Alla dagens tips
DAGENS TIPS BETEENDEEFFEKTIVITETINITIATIV

Fuska lagom med budgeten

Hur får du loss pengar till något så oförutsägbart och svårplanerat som innovationer när budgetläget är kärvt? Många mellanchefer tar helt enkelt en genväg. I stället för att försöka förhandla fram pengar till osäkra projekt så kapar de åt sig lite extra utrymme i sina ordinarie budgetar.

Frågan är bara om metoden är att rekommendera. Men det finns det faktiskt forskning på från tre taiwanesiska universitetsforskare, Mei-Ling Yang, Andrew Ming-Long Wang och Kuo-Chih Cheng.

Deras svar är att det faktiskt är nyttigt att tjuvkoppla systemet – om du gör det litegrand.

Fördelen med att göra dina innovationsprojekt till små fripassagerare i en större budget är att dina medarbetare får arbeta och experimentera avslappnat utan krav på kortsiktiga resultat eller formella redovisningar. Smusslandet stimulerar en nyfiken och obyråkratisk innovationskultur.

Nackdelarna är att det i grunden är ett svek mot ägarna att inte vara öppen med hur pengarna används. Risken är att chefer börjar använda pengar för egna särintressen i stället för hela företagets. Disciplinen sjunker och kraften att lägga ner misslyckade projekt kan bli mindre.

Budgettricksa alltså inte för mycket, men inte heller för lite. Lagom är bäst, vilket forskarna har räknat fram till ett optimalt budgetslack på 7,65–8,23 procent. Det är förstås en larvigt exakt siffra på ett egentligen omätbart psykologiskt fenomen. Men är man vetenskapsman så är man.

Yang, M-L, Wang, A M-L, & Cheng, K-C (2009). The impact of quality of IS information and budget slack on innovation performance. Technovation, 29, 527-536.

 

DAGENS TIPS KREATIVITETPSYKOLOGI

Se dina medarbetare som volontärer

Moderna människor som är högutbildade och kreativa är på arbetet frivilligt. Därför bör du som ledare ge näring åt deras inre motivation, inte motverka den.

I sin banbrytande bok The Rise of the Creative Class beskriver ekonomen och sociologen Richard Florida en ny slags grupp i den arbetsföra befolkningen, den kreativa klassen. Dessa är välutbildade människor som sysslar med att producera kunskap, ny teknik, eller använder sig av den senaste kunskapen i sina yrken.

Den här människorna, ungefär 30 procent av befolkningen, är de som skapar innovationerna och är därmed motorn bakom framtidens ekonomiska utveckling, för företagen och för samhället.

De tar också med sig en ny uppsättning värderingar in i arbetslivet. Florida menar att arbetsgivare bör se kreativa människor som volontärarbetare. De drivs av inre motivation, inte av bonusar eller lojalitet mot chefen.

  • De vill ha flexibilitet. För den kreativa klassen är livsbalans, flexibla arbetstider och möjligheten att arbeta hemifrån ett måste. Man vill inte höra något tjafs när det kommer till pappa- eller mammaledigheter.
  • De vill utvecklas. Den kreativa klassen ser sina kunskaper och färdigheter – inte antal år spenderade på samma företag eller lojalitet mot arbetsgivaren – som biljetten till en framgångsrik karriär. Om du inte erbjuder ett stimulerande arbete sticker de någon annanstans.
  • De vill ha belöningen nu. Den kreativa klassen ser inte dagens arbete som en investering för att klättra i organisationens trappa och någon gång i framtiden bli direktörer själva. De har en relativt kort tidshorisont – 3-4 år på samma arbetsplats – och vill skörda frukterna av sitt arbete nu.

Läs mer om vad kreativa medarbetare behöver, vad som kännetecknar lyckade projekt och varför du inte behöver vara perfekt som ledare.

 

Florida, R. (2002). The Rise of the Creative Class: And how It’s Transforming Work, Leisure, Community and Everyday Life. Basic Books

 

 

 

 

DAGENS TIPS FRAMTIDVISION

Tio superinnovationer som finns om tio år

Analysföretaget Thomson Reuters har forskat utifrån patentansökningar och vetenskapslitteratur som finns i dag för att försöka svara på vilka av mänsklighetens viktigaste innovationer som kommer att ha slagit igenom om ett decennium, år 2025.

