Tekniska muséet lät barn och vuxna rösta fram de 100 viktigaste innovationerna genom tiderna. På utställningen som följde finns en stor mångfald av allt från antibiotika till ångmaskiner. Men alla svar hade två saker gemensamt.
- De handlade om fysiska produkter.
- De var skapade av privata företag.
Vad omröstningen avslöjade är att de flesta uppfattar begreppet innovation som betydligt snävare än det verkligen är. För vad hände med tjänsteinnovationer som aktiebolaget eller internet? Och vart tog alla landvinningar i offentliga sektorn vägen, som domstolsväsendet eller föräldraförsäkringen?
Forskaren Johanna Nählinder vid Linköpings universitet sätter ljus på vad hon kallar det stympade innovationsbegreppet. Vi gör ett misstag när vi utgår från att tjänster fungerar som varor och offentlig innovation kan stödjas på samma sätt som privat – ”fast nästan”. I stället behöver vi göra det hon kallar den dubbla översättningen.
Översättning 1: Innovation i offentlig sektor fungerar inte på samma sätt som i privat sektor. Det går inte att rakt av ta metoder och principer från privata företag och tro att de ska fungera i offentliga verksamheter.
Översättning 2: Tjänsteinnovationer fungerar inte på samma sätt som produktinnovationer. Prototyper för tjänster kräver till exempel andra testmetoder.
Tjänster i offentliga sektorn har alltså en helt annan logik än privata tekniska uppfinningar. Med ett bredare innovationsbegrepp blir skillnaderna synliga och nya lösningar blir möjliga. Varför inte nya samarbeten mellan de två innovationsvärldarna?
Läs mer:
Johanna Nählinder föreläser om den dubbla översättningen här på Vinnovas Youtubekanal.