till ny teknik blir omsprungna och går under.

Problemet är att om du skapar en radikalt ny produkt så kommer den att bli ett hot mot det du kan och tjänar pengar på i dag. Innovation innebär alltid ett visst mått av kreativ förstörelse, vilket väcker ett inre motstånd.

Din viktigaste strategi är ändå att utmana det som fungerar medan det fortfarande fungerar, det vill säga att såga av den gren du själv sitter på. Alternativet är att konkurrenterna börjar såga i den, vilket är värre.

 

Christensen, C. (1997). The Innovators Dilemma. Boston: Harward Business Review Press.

 

 

 

När bara det besvärligaste geniet duger

Managementgurun Tom Peters skrev sin klassiska artikel ”Get Innovative or Get Dead” för i år 25 år sedan. En kort passus om Steve Jobs speglar Tom Peters förmåga att förutsäga framtiden.

1990 hade Steve Jobs sedan några år tvingats bort från Apple, trots att han var medgrundare till företaget och låg bakom dess stora kommersiella genombrott. Så här skriver Tom Peters om den petade Jobs, sex år före dennes comeback som Apple-vd:

”Steve Jobs haranger och utbrott gjorde honom allt mer dysfunktionell i ett multimiljardföretag som numera har äldre medarbetare än vid starten. Ändå påstår jag att verkliga framtida framgångar för Apple beror på om man lyckas hitta en ny och omstörtande Steve Jobs.”

Några år senare fick Peters mer rätt än han själv kan ha anat. Den nye Steve Jobs blev ingen mindre än Steve Jobs själv. Och resten är IT-historia.

Peters är dock väl medveten om hur obekvämt det är för ett företag att leva med en riktigt besvärlig men genial fritänkare och entreprenör.

”Det är ett moment 22. Behåll honom och du får stora problem. Gör dig av med honom och du får stora problem. Precis så är det med innovation.”

Här kan du läsa den klassiska artikeln ”Get Innovative or Get Dead” av Tom Peters.

Med BOPS blir nätet ett verktyg – inte ett hot

Näthandel har satt allt hårdare press på de traditionella butikernas lönsamhet. Många kunder går i dag in och provar kläder och skor utan att köpa, för att strax efteråt beställa samma vara billigare någonstans på nätet.

Detaljhandlare driver i dag vanligtvis både e-handel och butikshandel, men håller kanalerna åtskilda. Men nya tecken visar att denna strategi kanske inte är den mest lönsamma.

Forskare på Kellog’s School of Management följde en husgerådskedja i USA som har testat en hybrid mellan e-handel och butik kallad BOPS – Buy online, pick up in store. Kunden väljer ut sin vara och betalar den via hemsidan. Om varan sedan finns på lager i närmaste butik går kunden in och hämtar den där och slipper e-handelns väntetider och eventuella fraktkostnader.

Forskarnas utvärdering visar att kunderna förändrade beteende på ett oväntat sätt med BOPS. Fler besökte hemsidan men färre köpte där, särskilt om de hade nära till en butik. Samtidigt ökade både besöken och försäljningen i de fysiska butikerna. Slutsumman blev att hela kedjan sålde mer.

Kunderna utnyttjar BOPS för att slippa vänta på postpaket, men också för att slippa gå in i en butik och höra att det man är ute efter är slutsålt. Beskedet om att en vara finns tillgänglig här och nu är så värdefullt att det lockar oss att handla mer.

Vad BOPS-exemplet visar är att kreativa processinnovationer skapar utvägar för företag som drabbas av internetekonomins brutala förändringar. Hemligheten kanske inte är att välja mellan butik eller näthandel, utan att hitta rätt kombination.

Vilken är BOPS-idén som skulle kunna rädda din bransch?

 

Not: Elektronikbutiken Webhallen är exempel på ett svenskt företag som tillämpar BOPS-konceptet.

Fyra innovationslögner att se igenom

Kunder, produktutvecklare, säljare och chefer – alla ljuger de för dig på olika sätt när du försöker driva ett innovationsprojekt, varnar innovationskonsulten och författaren Scott Anthony. Dessa försåtliga lögner är oftast inte avsiktliga, utan rotade djupt i människans natur.