Om förutsägelserna stämmer så är den en ljusare värld som snart väntar oss. Här är tio-i-topp-listan:

• Demens, Alzheimer och ALS kan bekämpas.

Bättre förståelse av det mänskliga genomet skapar nya metoder för att spåra och förebygga dessa neurologiska folksjukdomar, till exempel genom att isolera de kromosomer som orsakar dem.

• Solenergi är den största energikällan på jorden.

Nya material som koboltoxid och titanoxid, tunna filmer baserade på nanoteknik och bättre förmåga att utnyttja fotosyntesen gör solcellerna effektivare och mer tillgängliga. Vi lär oss också lagra energin bättre för att kunna använda den när den behövs.

• Diabetes typ 1 går att förebygga.

Genmodifiering blir möjlig för att vi kommer att förstå människans DNA mycket bättre. Diabetes kommer därför att kunna förebyggas medicinskt och inte bara med kost och träning som i dag.

• Alla kan äta sig mätta.

Genmodifiering av grödor och ny ljusteknik kommer att göra det möjligt att odla inomhus året runt. Det kommer att kunna förse alla jordens åtta miljarder människor med mat utan avbrott och prischocker samt övervinna miljöproblem som hotar traditionell odling.

• De elektriska flygplanen är här.

Bättre batteriteknik och nya lättviktsmaterial gör att elektricitet blir kraftkällan för de flesta av våra transporter. Det öppnar för elflyg och gör att elbilarna tar över och blir mycket lättare. Snabbladdade litiumjon-batterier, avancerade bränsleceller och nya möjligheter att lagra vätgas gör transporterna fossilfria. Och kanske blir flygcertifikatet 18-åringarnas nya steg in i vuxenlivet.

• Allt är uppkopplat överallt.

Våra prylar kommer att vara mer uppkopplade mot internet än vi själva. Bilar och hus besvarar våra minsta önskningar och många maskiner tänker själva. Om vi tror att vi är elektronikberoende i dag är det bara en västanfläkt mot 2025. En nyckel i utvecklingen är elektroder med superkapacitet som byggs i kolfiberbaserade nanokompositmaterial.

• Glöm plasten – förpackningarna består av träfibrer.

Biologiska nanokompositmaterial baserade på cellulosa kommer att ge oss 100 procent nedbrytningsbara förpackningar. Dessa kommer att ha ersatt den oljebaserade plasten helt inom ett par decennier.

• Cancerbehandling ger mycket mindre biverkningar.

Kunskapen om specifika genmutationer ökar så att olika cancerformer behandlas med mediciner som har mycket stor träffsäkerhet. Bättre datahantering anpassar dessutom medicineringen efter varje individ, vilket minskar biverkningarna radikalt.

• Datorerna vet allt om våra kroppar.

Så fort ett barn föds kommer hela dess DNA att kartläggas, så att varje förändring eller sjukdomsrisk kan registreras och undersökas varje år. Glöm blodproven – läkaren har all information om din kropps funktioner lagrad i en databas.

• Teleportering har testats.

Nej, 2025 kommer inte att vara en Star Trek-värld där vi kan stiga in i en garderob och resa på nolltid genom rymden. Men forskningen kring Higgs Boson-partikeln gör lovande framsteg.

 

 

DAGENS TIPS FRAMTIDINSPIRATION

Science fiction hjälper dig att tänka friare

”Det där är bara science fiction.” Så avfärdas ofta nya vilda idéer av dem som inte förstår dem, menar Harvard Business-bloggaren Max McKeown. Men jämförelsen kanske inte är så nedlåtande som tvivlarna själva tänker sig den, påpekar han. Det mänskliga tänkandet fastnar trots allt ganska lätt i mönster, roller och uppkörda hjulspår.

”Kanske är det bara fiktionen som klarar av att bortse från nuets begränsningar tillräckligt länge för att vi ska kunna tänka oss något bättre?”, funderar McKeown.

En snabb (och förvisso hårt vinklad) tillbakablick på sci-fi-litteraturens historia visar att han kan ha en poäng. Här är några exempel på innovationer som var febriga nördfantasier när de hittades på men som några decennier senare tillhör vardagen.

