Sluta brainstorma!

Psykologen Niklas Laninge är en svuren motståndare till brainstorming och hävdar att idégenerering i grupp är en av de sämre metoderna för att effektivt frigöra kreativt tänkande. Det gäller i alla fall brainstorming så som den ofta genomförs på vanliga arbetsplatser.

I ett blogginlägg hos Psykologifabriken hänvisar Laninge till författaren Marc Runco som i sin bok Creativity ställer följande krav på brainstorming för att den ska fungera som vi önskar:

• Ingen bedömning och kritik av idéer – inte ens antydningar eller kroppsspråk – får ske innan sessionen är över.

• Målet måste vara att ta fram så många idéer som möjligt, inte att de ska vara bra. Gallringen får ske i nästa steg.

• Ju vildare och galnare idéer desto bättre.

• Alla deltagare måste våga bygga vidare på varandras idéer. Annars kan man lika gärna kläcka idéerna enskilt.

Istället ska du göra så här. Behåll de övergripande idéerna ovan men be alla att var för sig skriva ned så många idéer de kan. Först efter detta sätter ni er tillsammans och sållar. Tekniken kallas ”brainwriting” och har visat sig ge både fler och bättre idéer än vad brainstorming lyckas generera.

 

Runco, M. A. (2007). Creativity: Theories and Themes: Research, Development, and Practice. USA: Elsevier Academic Press.

 

Låt inte Uppfinnar-Jocke hindra dig

Säg innovation och Uppfinnar-Jocke dyker upp på näthinnan – sinnebilden av det tekniska geniet som med närmast magisk talang löser problem som du knappt visste fanns.

Men låt inte tanken stanna vid verkstaden eller laboratoriet. Då missar du innovationsmöjligheterna i tre av de fyra dimensioner som forskningen kallar ”Fyra P”:

Produktinnovation. Framtagandet av både varor och tjänster. Exempel: en ny bilmodell med bättre prestanda och ny design.

Processinnovation. Ett nytt sätt att tillverka eller leverera en befintlig produkt. Exempel: bilfabriken installerar robotar som svetsar ihop karosserna snabbare.

• Positionsinnovation. Förmågan att förändra användningen eller uppfattningen om en produkt. Exempel: Häagen Dazs beskrev sig som ”glass för vuxna” och hittade en ny kundgrupp.

• Paradigminnovation. Något som förändrar ett helt synsätt. Henry Fords löpande band förnyade processerna, men det förändrade samtidigt synen på bilen som en handgjord lyxvara till ett massproducerat transportmedel för den breda massan.

Läs mer:

Tidd, J. & Bessant, J. (2009). Managing Innovation: Integrating Technological, Market and Organizational Change. John Wiley Sons.

Lita inte för mycket på dig själv

Varför är det där rödljuset alltid rött? Varför hamnar du i matvaruaffären alltid i fel kö?

Svar: Det du upplever stämmer inte. Din egen hjärna spelar dig ett spratt, eftersom den är riggad att tänka åt ett och samma håll – att bekräfta det den redan håller för sant. Detta fenomen kallas inom psykologin för confirmation bias:

  • Vi accepterar oreflekterat information som vi redan håller för sann.
  • Vi tenderar att ignorera eller spela ner information som säger emot våra sanningar.
  • Effekten är starkare för djupt rotade eller känslomässigt laddade övertygelser.

Tillbaka till rödljuset. Om du tror att en viss trafiksignal alltid är röd så lägger du märke till det när du står där med bilen. När ljuset är grönt blåser du bara förbi utan att lägga händelsen på minnet.

Confirmation bias kan sätta krokben för din kreativitet på minst två sätt.

  • Din världsbild kan bli begränsad. Fenomen, trender, mekanismer eller åsikter som inte går i linje med det du redan vet går dig förbi.
  • Du skyddar dina idéer genom att lyssna på de människor eller den information som bekräftar idéns förträfflighet. Åsikter eller information som talar emot idén riskerar du att ignorera.

