Sociologen Brian Uzzi var nyfiken på hur gruppkreativitet egentligen fungerar. Därför dök han djupt i arkiven på Broadways teatrar för att se hur ensemblerna hade sett ut i 474 musikaler mellan 1945 och 1989.

Varför musikaler? Jo, för att de kräver nya idéer och så många olika former av talang att ingen kan skapa dem ensam. Plus att de är projektorganisationer som nybildas inför varje produktion.

Uzzi fann att en av de viktigaste faktorerna bakom en succé eller ett fiasko var närheten i ensemblens relationer. Han skapade till och med ett eget mått för en grupps sociala intimitet, ”Q”, som anger en nolla för en grupp där ingen arbetat ihop med någon annan tidigare och talet 5 i en grupp där alla är nära vänner.

Resultatet var oväntat tydligt. Med ett Q-tal under 1,7 var gick det enkelt att förutspå fiasko, eftersom aktörerna inte kände varandra tillräckligt väl. Men även i grupper med Q över 3,2 blev arbetet lidande för att alla tänkte i gamla hjulspår.

Mitt emellan fanns ett gyllene medelvärde där gruppen både var tillräckligt trygg samtidigt som det fanns nykomlingar med fräscha idéer. Kreativa samarbeten har, enligt Uzzi, ett idealiskt Q-tal på 2,6.

Forskaren Anit Somech vid Haifa University går steget vidare och rekommenderar att du som chef anpassar ditt ledarskap efter gruppens Q-värde. I en alltför homogen grupp (med lågt Q) ska du vara förberedd på idékrockar. Skapa därför regler som uppmuntrar olika perspektiv och normaliserar oenigheten så att kommunikationen blir öppen.

I en alltför homogen grupp gäller det i stället att stimulera ifrågasättandet och kanske bjuda in en ”djävulens advokat” för att utmana tryggheten och tvinga gruppen att tänka nytt.

Läs mer om Brian Uzzis forskning i Jonah Lehrers bok ”Imagine – How Creativity Works”.

Somech, A. (2006). The Effects of Leadership Style and Team Process on Performance and Innovation in Functionally Heterogeneous Teams. Journal of Management, 32, 132-157.

I företag med unga medarbetare i storstädernas högstatusbranscher som IT, PR, spelutveckling och diverse konsulttjänster syns trenden tydligast. Varje morgon dukar företaget upp en dignande – gratis – frukost till sina medarbetare. Dessa startar därmed dagen nyvakna och småpratande med sina kollegor.

En dyr lyx för företaget? Nej, inte för den som räknar med rätt kulram. Slimmade organisationer har ofta problem med att medarbetarna träffas och umgås för lite. ”Tredje platsen”, alltså de informella kontaktytor där idéer kan befruktas och gro, saknas ofta i miljöer med många högpresterande medarbetare som reser, jobbar hemifrån eller tillbringar mycket tid ute hos kunderna.

Mot en kostnad på några tior för surdegsbröd och yoghurt får arbetsgivarna sina medarbetare att lägga en halvtimmes fritid varje morgon på att umgås med kollegorna. Det betyder en tiofaldig vinst jämfört med vad en halvtimmas arbetstid kostar – och en jackpot för det kreativa klimatet.

Frukosttricket passar in i en större bild. Morgnarna har blivit en allt viktigare social arena för den urbana medelklassen med gruppträning, seminarier, möten och umgänge. Den informella stämningen före klockan nio skapar ett gränsland mellan privatliv och affärsliv som kan utnyttjas för att knyta nyttiga kontakter.

Vem har tid för After Work längre i det nya jämställda familjelivet? Alkohol har ändå blivit ointressant för den moderna elitmotionären och att sitta uppe sent och såsa i tv-soffan blev poänglöst i samma stund som filmtittandet flyttade till playtjänsterna i iPaden.

Innovationstänkandet har numera sin bästa jordmån mellan sex och nio på morgonen.