  • Skype. Modern Electrics magazine publicerade 1911 en berättelse av Hugo Gernsback där människor kunde prata och ha ögonkontakt på långdistans genom en ”telephot”.
  • In-ear-hörlurar. I sin dystopiska roman Fahrenheit 451 från 1953 beskriver Ray Bradbury ”små havssnäckor med en ocean av ljud, tal och musik”. I dag får du lurarna på köpet med din smartphone.
  • Månlandningen. Jules Verne, vem annars, blickade 100 år in i framtiden och beskrev resan i romanen ”Från jorden till månen” 1865.
  • Antidepressiva mediciner. Londons invånare uthärdar livet år 2540 genom sinnesförändrande substanser i Aldous Huxleys ”Brave New World” från 1931.
  • USA efter finanskrisen. Hur kunde John Brunner förutse USA 2010 så väl i sin roman ”Stand On Zanzibar” från 1969? I hans vision härjar skolskjutningar och terrorattacker, folk kör runt laddbara elbilar, Detroit är ett övergivet ingenmansland och unga människor umgås i ytliga korttidsäktenskap. Och över alltihop vakar president Obomi!

Lägg märke till det ensidiga urvalet där vi bortsett från alla – de flesta – science fiction-idéer som inte blivit verklighet. Men poängen är att man kan göra klokt i att inte skratta och peka finger för mycket åt samtliga galna framtidsfantasier av i dag. Det mesta är förstås bara underhållning, men även detta kan faktiskt vara en inspirationskälla för dig som behöver släppa sina onödiga begränsningar av det kreativa tänkandet.

 

 

DAGENS TIPS PSYKOLOGITANKEFÄLLOR

Bli en bättre siare av framtiden

Att kunna förutsäga hur saker och ting kommer att bli är grundläggande för att kunna fatta strategiska beslut. Vi vill till exempel gärna veta hur marknaden, tekniken eller konkurrensen kommer se ut om fem år. Men hur bra är vi egentligen på att sia om framtiden?

Forskaren Philip E. Tetlock kan ha svaret. De senaste tjugo åren har han arbetat med att samla experters utsagor om framtiden och jämfört dessa med hur det faktiskt blev. Resultaten från 28 000 separata utsagor, en hisnande forskningsstudie, ligger till grund för boken Expert Political Judgment från 2006.

Experterna fick till exempel ta ställning till aktuella utrikespolitiska problem. Kommer USA gå in i Irak eller inte? Vilket land kommer bli den största marknaden om tio år?

Resultatet? Förkrossande. Experterna presterade sämre än om de skulle kastat pil mot sina svarsalternativ med förbundna ögon. De gissade sämre än slumpen.

”Men det gäller ju inte mig” kanske du nu tänker. ”Jag har ju expertkunskaper inom ett specifikt område och säkerligen gissar jag rätt inom det området även om det är smalt”. Men Tetlocks data visar motsatsen. Experter vars tonvikt låg inom en viss domän, säg teknik, gjorde inte bättre från sig inom denna domän än andra bedömare. Snarare hade dessa experter en övertro på sin egen förmåga att gissa rätt. En illusion, när det väl kom till kritan.

Så är lärdomen att vi ska sluta sia om framtiden? Nja, inte riktigt. Det finns ett sätt att skaffa sig en fördel.

Tetlock delade upp experterna i två grupper utifrån hur de tenderade att resonera kring framtiden: dogmatiker och eklektiker (på engelska hedgehogs and foxes). Dogmatikern ”vet en stor sak” och tenderar att passa in världen efter denna lära. Eklektikern ”vet många saker” och är beredd att uppdatera sin modell över världen när ny information säger emot vad man tidigare trott.

Resultaten visade att eklektikerna var något bättre än dogmatikerna på att förutsäga framtiden på både kort och lång sikt.

Du gör alltså bäst i att samla mycket information kring ett beslut, även sådan som gör dig obekväm. De bästa siarna kan hålla motstridande perspektiv i huvudet samtidigt.

 

Läs våra tips om tankefällor, till exempel confirmation bias och Dunning-Krugereffekten.

Läs mer om beslutsfattarstilarna Foxes and Hedgehogs här.

Läs The New Yorker’s recension av Expert Political Judgement här.

Tetlock, P. (2006). Expert Political Judgment: How good is it? How can we know? Princeton University Press.

