Wisdom of the crowd är ett begrepp som innebär att grupper ofta kan fatta bättre beslut, lösa problem effektivare, och göra mer exakta förutsägelser än de skarpaste gruppmedlemmarna.
Vi har sett många exempel på organisationer som använder sig av kollektiv visdom som kärnan i sina filosofier om hur arbetet ska ledas. Innovativa företag som Google, Gore och Valve litar på att medarbetarna tar bäst beslut själva om vilka produkter och tjänster som ska nå slutkunden.
För fyra år sedan, när Sveriges Radio genomförde sin stora framtidsspaning Sveriges Radios Framtidsutredning med syfte att beskriva läget för public service-radio om tio år (2020) intervjuade man i stor utsträckning sina egna medarbetare.
Du sitter alltså på en riktig guldgruva – den kollektiva visdomen som existerar i en organisation av medarbetare som har specialiserat sig under många år. Men det finns också fallgropar som förvandlar folkmassan i din organisation från en kollektiv Sokrates till en gängse pöbel (Surowiecki, 2004).
- Likriktning. Om medarbetarna blir för lika varandra stryps inflödet av ny information och bredden av nytt tänkande minskas. I värsta fall tänker alla åt precis samma riktning. Ett välkänt exempel är John F Kennedys misslyckande vid den amerikanska invasionen av Kuba 1961.
- Centralisering. Vissa i organisationen anser att deras definition av verkligheten är mer korrekt än andras och slår dövörat till. Vid kraschen av rymdfärjan Columbia 2003 framkom det att NASAs ledning var notoriskt döva inför ingenjören på golvet som larmade om potentiella faror.
- Vattentäta skott. När information från en del av organisationen inte når en annan. Vissa analytiker anser att amerikanska CIA kunde ha förhindrat attackerna mot World Trade Center 2001 om inte information i en avdelning hade varit otillgänglig för en annan.
- Imitation. Om trycket på att alla ska tycka och tänka på samma sätt är starkt börjar organisationens chefer imitera varandras beslut snarare än att ta beslut med egen information som grund.
- Emotionell investering. Om organisationens medlemmar är för känslomässigt investerade (i t ex sina team) kan detta leda till grupptryck och följa-John-beteende. Detta sänker förmågan att fatta bra beslut.
Vad ser du för tendenser i din organisation?
Från dessa fallgropar framträder även tre riktlinjer för den som vill använda gruppers visdom mer praktiskt. Använd dessa principer nästa gång du sätter samman grupper som ska lösa era problem eller tänka i nya banor, till exempel vid organisationsdagar eller konferenser:
- Gruppmedlemmarna bör inte arbeta med varandra till vardags (minimerar det sociala trycket och likriktningen).
- Skapa grupper som skär tvärs över organisationen (minimerar risken för vattentäta skott).
- Blanda upp olika funktioner och kompetenser (minimerar centralisering, maximerar chansen för olika perspektiv).
Surowiecki, J. (2004). The Wisdoms of Crowds. Anchor Books.