Entreprenörerna vet var skon klämmer

Statsminister Stefan Löfven lanserade i förra veckan sitt innovationsråd, bestående av experter och partsrepresentanter som ska knäcka frågan hur Sverige bäst behåller och ökar sin innovationsförmåga.

Något som gissningsvis kan intressera rådet är frågan om vad som får fristående entreprenörer – en av de grupper vars axlar landets framtid antas vila på – att lyckas.

En amerikansk studie, ”The Anatomy of an Entrepreneur”, undersökte 549 grundare av framgångsrika företag i snabbväxande branscher som försvar, IT och hälsovård. Så här svarade entreprenörerna själva på frågan om vilka som är de största hindren för framgång:

  • Ovilja att ta risker (98 procent).
  • Ovilja att lägga ner den tid och möda som krävs (93 procent).
  • Svårt att hitta kapital (91 procent).
  • För dålig kompetens att driva företag (84 procent).
  • Otillräcklig kunskap om sin bransch och marknad (83 procent).
  • Har inte råd eller får inte stöd från familjen för att lämna sin anställning (73 procent).

Brist på riskkapital ses alltså som ett betydande hinder. Men de personliga faktorerna och den inre drivkraften och motivationen är ändå viktigast, menar de som lyckats. När de får frågan om de har saknat stöd och hjälp från stat och myndigheter svarar 86 procent nej.

Man kan bara spekulera i om svaren hade blivit annorlunda om de hade misslyckats. Eller om de tillfrågade inte hade kommit från USA.

Rätt sorts kreativitet gör dig attraktiv

Som de flesta säkert anar kan det finnas personliga vinster med att vara kreativ på jobbet. Jodå – kreativitet ökar din attraktionskraft i kärlekslivet.

Frågan är bara vilka kreativa sysslor som anses sexigast. Detta har dock psykologen Scott Barry Kaufman och hans team vid University of Pennsylvania ansträngt sig för att reda på genom att fråga 815 studenter. Resultatet redovisas i nedanstående graf från vetenskapstidskriften The Journal of Creative Behaviour. (Öppna länken om bilden är svårläst.)

Att vara rockstjärna, vara snabb i repliken och ta konstnärliga fotografier smäller högt, medan du väcker mindre begär om du löser kniviga matteproblem, bygger hemsidor eller skapar en fantastisk trädgård. Svaren bekräftar en rad välkända stereotyper och fördomar. Men du som känner dig missgynnad av undersökningen får väl trösta dig med att du har ädlare syften med dina kreativa sysslor.

Sexy creativity

 

Kaufman, S. B., Kozbelt, A., Silvia, P., Kaufman, J. C., Ramesh, S., & Feist, G. J. (2014): Who Finds Bill Gates Sexy? Creative Mate Preferences as a Function of Cognitive Ability, Personality, and Creative Achievement. The Journal of Creative Behavior. DOI: 10.1002/jocb.78.

Vikten av att strunta i andras åsikter

Gratistidningen Metro är en självklar och etablerad aktör i den svenska mediebranschen sedan decennier. Men när tidningen startade för i dagarna 20 år sedan reagerade de etablerade dagstidningarna med både ilska och hån. Några rasade om oschysst konkurrens, andra varnade högstämt för fördumning och kulturskymning.

Reaktionen var stark, men samtidigt helt normal. Den möter var och en som lanserar en tillräckligt radikal och hotfull innovation. De etablerade konkurrenter som blir utmanade kommer att uppfatta tilltaget som synnerligen osympatiskt, oartigt, osunt och oförskämt.

Därför är förmågan att strunta i vad andra tycker ett utmärkande personlighetsdrag hos många innovatörer och entreprenörer, hävdar den populärvetenskapliga författaren Malcolm Gladwell i sin senaste bok ”David och Goliat”.

Gladwell hänvisar till psykologen Jordan Peterson och den så kallade femfaktorteorin. Den analyserar hur känslig, utåtvänd, öppen, samvetsgrann och sympatisk en individ är.

Särskilt kombinationen av de tre sista faktorerna utmärker goda innovatörer. De är öppna för nya tankar och ifrågasätta även sina egna idéer. De måste också vara samvetsgranna i betydelsen att de har självdisciplin och uthållighet nog för att genomföra idéerna.

