Uppmana till kreativ konflikt

Kohesion är det vetenskapliga benämningen på det lim som håller grupper samman. Fransmännen säger esprit de corps, kåranda. På svenska brukar det heta gruppsammanhållning eller teamkänsla.

Klart är i alla fall att grupper med hög kohesion presterar bättre. Man kan säga att de fungerar som ett välsmort maskineri. De uppfyller sina uppsatta mål bättre och är mer engagerade för uppgiften.

Men är kohesion bra för innovation?

Nja. Här finns en paradox i grunden, menar forskaren Samuel T Hunter vid Penn State University.

Tusentips har tidigare skrivit om konflikters roll för kreativitet och innovation. En mild kreativ konflikt kring gruppens mål och arbetssätt är faktiskt bra för innovationer (även om den kan kännas olustig). Meningsskiljaktigheter kan sporra nya sätt att komma framåt.

Samuel Hunters paradox går ut på att en hög gruppsammanhållning förvisso får gruppen att jobba effektivt, men innovationshöjden blir inte är lika hög som om det hade funnits vissa meningsskiljaktigheter kring vad som ska göras och hur.

Som ledare gäller det alltså att samtidigt se till att gruppmedlemmarna är engagerade i vad som ska göras (hög kohesion), som att de ifrågasätter och debatterar (hög kreativ konflikt). Förklara att du förväntar dig flera meningsskiljaktigheter under resans gång och att du ser det som något positivt så länge det inte innebär personangrepp.

Hunter, S. T., Thoroughgood, C. N., Myer, A. T., & Scott Ligon, G. (2011). Paradoxes of leading innovative endeavors: Summary, solutions, and future directions. Psychology of Aesthetics, Creativity, and the Arts, 5, 54-66.

Olikheter är jobbiga – men effektiva

Människor som tänker lika har trevligare om de jobbar i grupp. Men det betyder inte att de är mer effektiva. Tvärtom – olikheter ger faktiskt bättre resultat, visar en forskningsstudie av bland andra Katherine Phillips vid Kellogg School of Management.

Forskarlaget gav grupper om fyra i uppgift att lösa en knivig deckargåta på 20 minuter. I vissa grupper var likheterna i kön, ålder, bakgrund och värderingar stora. I andra grupper skickade man efter några minuter in en ny deltagare med annorlunda bakgrund eller temperament.

De blandade grupperna blev mer oeniga, men de löste samtidigt sin uppgift snabbare och bättre. De homogena grupperna hade både trevligare ihop och kände sig mer säkra på sin förmåga. Ändå underpresterade de – utan att märka det själva.

– Människor föredrar att umgås med folk som håller med dem snarare än att säga emot. Men ohämmad bekräftelse ger inte de bästa resultaten, säger Katherine Phillips.

En mansdominerad grupp som får in en kvinna eller en etniskt homogen grupp som får in en invandrare kan alltså drabbas av krockar och konflikter. Negativa känslor kan då göra deltagarna blinda för fördelarna med blandade grupper, menar Phillips.

– Det är svårt att förklara att det sker bra saker för den som har en dålig känsla inombords. Oavsett resultatet kommer de flesta deltagare att känna sig mer osäkra när gruppen inte är homogen.

Vägen till framgång är ändå tydlig. Allt du behöver göra är att våga offra lite av den goda stämningen i ditt homogena kompisgäng.

 

Läs även: Rapporten som visar att jämställdhet lönar sig.