Välkommen till innovationssamhället

Det kan kännas tjatigt att säga, men vi lever i en värld av allt snabbare förändringar. De företag som inte hänger med när som helst kan bli utkonkurrerade. Några kallar denna nyordning för innovationssamhället. Varför? Jo, för att det enda som skapar långsiktig trygghet i dagens värld är förmågan att ständigt förändra sig och prestera nya innovationer.

Men det finns goda nyheter. Mycket av den anpassning som krävs kan ske gratis – genom att förändra sättet att leda, driva och styra företag. Den här webbplatsen, Tusen tips om innovation, är till för dig som vill bli framgångsrik i detta nya samhälle men inte vet riktigt var du ska börja. Vi som driver Tusen tips är Leif Denti, forskare i innovationspsykologi, samt Martin Kreuger, journalist och chefsutbildare. Vi bevakar området för att kunna ge dig nya råd och insikter varje dag – både här på sidan och i vår mobilapp – om hur du leder och organiserar din arbetsplats mot större innovationsförmåga.

Vårt arbete möjliggörs av innovationsmyndigheten Vinnova och forskningsstiftelsen IMIT. Så välkommen, både till innovationssamhället och till sajten som guidar dig dit. Och välkommen också att bidra med all din egen kunskap och dina kommentarer.

Leif Denti och Martin Kreuger, redaktörer

DAGENS TIPS IDÉER

Idéteknik del 4 – låt hjärnan jobba ifred

James Webb Young’s bok A Technique for Producing Ideas presenterar en enkel och välbeprövad metod för att få nya idéer. I en serie om fyra tips utforskar vi boken närmare.

I del 1 beskriver vi metoden i sin helhet. I del 2 berättar vi hur du kan samla in råmaterialet som idéer byggs upp av. Del 3 beskrev hur du bearbetar råmaterialet. I denna del tittar vi närmare på de tre sista faserna.

Fas 3. Inkubera

Nu har du svettats framför dina post-it lappar eller dina mindmaps. Du har skrivit ned några preliminära idéer. Nu är det dags att släppa allt och göra något annat. Young rekommenderar teater. Forskare tror nu att inkubering, att låta hjärnan arbeta på problemet medan man gör något annat, har en uppfriskande effekt på hjärnan. När vi låter problemet vila ett tag så sorterar hjärnan bort spår och halvfärdiga idéer som egentligen var återvändsgränder (Smith, 2011).

Fas 4. Få en idé

Plötsligt får du en idé från ingenstans. Innovationsexperten Gijs van Wulfen bad 211 chefer på nätverket Linkedin att beskriva deras senaste Eureka!-tillfällen. Topp tre var i duschen, i sömnen, och i bilen. Endast 0,6 procent av de tillfrågade beskrev tillfällen när man var på jobbet.

Fas 5. Arbeta om idén

Du behöver oftast arbeta om idén så att den blir praktiskt genomförbar. En vanlig men felaktig uppfattning är att idéer är perfekta när vi väl får det där Eureka!-tillfället. Läs mer om den myten här. Be om feedback från dina kolleger för att finslipa idén, testa den och var beredd att forma om den.

Vill du läsa mer kan A Technique for Producing Ideas köpas här.

Smith, S. M. (2011). Incubation. I M. A. Runco & S. R. Pritzker (Red.), Encyclopedia of creativity (Vol. 2, pp. 653–657). New York, NY: Academic Press.

DAGENS TIPS IDÉER

Idéteknik del 3 – dags att börja tänka

James Webb Young’s bok A Technique for Producing Ideas presenterar en enkel och välbeprövad metod för att få nya idéer. I en serie om fyra tips utforskar vi boken närmare.

I dag tittar vi närmare på de den andra fasen i Young’s metod: hur du bearbetar råmaterialet.

Nu har du samlat på dig information som är specifik för den utmaning du vill få idéer kring. Då är det dags att börja arbeta. En vanlig myt är att kreativitet är ett slags Eureka!-tillfälle där man får idéer utan någon synbar ansträngning. Men det stämmer inte.

Du ska alltså börja bearbeta råmaterialet. Young rekommenderar att du skriver ned all information på små kort som du sedan kan flytta runt på ett bord. Den viktigaste principen är dock att du samlar all information någonstans där du får en överblick. Använd mindmapping om du gillar den tekniken.

Du ska nu tänka intensivt kring den information du har skaffat dig. Hur relaterar den till problemet du ska lösa? Vilka kopplingar kan du göra? Vad saknas? Behöver du mer information?

Du kan under denna fas börja känna dig utmattad, till och med uppgiven. Det är okej. Ge inte upp, utan fortsätt att granska din information. Fortsätt tänka intensivt kring problemet. Fasen är avklarad när du har fått minst en preliminär idé. Den behöver inte ens vara fullständig. Skriv ned idén eller idéerna och förbered dig för nästa fas — att inkubera.