Men de ska helst inte vara allt för sympatiska. Detta handlar inte om att vara otrevlig, utan om att våga ta sociala risker. För att driva en radikalt ny idé för du inte vara för artig eller rädd att utmana konventioner, auktoriteter eller den goda smaken.

Metro tjänade miljarder åt sin ägare och berövade i första hand marknadsledande Dagens Nyheter en viktig del av tidningens annonsintäkter i Stockholm. Långt senare skulle internet bli ett betydligt svårare hot mot dagstidningarnas affärsmodeller, men på 1990-talet var provokationen Metro illa nog.

Smarta entreprenörer får stora vinster men få kompisar.

Gladwell, M. (2014). David och Goliat, konsten att slåss mot jättar. Volante

Du kan aldrig förutsäga nästa stora hit

Några utvecklare på det lilla dataspelsföretaget Coffee Stain Studios i Skövde snickrade ihop ett plojspel vid sidan av det seriösa arbetet. Resultatet blev – en getsimulator. Eller som det heter i reklamtexten: ”Dina drömmar har blivit verklighet! Nu behöver du inte längre fantisera om hur det är att vara en get.”

Idén är precis så absurd som den låter. Men vad som är ännu mer surrealistiskt är den kommersiella succén. Det slarvbyggda 10-dollarsspelet plockades upp av den svenske youtubern Pewdiepie och gick rakt upp på försäljningstoppen, vilket betydde att företaget drog in över fem miljoner kronor – om dagen.

Så vad lär vi oss av detta?

En slutsats är att managementgurun Peter Drucker (1909-2005) troligen hade rätt i sin analys om att framgångsrika innovationer sällan är grandiosa från början. Och omvänt: om du har kommit på något som du tror kommer att revolutionera en hel bransch så är det med stor sannolikhet just vad som inte kommer att hända.

Din ambition bör alltid vara att skapa något nytt och annorlunda. Men nästan alla stora innovationer har börjat i liten skala och växt i betydelse på ett sätt som ingen – allra minst upphovsmakarna – kunde förutsäga. Rid på den vågen när det går bra, och avbryt tidigt när det går dåligt.

Handen på hjärtat: hur tvärsäkert hade du själv vågat lova att getsimulatorn skulle bli nästa storsäljare?

Myten om storföretagens missförstådda genier

Du har säkert hört varianter på berättelsen om det missförstådda snillet som kläckte en genial idé med potential att frälsa sitt stora företag, men som motarbetades av enfaldiga direktörer. Historierna används ofta som argument för att innovation bör bedrivas nedifrån och upp i stora företag, det vill säga att det är medarbetarna på golvet med sina unika detaljkunskaper som ska driva utvecklingen som ”intraprenörer”.

Julian Birkinshaw vid London Business School och Cyril Bouquet och Jean-Louis Barsoux vid IMD i Lausanne har granskat påståendena om att många viktiga och radikala innovationer skapas på detta sätt. Men de hittade få bevis.

Visst finns det exempel på uppfinningar som ratats av företagsledningarna flera gånger för att sedan efter en ny chans blivit stora succéer. Men de flesta sådana produkter är mediokra framgångar.

De verkliga milstolparna visar sig i stället ha kommit till genom en kombination av gräsrotsengagemang och aktiv ”gödsling” uppifrån. Framgångsrik innovation behöver uppbackning från båda håll. Den fungerar varken utan medarbetarnas detaljkunskaper eller företagsledningarnas överblick, målfokus och affärserfarenhet.

De som ensidigt hyllar gräsrotsinnovation glömmer också ofta att de där motarbetade succéuppfinningarna vid någon punkt faktiskt övertygade cheferna och fick sin sponsring uppifrån. Annars hade vi antagligen aldrig inte ens hört talas om dem.

 

19-årig talang fann nyckeln till framgång

Astronaut? Rockstjärna? Börsmäklare? Nej, 19-årige John Meyer från New York lever drömmen som gäller för en tonåring 2014.

