Spotify har 6 000 servrar i Stockholm, London och USA, är registrerat i Luxemburg och förmedlar musik och mikrobetalningar digitalt till lyssnare och artister över hela världen.
Hur och var kräver man ut moms från ett sådant globalt internetföretag? EU har bestämt att momsen från i år betalas i det land där kunden finns. Men fallet är bara början på de framtida utmaningar som digitaliseringen skapar för stater och regeringar.
Dagens Nyheter har haft ett ingående reportage om Bitcoin, den så kallade kryptovalutan som är helt digital, oreglerad, okontrollerad och inte har kopplingar till varken nationer eller centralbanker. Innovationen är abstrakt och svårförklarad och lockar i första hand entusiaster, men många tror att de digitala kryptovalutorna kommer att växa. Det kan i så fall få enorma konsekvenser för hela samhällsekonomin.
Disruptiva innovationer driver utvecklingen blixtsnabbt framåt. Men den kreativa förstörelsen tas knappast emot som positiv av dem som drabbas, till exempel skivbolagen i internets barndom. Något liknande – fast mycket värre – väntar om staterna och bankerna skulle tappa kontrollen över penningsystemet.
Statens affärsidé bygger på ensamrätten att kräva in skatt. Men hur ska den beskatta virtuella pengar som saknar hemländer? Problemet kan leda till att sjukhus, skolor, poliser och domstolar blir barskrapade.
Bitcoin-ekonomin har potential att skaka om hela samhällsbygget i grunden. Att förbjuda kryptovalutorna är troligen redan för sent. Och att avfärda varningarna som science fiction-fantasier vore ett misstag. Allt för många stora och skenbart trygga företag har redan fått lära sig vad det kan kosta att underskatta den nya tidens radikala digitala innovationer.
Läs även vårt tidigare tips ”Fyra sätt att slåss mot blixtattacker”.