Dubbel översättning lär oss förstå innovation

Tekniska muséet lät barn och vuxna rösta fram de 100 viktigaste innovationerna genom tiderna. På utställningen som följde finns en stor mångfald av allt från antibiotika till ångmaskiner. Men alla svar hade två saker gemensamt.

  • De handlade om fysiska produkter.
  • De var skapade av privata företag.

Vad omröstningen avslöjade är att de flesta uppfattar begreppet innovation som betydligt snävare än det verkligen är. För vad hände med tjänsteinnovationer som aktiebolaget eller internet? Och vart tog alla landvinningar i offentliga sektorn vägen, som domstolsväsendet eller föräldraförsäkringen?

Forskaren Johanna Nählinder vid Linköpings universitet sätter ljus på vad hon kallar det stympade innovationsbegreppet. Vi gör ett misstag när vi utgår från att tjänster fungerar som varor och offentlig innovation kan stödjas på samma sätt som privat – ”fast nästan”. I stället behöver vi göra det hon kallar den dubbla översättningen.

Översättning 1: Innovation i offentlig sektor fungerar inte på samma sätt som i privat sektor. Det går inte att rakt av ta metoder och principer från privata företag och tro att de ska fungera i offentliga verksamheter.

Översättning 2: Tjänsteinnovationer fungerar inte på samma sätt som produktinnovationer. Prototyper för tjänster kräver till exempel andra testmetoder.

Tjänster i offentliga sektorn har alltså en helt annan logik än privata tekniska uppfinningar. Med ett bredare innovationsbegrepp blir skillnaderna synliga och nya lösningar blir möjliga. Varför inte nya samarbeten mellan de två innovationsvärldarna?

Läs mer:

Johanna Nählinder (2013): Understanding innovation in a municipal context: A conceptual discussion. Innovation: Management, policy & practice (2013) 15(3): 315–325.

Johanna Nählinder föreläser om den dubbla översättningen här på Vinnovas Youtubekanal.

Karlskoga kläckte årets gratisinnovation

Värmländska Karlskoga står för vinterns kommunala PR-succé. Några chefer på gatukontoret hade skickats på jämställdhetskurs där de fick fundera över vad de kunde förändra i sin verksamhet.

– Först tänkte de att ”vi håller ju på med snöröjning, det finns väl inget”. Men så kom de på att eftersom kvinnor och män delvis har olika transportmönster så blir det en snedfördelning om vi bara prioriterar de stora vägarna, berättar Magnus Jacobson på Sveriges Kommuner och Landsting för SvD.

Sedan dess har man slutat att slentrianmässigt ploga för bilarna först, utan börjar med trottoarer, gångvägar, cykelvägar och busshållplatser. Där rör sig en större andel kvinnor och äldre plus att cyklar, barnvagnar och rullatorer har svårare än bilarna att ta sig fram i snö.

Exemplet är ett utmärkt exempel på innovation i offentliga sektorn som är ett resultat av kreativt nytänkande och tillför värde för medborgarna utan att kosta en krona extra. På sikt väntas kommunen till och med spara pengar, eftersom de dyra och svårbehandlade halkolyckorna lär bli färre.

Idén har spridit sig snabbt och redan nästa år kommer även Stockholm att tillämpa jämställd snöröjning.

Låt Karlskogas exempel tjäna som inspiration för innovationer även på andra områden. Om snöröjningen kan bli mer jämställd med så små medel kanske byggloven, sophämtningen, förskolan, alkoholtillstånden eller vägbyggena kan gå samma väg. Ibland är en titt på verksamheten från ett annat perspektiv det lilla som behövs.

Glöm inte affärsmodellen

En undersköterska i Norrköping fick en lysande idé på jobbet. I stället för lösa kateterpåsar för patienter som har svårt att gå på toaletten så uppfann hon en särskild kateterbyxa.

Idén ingick i ett innovationsprojekt för att fånga upp idéer från medarbetarna i vården. Kateterbyxan har fått stöd av både kommunen och landstinget och går i dag att köpa under namnet Kadycare. Idén blev en fungerande produkt som gör patienternas vardag både enklare och bekvämare.

Det finns bara ett problem. Den säljer inte bra på marknaden.

