Dropbox lär dig framtidens konceptutveckling

Använder du lagringstjänsten Dropbox? Då är du långt ifrån ensam. 300 miljoner människor i världen och en tredjedel av alla uppkopplade svenskar gör detsamma.

En viktig lärdom är hur företaget har tagit sina användare till hjälp för att både utveckla tjänsten, marknadsföra den och få den att växa. Dropbox är ett bra exempel på en så kallad MVP, minimum viable product.

I MPV-metoden överger du den traditionella konceptutvecklingskedjan med planering, prototyper, tester, fokusgrupper och marknadsföring innan en produkt anses mogen att möta marknaden. I stället sätter du något i händerna på de riktiga användarna så fort du har en del som fungerar hjälpligt. Därefter låter du användarna testa och ge feedback, naturligtvis med full öppenhet om bristerna och ärlig dialog kring allt som kan förbättras.

På det här sättet får du tidigt reda på exakt vad användarna vill ha samtidigt som du engagerar dem, gör dem till medskapare och förvandlar dem till dina bästa marknadsförare.

När Dropbox tog till sig MVP-metoden växte antalet användare från 100 000 till 4 miljoner på 15 månader – utan traditionell reklam och marknadsföring. Hör medgrundaren Drew Houston berätta om historien och lärdomarna i den här videon. Videon ligger upplagd hos författaren Eric Ries, som har skrivit boken The lean startup.

Hur du skapar fiasko med för tidig PR

PR-mässigt gick allt på räls. Grundaren var en Sillicon Valley-kändis som hade skapat Java, investerarna stod på kö och tidningarna blåste upp hajpen.

Men succén för IT-företaget Marimba förbyttes i fiasko bara några månader efter starten 1996. Det snöpliga nederlaget har till och med fått ett eget namn – Marimbafenomenet – för att påminna nya IT-innovatörer om de dyrköpta lärdomarna.

Marimba sålde en programvara som skulle installera olika program i användarnas datorer över nätet och uppdatera dem automatiskt. Tekniken var avancerad 1996, men också full av barnsjukdomar samtidigt som hajpen exploderade.

När förväntansfulla användare märkte att den haussade nyheten inte höll måttet krossades hela bolaget snabbt av sitt dåliga rykte.

Marimbafenomenet betecknar än i dag innovatörsmisstaget att satsa mer på PR och marknadsföring än på utveckling i uppstartsfasen. Kunderna kommer att syna din produkt och upptäcka att den inte är bra nog. Då bestämmer de sig för att den alltid kommer att vara dålig. Det hjälper inte hur mycket du än förbättrar den senare.

Lösningen då?

Den är inte, som man skulle kunna tro, att arbeta länge i tysthet tills din produkt ger ett perfekt första intryck. Gör tvärtom i stället – lansera ännu tidigare, var öppen med att idén inte är flygfärdig och låt användarna vara med och utveckla med sin feedback och sina idéer. Metoden kallas MVP, minimum viable product, som vi kommer att berätta mer om i morgondagens tips om IT-succén Dropbox.

Döda produkters sällskap

Föddes du efter att Top Gun släpptes som VHS-kassett? Då skiljer du dig troligen en hel del från dem som gick och hyrde filmen i videobutiken.

Den amerikanska affärssajten Wall Street 24/7 har listat åtta saker som den så kallade Facebookgenerationen inte kommer att köpa. Vi har fyllt på med svensk statistik.

Urvalet på listan är mer omvärldsanalytiskt än vetenskapligt, men ger ändå en fingervisning om vilka innovationer som kan vara värda att satsa på eller inte för framtiden.

Här är produkterna som dagens ungdomar ratar:

1. Bil. På 1980-talet hade fyra av fem mellan 18 och 24 år körkort. I dag är de tre av fem och i Stockholmsregionen bara två av fem. Urbanisering och en storstadsinriktad ungdomskultur gör bilen allt mindre intressant.

2. TV. Surfandet besegrade apparaten i vardagsrummet för cirka två år sedan. 2012 surfade 91 procent av 18–24-åringarna varje dag, medan 79 procent slog på tv:n.

3. Dator. Surfplattorna förväntas gå om stationära och bärbara datorer tillsammans i försäljningsstatistiken nästa år. Och om unga köper stationära datorer används de bara till en enda sak – spel.

4. E-post. För den som är uppväxt med chattfunktioner känns e-post hopplöst långsamt och formellt, vilket gör att användandet minskar konstant bland tonåringarna. Mejlens nya supportrar är i stället tonåringarnas far- och morföräldrar.

5. Tidningar. Varför läsa nyheter på papper när de finns i mobilen? Bara mellan 2006 och 2011 tappade morgontidningarna hälften av sina unga läsare. 2012 läste 22 procent av alla under 29 år en papperstidning regelbundet.

6. Fast telefon. Ju yngre man är, desto ovanligare är fast telefoni. Bland 21-30-åringar är det i dag bara 35 procent som kopplar in sig i ett telefonjack.

7. Cigaretter. Bara hälften så många unga röker i dag jämfört med för 40 år sedan. Bland pojkar är 17,4 procent rökare i dag mot 41 procent 1971. För flickor har siffran sjunkit från 47 till 23,5 procent.

8. Öl, vin och sprit. Drickandet bland elever i årskurs 9 är bara hälften i dag jämfört med år 2000. Var femte ung vuxen svarar att han eller hon avstår från alkohol helt och hållet. Även den totala droganvändningen minskar.