 

 

 

 

 

 

DAGENS TIPS FEEDBACKTREND

Dropbox lär dig framtidens konceptutveckling

Använder du lagringstjänsten Dropbox? Då är du långt ifrån ensam. 300 miljoner människor i världen och en tredjedel av alla uppkopplade svenskar gör detsamma.

En viktig lärdom är hur företaget har tagit sina användare till hjälp för att både utveckla tjänsten, marknadsföra den och få den att växa. Dropbox är ett bra exempel på en så kallad MVP, minimum viable product.

I MPV-metoden överger du den traditionella konceptutvecklingskedjan med planering, prototyper, tester, fokusgrupper och marknadsföring innan en produkt anses mogen att möta marknaden. I stället sätter du något i händerna på de riktiga användarna så fort du har en del som fungerar hjälpligt. Därefter låter du användarna testa och ge feedback, naturligtvis med full öppenhet om bristerna och ärlig dialog kring allt som kan förbättras.

På det här sättet får du tidigt reda på exakt vad användarna vill ha samtidigt som du engagerar dem, gör dem till medskapare och förvandlar dem till dina bästa marknadsförare.

När Dropbox tog till sig MVP-metoden växte antalet användare från 100 000 till 4 miljoner på 15 månader – utan traditionell reklam och marknadsföring. Hör medgrundaren Drew Houston berätta om historien och lärdomarna i den här videon. Videon ligger upplagd hos författaren Eric Ries, som har skrivit boken The lean startup.

DAGENS TIPS MISSTAGPR

Hur du skapar fiasko med för tidig PR

PR-mässigt gick allt på räls. Grundaren var en Sillicon Valley-kändis som hade skapat Java, investerarna stod på kö och tidningarna blåste upp hajpen.

Men succén för IT-företaget Marimba förbyttes i fiasko bara några månader efter starten 1996. Det snöpliga nederlaget har till och med fått ett eget namn – Marimbafenomenet – för att påminna nya IT-innovatörer om de dyrköpta lärdomarna.

Marimba sålde en programvara som skulle installera olika program i användarnas datorer över nätet och uppdatera dem automatiskt. Tekniken var avancerad 1996, men också full av barnsjukdomar samtidigt som hajpen exploderade.

När förväntansfulla användare märkte att den haussade nyheten inte höll måttet krossades hela bolaget snabbt av sitt dåliga rykte.

Marimbafenomenet betecknar än i dag innovatörsmisstaget att satsa mer på PR och marknadsföring än på utveckling i uppstartsfasen. Kunderna kommer att syna din produkt och upptäcka att den inte är bra nog. Då bestämmer de sig för att den alltid kommer att vara dålig. Det hjälper inte hur mycket du än förbättrar den senare.

Lösningen då?

Den är inte, som man skulle kunna tro, att arbeta länge i tysthet tills din produkt ger ett perfekt första intryck. Gör tvärtom i stället – lansera ännu tidigare, var öppen med att idén inte är flygfärdig och låt användarna vara med och utveckla med sin feedback och sina idéer. Metoden kallas MVP, minimum viable product, som vi kommer att berätta mer om i morgondagens tips om IT-succén Dropbox.

DAGENS TIPS BETEENDETRENDUNGDOMAR

Döda produkters sällskap

Föddes du efter att Top Gun släpptes som VHS-kassett? Då skiljer du dig troligen en hel del från dem som gick och hyrde filmen i videobutiken.

Den amerikanska affärssajten Wall Street 24/7 har listat åtta saker som den så kallade Facebookgenerationen inte kommer att köpa. Vi har fyllt på med svensk statistik.

Urvalet på listan är mer omvärldsanalytiskt än vetenskapligt, men ger ändå en fingervisning om vilka innovationer som kan vara värda att satsa på eller inte för framtiden.

Här är produkterna som dagens ungdomar ratar:

1. Bil. På 1980-talet hade fyra av fem mellan 18 och 24 år körkort. I dag är de tre av fem och i Stockholmsregionen bara två av fem. Urbanisering och en storstadsinriktad ungdomskultur gör bilen allt mindre intressant.

2. TV. Surfandet besegrade apparaten i vardagsrummet för cirka två år sedan. 2012 surfade 91 procent av 18–24-åringarna varje dag, medan 79 procent slog på tv:n.

3. Dator. Surfplattorna förväntas gå om stationära och bärbara datorer tillsammans i försäljningsstatistiken nästa år. Och om unga köper stationära datorer används de bara till en enda sak – spel.