Kangoofix är en annan förverkligad idé från vanliga vårdanställda. En ambulanssjukvårdare i Stockholm skapade ett slags säkerhetsbälte för de barn som föds i ambulansen på väg till BB. Till skillnad från kateterbyxan säljs Kangoofix med lönsamhet i både Norden och Storbritannien.

Varför lyckas den ena vårdprodukten kommersiellt men inte den andra? Svaret är att Kangoofix räddar liv till en kostnad som beslutsfattarna i landstingen tycker är försvarlig. Kateterbyxan, däremot, är visserligen bekväm för användarna men den löser inte ett tillräckligt stort problem för landstingen som får betala. Det finns redan vanliga och billigare katetrar, låt vara att de är mer obekväma.

Lärdomen är att aldrig bli så förtjust i din nya skapelse att du glömmer bort affärsidén. Utan en hållbar affärsidé har du ”bara” skapat en uppfinning. Innovation blir den inte förrän den har en marknad och klarar av att bli lönsam.

Fonder bäddar för sociala investeringar

I början av 1990-talet rasade kurvan över USA:s brottslighet plötsligt tillbaka till 1950-talsnivå. Experterna gissade på att allt från strängare vapenlagar till bättre ekonomi låg bakom och politikerna tävlade om att ta åt sig äran.

Men ingen hade rätt. Den verkliga orsaken kunde dateras till 22 januari 1973 – dagen då USA fick fri aborträtt. Efter det blev antalet tonårsmammor betydligt lägre.

Först 17-18 år senare märktes skillnaden på gatorna. En tidigare stor grupp saknades, nämligen svarta tonårspojkar med unga, fattiga ensamstående mammor. Det amerikanska samhället har alltid lyckats dåligt med att styra denna utsatta grupp undan kriminaliteten.

Historien berättas av nationalekonomen Steven Levitt och journalisten Stephen Dubner i den bästsäljande boken Freakonomics från 2005. Den har också koppling till vad som kallas sociala investeringar, vilka kan bli mycket samhällsekonomiskt lönsamma. Varje barn som räddas från permanent utanförskap i form av ohälsa, missbruk eller kriminalitet innebär runt 10 sparade miljoner under sin livstid.

Sociala investeringar handlar om att upptäcka och åtgärda problem tidigt. Det är billigt, men medför också utmaningar. Kostnaden har en puckel i början som kan vara svår att bära för förvaltningar som har för snäva budgetregler. Vinsten kommer också långt senare och tillfaller ofta andra aktörer i systemet.

Som botemedel rekommenderar statliga Innovationsrådet en budgetinnovation som kallas sociala investeringsfonder, alltså en särskild buffert för tidiga insatser. På så sätt kan flera offentliga aktörer gå samman och motverka kortsiktigt revirtänkande.

 

Läs mer:

SOU 2013:40. Att tänka nytt för att göra nytta – om perspektivskiften i offentlig verksamhet. Stockholm: Innovationsrådet.

Levitt, S. D., & Dubner, S. J. (2005). Freakonomics: A Rogue Economist Explores the Hidden Side of Everything. Volante.

 

 

 

 

 

 

 

 

Här kan du ta strid mot regelkrångel

Du har en strålande idé i ditt företag. Men när du sätter igång med att genomföra den kör du huvudet i en vägg av regelkrångel. Eftersom ingen har tänkt som du förut (vilket är ju en av poängerna med innovation) så kan det finnas myndigheter som blir osäkra på om din idé ska tillåtas eller ej och säger nej.

Entreprenörer som råkar ut för detta brukar först bli förbannade och sedan reagera något av två olika sätt. Antingen ger de upp och satsar på någon annan idé, flyttar eller till och med lämnar landet för att hitta större frihet någon annanstans. Eller så tar de strid.

Att starta krig mot myndigheter med advokater och rättegångar kan bli kostsamt, både i pengar, tid och energi. Att piska upp opinion i medierna brukar också vara ett hårt och svårt jobb.

Men det finns en väg till som inte alla känner till – regelrådet.

Rådet är en självständig kommitté under tillväxtverket sedan 1 januari. En del av uppdraget är att hjälpa företagare och vara en nagel i ögat på politiker och myndigheter så att de inte krånglar till tillvaron och rider på paragrafer i onödan.