Redan som 13-åring lärde han sig programmera iPhone-appar och har sedan dess fått ihop ett 40-tal. Han var tidigt ute med en ficklampsapp och fick därefter framgång med en kameraapp som tar ett gruppfoto i exakt det ögonblick när alla ler och ingen blundar.

Nu hoppar han av universitetet eftersom han redan försörjer sig med råge, bland annat på Fresco News, en nyhetssajt som bygger på Instagrambilder från vanligt folk som varit på plats vid en nyhetshändelse. Han har också hunnit tacka nej till en fast anställning på Apple.

John Meyer är utan tvivel både driftig, kreativ och begåvad. Men i jakt på förklaringar till varför just han lyckas så bra som innovatör finns en annan detalj som sticker ut. Förmågan att vara på rätt plats vid rätt tid och knyta kontakter.

Varje år åker han till Apples utvecklarkonferens i Kalifornien. Första gången var han omyndig 16-åring och tvingades bluffa sig in genom att be sin pappa anmäla sig, flyga med till San Francisco och överlåta inträdesbiljetten.

John Meyer känner redan gott om folk på Apple och utbyter ständigt idéer med programmerare i sin egen ålder.

Slutsatsen är följande: Visst är det oumbärligt att kunna knacka kod, men för en ung och grön innovatör kan social talang och nätverksbyggande vara minst lika viktigt.

 

Läs intervjun med John Meyer i Business Insider här.

 

 

Vinner du på Matteuseffekten?

Är din organisation mindre innovativ än konkurrenterna? I så fall kan det vara dags att bekymra sig lite om den så kallade Matteuseffekten.

Begreppet myntades 1968 av sociologen Robert Merton och syftar på ett bibelord, närmare bestämt Matteusevangeliet 25:29: Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.”

Fenomenet handlar om att framgång föder framgång, vilket gör att både fördelar och ojämlikheter ackumuleras och förstärks i det sociala spelet. Till exempel kan en redan namnkunnig forskare lätt få äran för en ny upptäckt även när flera snillen är inblandade.

Malcolm Gladwell beskriver Matteuseffekten i sin bok Outliers i ett avsnitt om kanadensiska ishockeyspelare. De som var födda tidigt på året visade sig ha större chans att bli framgångsrika, eftersom de var något mer utvecklade när de började på hockeyskolan. Därmed fick de mer bekräftelse, uppmuntran och träning, vilket ökade försprånget.

Datorjätten Apple drar maximal nytta av Matteuseffekten. Alla förväntar sig fantastiska nya innovationer från företaget, vilket gör att varje lansering följs ivrigt av en hel värld. Det kan man inte säga om konkurrenternas presskonferenser, som sällan är händelser som miljontals vanliga användare kastar sig över.

 

Läs mer: Columbiaprofessorn Daniel Rigney har skrivit en bok i ämnet, The Matthew Effect: How Advantage Begets Further Advantage.

 

 

Olikheter är jobbiga – men effektiva

Människor som tänker lika har trevligare om de jobbar i grupp. Men det betyder inte att de är mer effektiva. Tvärtom – olikheter ger faktiskt bättre resultat, visar en forskningsstudie av bland andra Katherine Phillips vid Kellogg School of Management.

Forskarlaget gav grupper om fyra i uppgift att lösa en knivig deckargåta på 20 minuter. I vissa grupper var likheterna i kön, ålder, bakgrund och värderingar stora. I andra grupper skickade man efter några minuter in en ny deltagare med annorlunda bakgrund eller temperament.

De blandade grupperna blev mer oeniga, men de löste samtidigt sin uppgift snabbare och bättre. De homogena grupperna hade både trevligare ihop och kände sig mer säkra på sin förmåga. Ändå underpresterade de – utan att märka det själva.

– Människor föredrar att umgås med folk som håller med dem snarare än att säga emot. Men ohämmad bekräftelse ger inte de bästa resultaten, säger Katherine Phillips.

En mansdominerad grupp som får in en kvinna eller en etniskt homogen grupp som får in en invandrare kan alltså drabbas av krockar och konflikter. Negativa känslor kan då göra deltagarna blinda för fördelarna med blandade grupper, menar Phillips.