Hur bemästrar du din confirmation bias? Det är inte nödvändigt att börja acceptera allt du läser och hör rakt av. Däremot är det en bra idé att skapa ett utrymme i minnet – en slags karantän – där du kan placera information som du inte håller med om, men som du kan beakta när du slipar på dina idéer. Det har både du själv och din innovationsförmåga mycket att vinna på.

Läs om confirmation bias och andra tankefällor i boken:

Kahneman, D. (2013). Thinking, fast and slow. Farrar Straus Giroux.

Snilleblixtarnas principer (del 3)

Är alla innovationer briljanta och unika sammanträffanden? Eller finns det några mönster i dem?

Den ryske patentingenjören Genrich Altshuller analyserade uppfinningsrik problemlösning mycket systematiskt på 1940-talet och hittade tusentals mönster. Det resulterade i 40 så kallade TRIZ-principer som du kan låta dig inspireras av för att kläcka nya idéer.

Vi ger dig ett litet urval av Altshullers principer, uppdelade på tre ”Dagens tips”. Använd dem när du vill tänka nya banor eller varför inte när du har idétorka. Här är sista delen:

• Välsignelser i förklädnad. Nackdelar som går att vända till fördelar. Hitta sätt att använda en brist för att öka nyttan. Exempel: Post-it-lappen, som uppfanns när någon blandade ett lim som aldrig torkade.

• Feedback. Använd reaktioner som input för att förbättra en funktion. Exempel: Telefonnummer för klagomål på produktförpackningen, gymmets roddmaskin som gör mer motstånd ju hårdare du drar.

• Självbetjäning. Låt ett objekt eller system utföra vissa funktioner på egen hand. Exempel: Börsrobotar som handlar med aktier och fattar egna beslut enligt förutbestämda regler.

• Billiga kortlivade produkter. Producera föremål med enklare material och konstruktion som blir billigare och mer användarvänliga. Exempel: Engångsrakhyvlar, engångshandskar, engångstallrikar.

• Fasförändringar. Använd förändringen av ett ämne från fast form till flytande eller gasform för att uppnå önskvärda effekter. Exempel: Den visslande tekannan.

• Temperaturförändringar. Utnyttja att material får olika egenskaper vid olika temperaturer. Exempel: Plastramar i kylskåp som är hårda vid 8 grader men mjukar i 40-gradigt vatten så att de kan krängas på och av hyllplanen av glas.

 

http://www.aitriz.org

 

Snilleblixtarnas principer (del 2)

Är alla innovationer briljanta och unika sammanträffanden? Eller finns det några mönster i dem?

Den ryske patentingenjören Genrich Altshuller analyserade uppfinningsrik problemlösning mycket systematiskt på 1940-talet och hittade tusentals mönster. Det resulterade i 40 så kallade TRIZ-principer som du kan låta dig inspireras av för att kläcka nya idéer.

Vi ger dig ett litet urval av Altshullers principer, uppdelade på tre dagar. Använd dem när du vill tänka nya banor eller varför inte när du har idétorka. Här är dagens skörd:

• Dämpa i förväg. Inse att ingenting uppfattas som hundraprocentigt trovärdigt och kompensera i förväg för tänkbara missöden. Exempel: Lackskyddande bilvax, pengarna-tillbaka-garanti.

• Tänk tvärtom. Vänd någonting bak och fram eller upp och ner. Exempel: Heinz ketchupflaska som står på korken.

• Var dynamisk. Gör en vara eller tjänst kortlivad, tillfällig eller föränderlig. Exempel: Rabatt på tidiga bokningar, en sommarklinik för fästingvaccinering.

• Lite mer eller lite mindre. Ge varan eller tjänsten mer eller mindre än vanligt av någon egenskap och se vad som händer. Exempel: Extra tjock soppa, tunna dunjackor för sommaren.

• Använd bara kraft som ger värde. Upptäck funktioner som använder energi i onödan och bli mer effektiv. Exempel: Bilar med start-stopp-funktion som stänger av motorn vid rödljusen.