Tillväxtverket är kanske inte landets mäktigaste myndighet eller den snabbaste vägen att få rätt. Men hemsidan enklareregler.se är åtminstone ett ställe att börja kampen på.

 

 

 

 

 

Sluta mäta fel saker

Det mäts till förbannelse i offentliga sektorn, för att uttrycka sig krasst. Riktigt så frispråkigt är inte statliga Innovationsrådet i sin slutrapport, men nästan:

”Sektorsvis tillsyn- eller utvärdering motverkar en systemansats och en rörelse i svensk statsförvaltning att utgå från kundernas behov, vilket är en av de viktigaste drivkrafterna för innovation”, skriver utredarna.

De konstaterar att det mäts för mycket och på fel sätt, vilket befäster gammalt stuprörstänkande, kostar miljarder, förstör tilliten och bromsar innovation.

Men det finns bättre sätt att mäta, som analysmetoden SROI, Social Return on Investment. Det är ett sätt att inte mäta allt i pengar, utan även i värden som hälsa, landets säkerhet, miljö eller långsiktig samhällsekonomi.

Att mäta detta är förstås svårare. Dessutom kan både kostnader och nytta uppstå hos en annan myndighet eller sektor än där investeringen görs – och långt efter att åtgärderna gjorts. Om alla då tänker i sitt eget stuprör och på sin egen budget så blir det svårt att motivera innovationssatsningar någonstans.

Därför behövs SROI-analyser, som räknar om sociala värden i fiktiva kronor och ören. Det kan handla om ett program som ger jobb till arbetslösa. Då väger man in värden som självkänsla, psykisk hälsa och minskade sociala problem i investeringen och får ett SROI-värde, exempelvis 3:1. För varje satsad krona bedömer man då att det har uppstått ett samhällsekonomiskt värde om tre kronor.

Effekten kan bli bättre helhetsperspektiv, samsyn, samordning och vilja att satsa på innovationer i offentliga sektorn, menar Innovationsrådet.

 

SOU 2013:40: Att tänka nytt för att göra nytta – om perspektivskiften i offentlig verksamhet. (Innovationsrådets slutbetänkande)

 

 

 

Skapa innovation utan ny teknik

Även små innovationer kan skapa stora – och inte sällan oväntade – förändringar. Forskarna Rebecca Henderson och Kim Clark hjälper oss att förstå de olika graderna av innovation. Utöver radikal (genomgripande) och inkrementell (stegvis justerande) skiljer Henderson och Clark även mellan modulmässig och arkitekturmässig innovation.

I en modulmässig innovation är komponenterna nya eller kraftigt förändrade, men de ingår i samma system som förut. Ett exempel kan vara när sjukhusen får magnetröntgenkameror för att kunna ställa säkrare diagnoser, eller när en vanlig bil får en ny och bensinsnålare motor.

En arkitekturmässig innovation använder i princip samma komponenter som tidigare, men systemet är nytt. Exempel är psykologstöd via internet i stället för i personliga möten. Psykologens verktyg, frågor, metoder och uppföljningsrutiner är desamma, men tjänsten är ändå ny.

Skillnaden mellan dessa båda kategorier påminner oss om att alla innovationer inte är lika, påpekar forskaren Anna Brattström vid Handelshögskolan i Stockholm, som har författat rapporten ”Organisering för innovation i sjukvården”. Olika förändringar kan också få olika konsekvenser. Är det bara den enskilda avdelningen som påverkas av sitt eget nytänkande, eller kommer det kanske att skapa svallvågor i hela organisationen?

 

Läs mer:

Anna Brattström: Organisering för innovation i sjukvården – Så kan organisationsteori bidra till mer utveckling (2012) Report, Leding Health Care nr 4/2012.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommunen som kan sälja kyla

Arjeplog i Lappland var för några decennier sedan en ödemark utan framtid. Sveriges till ytan fjärde största kommun hade 8 727 sjöar och bara 3 000 invånare.

I dag har tyska Bosch investerat 200 miljoner och BMW har plöjt ner 150 i egna högteknologiska anläggningar. När snön faller invaderas orten av 3 000 tyskar via direktflyg. Luleå tekniska högskola utbildar ingenjörer på specialprogram och besöksnäringen blomstrar.

