Historien är full av berättelser om revolutionerande upptäckter som kom till av ren tur. Men en närmare granskning visar att turen oftast fick en hel del hjälp på traven.
Sildenafil var ett läkemedel som skulle hjälpa hjärtpatienter minska sina smärtor i bröstet genom att verka avslappnande för blodkärlen kring hjärtat. Men de kliniska försöken gick dåligt.
Runt 1992 fick testningen kring Sildenafil läggas ner och forskarna begärde tillbaka askarna med piller från den grupp män som var försöksdeltagare. Men männen vägrade lämna tillbaka dem. Läkemedlet hade nämligen andra, mer oväntade effekter.
Efter nya omgångar kliniska tester, denna gång med impotenta män, upptäckte Pfizer att de hade en potentiell storsäljare på handen. De marknadsförde läkemedlet under namnet Viagra (Ashburn & Thor, 2004).
Det finns ett ord för tursamma upptäckter: serendipitet. Historien är kantad av exempel som liknar Viagra. Astronomer som jagar fågelbon på sina paraboler (upptäckten av universums bakgrundsstrålning), en biolog som observerar att vissa mjölkerskor inte fick smittkoppor (vaccinet), och en kemist som glömmer att tvätta händerna och upptäcker att lunchmackan smakar sötare än vanligt (sötningsmedlet sackarin).
Vissa historiker menar till och med att de flesta stora upptäckter skett på detta sätt. Vill man kan man uttrycka det i en formel:
Nya upptäckter = nyfikenhet + kunskap (+ lite tur)
Serendipitet är dock sällan ”Eureka”-tillfällen. I stället för ”aha!” utbrister upptäckaren ”varför?”.
Varför var det just Edward Jenner som upptäckte vaccinet? För det första var han nyfiken. På hans tid, omkring sekelskiftet mellan 1700- och 1800-talet satte sjukdomen smittkoppor skräck i befolkningen. Dels var risken att dö i sjukdomen upp till 35 procent. Dels smittade den mycket lätt mellan människor.
Jenner observerade att mjölkerskor som tidigare fått kokoppor inte kunde bli sjuka i smittkoppor och ställde frågan ”varför?” och började testa länken mellan kokoppor och smittkoppor systematiskt.
Förutom att vara nyfiken var Jenner skolad. Som läkare var han lärd i vetenskapligt systematiskt tänkande. Han hade också sin egen praktik (komplett med till synes frivilliga försöksdeltagare) där han kunde genomföra sina tester.
Jenner var dock inte först med att anta att det kunde finnas ett samband mellan immunitet och tidig utsatthet för sjukdomen. Flera hundra år tidigare praktiserade kineserna och indierna ympning, en metod där sekret från en smittkoppaböld rispades in i huden eller blåstes in i näsan. Detta kände Jenner till. Genom sin kunskap hade han skaffat sig en förförståelse och var därför helt rätt placerad för sin upptäckt.
Det är alltså lätt att fascineras av de tursamma upptäckterna, men samtidigt lätt att glömma bort att det oftast finns en stor portion kunskap, tänkande och arbete i botten. Upptäckarna har haft förförståelsen som fått dem att över huvud taget inse att de upptäckt någonting nytt. ”Turen väljer den som är förberedd”, som Louis Pasteur uttryckte det.
Går det därmed att öka sin tur? Jodå, här är några sätt att träna upp din förmåga:
• Köp hem de senaste böckerna inom ditt arbetsområde och uppdatera dig om de nyaste tankarna.
• Lyft blicken och titta runt omkring. Försök se vad som inte stämmer eller passar in.
• Var nyfiken. Fråga varför, hela tiden. Svaren kan leda till nya insikter.
Ashburn, T. T., & Thor, K. B. (2004). Drug repositioning: Identifying and developing new uses for existing drugs. Nature Review: Drug Discovery, 3, 673-683.