• Öka tempot. Om något ger dåligt resultat – gör det snabbare för att rensa bort onödiga moment. Exempel: Speeddating.

 

http://www.aitriz.org

 

Snilleblixtarnas principer (del 1)

Är alla innovationer briljanta och unika sammanträffanden? Eller finns det några mönster i dem?

Den ryske patentingenjören Genrich Altshuller analyserade uppfinningsrik problemlösning mycket systematiskt på 1940-talet och hittade tusentals mönster. Det resulterade i 40 så kallade TRIZ-principer som du kan låta dig inspireras av för att kläcka nya idéer.

Vi ger dig ett litet urval av Altshullers principer, uppdelade på tre stycken ”Dagens tips”. Använd dem när du vill tänka nya banor eller varför inte när du har idétorka. Här är de första:

Segmentera, fragmentisera och dela upp. Det handlar om att dela upp en produkt i oberoende delar för att isolera deras goda eller dåliga egenskaper. Exempel: En butik i butiken, som Ikea på jobbet.

• Kombinera, slå ihop och integrera. Lägga ihop funktioner eller egenskaper och få ett nytt resultat. Exempel: Mobiltelefon med GPS-navigering, bokhandel med kafé.

• Separera och isolera. Uteslut en skadlig del eller använd bara nödvändiga delar. Exempel: koffeinfritt kaffe.

• Slå ihop funktioner. Gör en produkt mer universell med flera funktioner. Exempel: Borrmaskinen som också är en skruvdragare.

• Förutseende försvar: Analysera i förväg vad som kan gå fel och skapa en produkt som undviker risken. Exempel: Solskyddskräm, självriskreducering.

• Förutseende handling: Skapa något som vidtar en åtgärd eller löser ett problem i förväg. Exempel: Lokalbedövning.

 

http://www.aitriz.org

 

Optimistens sju dödssynder

Vilken strålande idé! Alla på företaget är eld och lågor och du sätter genast igång att förverkliga din nya innovation.

Vad kunderna verkligen tycker är det ingen som bryr sig om att seriöst försöka ta reda på. Fulla av iver och optimism chansar ni hellre än att fastna i en dyr och krånglig marknadsundersökningsprocess.

Känner du igen dig? I så fall kan du ha fallit offer för någon eller flera av optimistens sju dödssynder, här formulerade efter inspiration från forskarna G.A. Stevens och J Burley.

Dessa sju synder får företagare att rusa iväg och sjösätta nya fantastiska idéer utan att kolla med kunderna först, vilket kan sluta i en och annan dyr läxa.

1. Arrogans. Vi vet vad som är bäst för kunderna.

2. Enfald. Vi tänkte inte på att fråga dem.

3. Vana. Vi brukar inte göra undersökningar.

4. Lättja. Det är jobbigt och trassligt.

5. Rädsla. Kunderna kanske kritiserar eller avvisar oss.

6. Paranoia. Någon där ute kan stjäla vår idé.

7. Panik. Vi måste ut på marknaden innan någon annan hinner före.

Stevens, G. A., & Burley, J. (1997). 3000 Raw Ideas = 1 Commercial Success!. Research Technology Management, 40.

Glöm inte ”lilla i”

Innovation är ett stort ord som ofta för tankarna till nya banbrytande varor och tjänster, som Apples iPhone. Telefonen lanserades 2006 och förändrade världen.

Men glöm inte de små förbättringarna som också utgör innovation.

Det finns ett problem med att endast fokusera på att få fram banbrytande innovationer. Uppgiften kan bli överväldigande och det kan bli lockande att ägna sig åt andra mer brådskande arbetsuppgifter.

Dessutom är det lätt att tänka att endast en liten del av företaget ska syssla med innovation, till exempel utvecklingsavdelningarna.

Tricket är att göra innovation hanterbart. Ett smart sätt är att dela upp arbetet i två kategorier, ”stora” och ”lilla” I:

Detta är ”stora” I:

  • Skapa banbrytande produkter, varor eller tjänster.
  • Göra intåg på nya marknader.
  • Förbättra befintliga produkter eller tjänster.
  • Genomföra större förbättringar av organisationens processer, till exempel produktionsprocesser, belönings- eller ledningssystem.
  • Genomföra omstruktureringar, organisationsförändringar, eller implementera nya rutiner och policies.