– Det är svårt att förklara att det sker bra saker för den som har en dålig känsla inombords. Oavsett resultatet kommer de flesta deltagare att känna sig mer osäkra när gruppen inte är homogen.

Vägen till framgång är ändå tydlig. Allt du behöver göra är att våga offra lite av den goda stämningen i ditt homogena kompisgäng.

 

Läs även: Rapporten som visar att jämställdhet lönar sig.

 

 

 

 

Tre vinster med att skänka bort dina idéer

Som vi tidigare har tipsat om har elbilstillverkaren Tesla öppnat upp sin patentportfölj för att låta konkurrenterna fritt ta del av deras elbilsteknologi. Denna öppenhet motiveras med att utvecklingen måste snabbas på för klimatets skull, men naturligtvis är det också ett affärsmässigt genomtänkt beslut.

Två lärare vid den globala handelshögskolan Insead, Serguei Netessine och Karan Girotra, har analyserat Teslas strategiska drag för att se hur det hjälper företaget att växa och tjäna mer pengar.

Här är tre möjliga vinster med den djärva öppenhetsstrategin:

• Priserna kan pressas. Det största problemet för elbilstillverkarna är att serierna är så små att underleverantörernas komponenter blir dyra. Tesla behöver alltså skala upp volymerna för att kunna sälja sina bilar till rimliga priser. Det klarar man inte på egen hand, men om de stora konkurrenterna som BMW och Nissan börjar köpa stora mängder av samma delar så sjunker priserna.

• Den egna tekniken sätter standarden. Elbilarnas moment 22 är att det krävs laddstationer om folk ska vilja köpa bilarna, men innan folk har köpt bilarna vill ingen bygga laddstationer. Genom att öppna sitt patent hoppas Tesla att deras laddningsteknik ska bli standard för hela branschen. Om alla elbilar kan använda samma laddare blir mackar och andra troligen mer villiga att bygga ut infrastrukturen.

• Konkurrenterna kan bli stora kunder. Om de stora biltillverkarna börjar designa elbilar med hänsyn till Teslas teknik kan en stor del av Teslas affärsmodell snart bestå av att sälja komponenter till sina konkurrenter. Redan i dag säljer Tesla batterier till Toyota och Daimler (Mercedes).

Finns det något för dig att lära av Teslas innovationslogik även om du verkar någon annanstans än i bilbranschen? Titta på de tre slutsatserna här ovan och jämför med dit eget företag. Skulle ni kunna tjäna på motsvarande sätt på att öppna upp er teknik?

Särskilt intressant kan exemplet vara om även ditt företag är en liten spelare på en marknad som domineras av starka jättar.

Därför kan dåliga innovationer slå ut goda

Du har fått en lysande idé och skapat en innovation som är mycket bättre än alla konkurrerande lösningar. Rimligen borde den göra succé, för på en fri marknad är det väl det bästa som vinner till slut, eller hur?

Tyvärr fungerar världen inte riktigt så. I den så kallade diffusionsprocessen, läran om hur nya produkter får fäste och sprider sig, finns trendskapande krafter som sätter rationaliteten ur spel.

En dålig lösning som hinner få många användare kan råka bli orubblig standard. Det klassiska exemplet är qwerty-tangentbordet på din dator. Det skapades för att de mekaniska skrivmaskinerna skulle gå långsammare att skriva på, annars trasslade maskinens armar ihop sig. Än i dag kan vi inte sätta tangenterna i bättre ordning utan att halva världen skulle tvingas omskola sig.

Tidiga användare, så kallade early adopters, påverkar ofta utformningen av en innovation oproportionerligt mycket. Dessa är också oftare tekniknördar, vilket till exempel tvingade världen att stå ut med operativsystemet MS DOS under hela 1980-talet innan datorerna blev användarvänliga för vanligt folk.

Dessa diffusionsmekanismer gör all innovation till en chansning, menar forskarna Joe Tidd och John Bessant. Om din nya lösning floppar behöver det alltså inte alls betyda att den är dålig. Någon annan med en sämre idé kanske bara hade mer tur med sin tajming.

 

Joe Tidd och John Bessant: Managing Innovation – Integrating Technological, Market and Organizational Change. John Wiley & Sons.