4. E-post. För den som är uppväxt med chattfunktioner känns e-post hopplöst långsamt och formellt, vilket gör att användandet minskar konstant bland tonåringarna. Mejlens nya supportrar är i stället tonåringarnas far- och morföräldrar.

5. Tidningar. Varför läsa nyheter på papper när de finns i mobilen? Bara mellan 2006 och 2011 tappade morgontidningarna hälften av sina unga läsare. 2012 läste 22 procent av alla under 29 år en papperstidning regelbundet.

6. Fast telefon. Ju yngre man är, desto ovanligare är fast telefoni. Bland 21-30-åringar är det i dag bara 35 procent som kopplar in sig i ett telefonjack.

7. Cigaretter. Bara hälften så många unga röker i dag jämfört med för 40 år sedan. Bland pojkar är 17,4 procent rökare i dag mot 41 procent 1971. För flickor har siffran sjunkit från 47 till 23,5 procent.

8. Öl, vin och sprit. Drickandet bland elever i årskurs 9 är bara hälften i dag jämfört med år 2000. Var femte ung vuxen svarar att han eller hon avstår från alkohol helt och hållet. Även den totala droganvändningen minskar.

 

 

 

DAGENS TIPS BETEENDEKREATIVITET

Bygg en bro till nästa arbetsdag

När ska du sluta vara kreativ för dagen? När är det dags att stänga butiken och gå hem och ta helg?

Här kommer ett tips från den prisbelönta danskoreografen Twyla Tharp som kan verka gå emot all rim och reson: Sluta när du är på topp.

Författaren Ernest Hemingway brukade avsluta sina arbetsdagar så fort han visste hur berättelsen skulle utveckla sig härnäst. Nästa dag kunde han läsa de sista sidorna från gårdagen och börja arbeta direkt.

När vi arbetar med större projekt behöver vi dela upp arbetet över en längre tid. Det är betydligt bekvämare att plocka upp en tråd som du redan har fäst än att påbörja dagens arbete med frågan ”hmm, vad ska jag göra härnäst?”. I praktiken blir det lättare att komma igång eftersom du minskar den mentala tröskeln.

Så spara några droppar i tanken. Du eller ditt team behöver inte slutföra dagens arbete även om ni är inspirerade. Genom att göra detta bygger du en bro till nästa tillfälle du ska arbeta på ditt kreativa projekt.

 

Twarp, T. (2006). The Creative Habit: Learn it and use it for life. New York: Simon & Schuster.

 

 

 

 

DAGENS TIPS PROCESSINNOVATIONPRODUKTINNOVATIONSTRATEGI

Borra djupare i kundernas behov

”Folk vill inte ha ett 6-millimetersborr, de vill ha ett 6-millimetershål.”

Med detta citat från Harvardekonomen Theodore Levitt argumenterar innovationsbloggaren Guillaume Villon de Benveniste för att det är mer framgångsrikt att satsa på processinnovation än produktinnovation.

Produktinriktad innovation är att skapa ett vassare, effektivare och kanske billigare borr. Processinriktad innovation är att tänka steget längre och fråga sig vad kunden egentligen har för behov och hur processen ser ut för att uppnå det. Fokus på hålet, alltså.

I det vi kallar innovationssamhället kan de stora vinnarna bli företagen som lyckas tillgodose gamla välkända behov på helt nya sätt. Ett återkommande exempel är Airbnb.com, en webbaserad community som förmedlar övernattningar i privatbostäder och påverkar lönsamheten i hotellindustrin.

Problemet är att vi ofta föredrar produktinnovation, eftersom det känns enklare och tryggare att tänka kreativt kring lösningar som vi redan är bra på och vet är lönsamma.

Men det är ett vanligt misstag att jämställa en produkt med ett behov, menar Guillaume Villon de Benveniste. Det är inte våra iPhones vi behöver, behovet är den ständiga kontakt med hela världen som de smarta telefonerna ger oss.

– Produktinnovation ger inte hållbara konkurrensfördelar, eftersom den är fokuserad på produkten i stället för konsumenternas behov. Och om du ägnar dig åt detta förlorar du lätt en ledande ställning, eftersom du inte kan förutsäga paradigmskiftena när de kommer, säger han.