Detta är ”lilla” i:

  • Förbättra de dagliga processerna, till exempel hur ni håller möten.
  • Hitta sätt att spara tid, till exempel genom att införa nya metoder, smartare schemaläggning eller smidigare kommunikationsverktyg.
  • Jaga regler och rutiner som har blivit onödiga.
  • Skapa nya rutiner för små saker som kanske inte är standardiserade och därför tar onödig tanketid, till exempel att göra en avtackning eller skriva ett arbetsintyg.

Alla behöver inte jobba med de stora innovationerna. Men alla kan göra något. Börja med att göra en lista på vilka innovationer som är relevanta för din arbetsplats utifrån uppdelningen stora och lilla i.

Tre orsaker till idétorka

Du uppmanar dina medarbetare att komma med nya idéer, men ingenting händer. Varför? Forskarna Joe Tidd och Scott Isaksen listar några vanliga hinder i sin bok ”Meeting the Innovation Challenge”:

Det är farligt att komma med idéer. Den som skulle komma med en dålig idé får betala ett högt pris. Man blir förlöjligad med kommentarer och höjda ögonbryn eller märker att misslyckanden blir ihågkomna och kan hota karriären. Bristen på tillit gör också att andra kan stjäla goda idéer och lansera dem som sina egna.

Du som chef har naturligtvis inte uppmanat till detta klimat, men om det finns där har medarbetarna full koll på det.

Det finns för lite tid att få idéer. Visst händer det att någon får en snilleblixt i badkaret, men i praktiken är det sällsynt. Även de till synes enklaste idéerna är resultat av arbete som kräver tid. Om medarbetarna får för lite tid kommer de att fastna i sina dagliga projekt och uppgifter, som alltid går först.

Det finns för mycket tid för idéer. Obegränsat med tid och utrymme är faktiskt inte heller någon lösning. Det kan göra medarbetarna vilsna och uttråkade. Om det finns för många idéer att utvärdera blir besluten allt långsammare och mer byråkratiska.

Joe Tidd menar att det finns ett optimalt mellanläge, ett lagom ”slack”, som både ger utrymme för improvisation vid sidan om det dagliga och sätter press på medarbetarna att begränsa sig och få sina idéer ur händerna.

Isaksen, S., & Tidd, J. (2006). Meeting the innovation challenge. Wiley.

Se upp för segelfartygseffekten

Snabbseglaren Cutty Sark från 1869.

Snabbseglaren Cutty Sark från 1869.

Vad hände med segelfartygen när ångfartygen slog igenom på 1800-talet? Insåg timmermännen vad klockan var slagen, packade ihop sina hyvlar och gick hem?

Nej, tvärtom.

I sin desperation inför den nya tekniken fick varven plötsligt en häpnadsväckande innovationskraft. Segelskeppen förbättrades mer under sina sista 50 år än vad de tidigare hade gjort under 300.

Med facit i hand är ångans seger uppenbar. Men i slutet av 1800-talet framstod segeltekniken som både vital och konkurrenskraftig.

Fenomenet har fått ett eget begrepp i managementlitteraturen – ”segelfartygseffekten” – myntat av W.H. Ward hos brittiska Institute of Physics 1967. Det beskriver det plötsliga uppsving som en dödsdömd teknik kan få under hotet från en ny och bättre. Men det sätter också fingret på hur denna uppflammande innovationslust kan försena oundvikliga teknikgenombrott.

Finns det några branscher i dag som visar tecken på en segelfartygseffekt?

Säkert, men det är svårt att avgöra vilka de är innan de har blivit utkonkurrerade. Under tiden kan vi fundera på framtiden för exempelvis dagstidningen på papper, kontokortet och postväsendet.

Vilken är förresten din egen bransch? Den har väl inga likheter med segelfartyg?