Så här slipper du gå i fällorna och bli besviken i onödan:

1. Kundens lögn: ”Ja, den där produkten skulle jag köpa”. Folk är gärna välvilliga när de ställer upp i marknadsundersökningar. Men det är en helt annan sak att hosta upp riktiga pengar. Fatta inte dina beslut enbart på vad kunderna säger, utan titta på hur de faktiskt beter sig – något de inte alltid har full koll på själva.

2. Produktutvecklarens lögn: ”Det är klart om tre månader”. Forskaren Daniel Kahneman (känd för boken ”Tänka snabbt och långsamt”) har avslöjat människans oförmåga att uppskatta tid, kostnader och risker realistiskt. Vi underskattar i allmänhet hur lång tid ett arbete tar och överskattar effekterna av det.

Din taktik: Ett bra sätt att bemöta detta är med en så kallad Minimum Viable Product. Du släpper ut din innovation när den nätt och jämt fungerar och låter kunderna vara med och utveckla den med sin feedback.

3. Säljarens lögn: ”Självklart kan jag sälja det där”. Vana säljare tror på sin egen förmåga och tackar sällan nej till en chans att tjäna pengar. Men när de väl ska börja arbeta kommer de – mer eller mindre medvetet – att prioritera de uppdrag som ger mest provision per säljsamtal. Om din produkt lönar sig mindre så hamnar den på undantag.

Din taktik: Fråga dig själv om du ber dina säljare att tjäna mindre än de gör i dag. I så fall kommer du behöva bevaka noga hur många samtal de faktiskt ringer.

4. Toppchefens lögn: ”Jag är öppen för allt”. Chefer som får nya idéer presenterade för sig vill de ofta hålla alla dörrar öppna så länge som möjligt. Du som innovatör får sällan ett tydligt nej, vilket du hoppfullt tolkar som verkligt intresse. Först när det blir skarpt läge och de riktiga pengarna ska fram dras mattan undan.

Din taktik: Var därför inte rädd att testa chefernas sanna vilja tidigt i processen. Gör realistiska planer och budgetar och utmana cheferna genom att kräva dem på bindande besked.

Anthony, S. D. (2012). The Little Black Book of Innovation: How It Works, How to Do It. Harvard Business Review Press.

Är du paralyserad av att analysera?

Det finns jobb som få skulle våga ta. Eller vad sägs om vd för Blackberry, som var ledande på business class-mobiler innan de smartare pekskärmsmobilerna kom och drog undan mattan för hela affären.

Men det finns också chefer som inte backar, som John Chen. För ett år sedan tog han över vd-posten på det svårt blödande företaget. Han visste att läget krävde fullt fokus på en enda sak – innovation.

Mot alla odds har han snabbt lyckats få Blackberrys aktie att rusa med 50 procent. Nyligen förklarade han i en artikel på Linkedin hur han tänker för att lyckas med den svåra helomvändningen. Här är fyra av hans råd:

  • Prata om lösningen, inte om problemen. De flesta (på Blackberry) har redan förstått vad som är fel och att prata mer om det sänker bara humöret. Det gäller att skapa en positiv lösningsfokuserad kultur med jävlaranamma.

Ett företag ska påminna om en akutmottagning, menar Chen. Där frågar man inte varför en olycka skedde, utan kämpar för att rädda patienten.

  • Dra nytta av krismedvetenheten. Känslan av det är bråttom och på allvar får alla att ge allt. Företag har lätt att slappna av när de når sina delmål, vilket kan vara förödande.
  • Fastna inte i analyserandet. Risken i ett krisläge är att varje beslut blir så viktigt att ingen vågar fatta dem. John Chen kallar fällan för ”paralysis by analysis”.
  • Tänk långsiktigt och strategiskt. Det gör det enklare att fatta bra beslut och väger upp dåliga. Försök inte alltid fatta de rätta besluten, för då är du drabbad av perfektionism.