Hur gick det till? Jo, några lokala innovatörer kom på att allt det som Arjeplog inte har – människor, kommunikationer och ett uthärdligt klimat – kunde vändas till sin fördel. Platsen är perfekt för testning av bilar i kyla och halka. Därför kommer biltillverkarna i dag och testkör sina nya bilmodeller på isbanor i tuffast tänkbara förhållanden och långt bort från smygfotograferna.

Arvidsjaur är ett exempel på det som kallas konstruerade fördelar. Det handlar om att flytta fokus från så kallade komparativa fördelar – de förutsättningar man har som är uppenbart bättre än andras – till nya möjligheter som kan lockas fram ur det man saknar.

Konkurrenskraften hos en kommun eller region handlar allt mindre om givna fördelar och allt mer om konstruerade fördelar. Med kreativt tänkande och handlingskraft skapar man tillväxt ur något som först framstår som en hopplös nackdel.

 

Läs om fler exempel:

Per Frankelius & Mats Utbult: Den innovativa kommunen, lärdomar från åtta kommuner och relevant forskning (Sveriges Kommuner och Landsting, SKL)

 

 

 

Här får medarbetarna svart bälte i innovation

Hur får du dina medarbetare i offentliga sektorn att engagera sig i innovationsarbete?

Kanske genom att göra som borgmästaren Michael Hancock i Denver, USA. Han ville skapa mer nytta för medborgarna och samtidigt spara 70 miljoner om året. Men lösningen blev att inte ta in dyra konsulter, utan att ge stadens medarbetare i uppdrag att lösa problemen själva, rapporterar magasinet Governing.

I första steget får 10 000 medarbetare fyra timmars utbildning – så kallat grönt bälte – i konsten att analysera var slöseri med resurser uppstår och förmågan att bekämpa det. 180 medarbetare får gå vidare och ta ”svart bälte” under 4,5 dagar. De förväntas sedan komma med förslag på tre innovationer och få åtminstone en av dem genomförd.

De riktigt engagerade ska kunna få tjänstledigt i tre månader från sina ordinarie jobb för en specialutbildning. Det ger inget extra betalt men goda karriärmöjligheter, vilket har skapat ett stort tryck av ansökningar.

Resultaten börjar redan synas. Fler poliser patrullerar på gatorna, åklagarmyndigheten har slutat tappa bort handlingar och onödiga chefsled har försvunnit inom vissa förvaltningar.

Kulturförändringar är omvittnat svåra att genomföra, men Denver verkar ha kommit en bit på väg genom att driva förändringen underifrån.

Skilj på tre sorters kvalitet

Svenska myndigheter och offentliga organisationer vill satsa mycket innovationskraft på att öka sin kvalitet. I en enkät av Innovationsrådet 2012 önskade sig 61 procent bättre e-tjänster och 45 procent ville ge mer kundnytta.

Men vad är egentligen kvalitet? Innovationsrådet delar upp begreppet i tre aspekter.

• Strukturkvalitet beskriver vad som behövs för att till exempel ge god vård eller lösa många brott. Det kan vara kompetens, utrustning, material och lokaler.

• Processkvalitet är själva arbetet som utförs. Är diagnoserna träffsäkra, gör poliserna kloka ingripanden och ställer lärarna rätt frågor i proven?

• Resultatkvalitet mäter om alla åtgärderna gav rätt sorts förändring. Blev fler patienter friska och fler brott uppklarade?

Olika delar av offentliga sektorn kvalitetssäkrar på olika sätt, ofta beroende på vilka lagar de styrs av. Inom sjukvården reglerar tittar man i första hand på strukturer och processer, medan kriminalvården knappt har det perspektivet alls.

Det enskilt vanligaste kvalitetsmåttet är handläggningstider. Men som Innovationsrådet påpekar: ”Alla kvalitetsaspekter går inte att mäta och av det som går att mäta är inte allt önskvärt att mäta”. I grund och botten handlar god kvalitet om tillit och lyhördhet.

I vilken kategori hör dina nästa innovationer hemma? Det kan vara värt att reflektera över innan du sätter igång.

 

SOU 2013:40. Att tänka nytt för att göra nytta. Om perspektivskiften i offentlig verksamhet. Stockholm: Fritze.