DAGENS TIPS IDÉER

Idéteknik del 2 – skaffa dig bättre källor

James Webb Young’s bok A Technique for Producing Ideas presenterar en enkel och välbeprövad metod för att få nya idéer. I en serie om fyra tips utforskar vi boken närmare.

I dag tittar vi närmare på den första fasen i Youngs metod: att samla råmaterial.

Idéer är egentligen bara råmaterial – information – som kombineras, menar Young. Du ska samla på dig både specifik och generell information. Specifik information är direkt relaterad till den utmaning du vill få idéer kring. Generell information är sådan som ingår i vad vi brukar kalla allmänbildning.

Tricket är att skapa vanor som gör att du samlar på dig generell och specifik information och som dessutom håller hög kvalitet. Några sätt att samla in generell information kan du göra direkt:

  • Byt ut bokmärken i din webbläsare mot sajter med bättre kvalitét på informationen. Det kan gälla till exempel nyhetssidor och bloggar.
  • Skapa en interaktiv kontrollpanel som du alltid ser när du öppnar webbläsaren. Lägg in nyhetsflöden eller material som är specifikt för ditt arbete och dina intressen. Superstart är en sådan kontrollpanel som är enkel att komma igång med.
  • Följ nyhetssidor och intressanta personer på Twitter eller via RSS.
  • Surfa in på en nätbokhandel och köp hem några populärvetenskapliga böcker som du är intresserad av. Läs lite varje dag i 30 dagar. Det är så lång tid det tar att skapa nya vanor.

För att samla in specifik information är det bästa tipset att använda Google. Det finns alltid någon som undrar samma sak som du och har ställt den frågan i ett användarforum där experter brukar svara.

Skriv ned eller spara det du kommer över. Du behöver informationen i nästa fas då du ska bearbeta materialet.

http://www.superstart.se/

DAGENS TIPS IDÉER

Idéteknik del 1 – förstå idéskapandets fem faser

För att vara bara 48 sidor lång och publicerad på 1940-talet har boken A Technique for Producing Ideas av James Webb Young haft en enastående genomslagskraft. Mycket av vad boken presenterar har blivit bekräftat med forskning genom åren och den är en riktig klassiker än idag.

Vi kommer ta oss an boken i en serie om fyra tips. Detta första tips presenterar Youngs metod i sin helhet medan vi i efterföljande tips gör djupdykningar i delar av metoden.

Young bygger sin metod på två principer.

  1. En ny idé är en kombination av råmaterial. Detta råmaterial består av olika slags information eller gamla idéer.
  2. Förmågan att kombinera råmaterialet till nya idéer beror på hur bra man är på att se sambanden i råmaterialet.

Här är metodens fem faser.

Fas 1. Samla råmaterial. Du måste ha information för att skapa nya idéer.

Fas 2. Bearbeta materialet. Strukturera informationen för att få en bild över hur allt hänger samman.

Fas 3. Inkubera. Gör ingenting. Låt hjärnan smälta informationen.

Fas 4. Få en idé från ingenstans när du minst anar det.

Fas 5. Arbeta om idén. Ofta är den en oslipad diamant och du behöver input från andra för att den ska bli praktiskt genomförbar.

 

Young, J. W. A Technique For Producing Ideas. CreateSpace Independent Publishing Platform

 

DAGENS TIPS LEDARSKAPPSYKOLOGI

”Kör över” med empati

Alla idéer och initiativ från dina medarbetare är inte genomförbara, eller ens bra. Ibland behöver du helt enkelt säga nej.

Hur du säger nej har dock konsekvenser. Dels påverkar du medarbetarens motivation och dels sätter du ribban för vad som gäller i framtiden i hela arbetsgruppen.

Ett sätt att säga nej kallas skonsamma överkörningar. Metoden är framtagen av Thomas Jordan, docent vid Göteborgs Universitet.

  • Tänk på signalvärdet. Innan mötet, se över konsekvenserna av att säga nej. Vilka signaler skickar ett nej till din medarbetare och till den omkringliggande organisationen?
  • Visa uppskattning. Börja alltid mötet med att tacka för initiativet. Se till att du under hela mötet ger mer beröm än kritik. Sträva efter att medarbetaren ska gå därifrån med en positiv efterbild.
  • Var transparent. Påstå inte att det är en resursfråga om det är en prioriteringsfråga. Tala snarare om hur du har valt att prioritera. Att vara transparent minskar risken för att din medarbetare bygger negativa fantasier kring dina eller organisationens bakomliggande motiv och drivkrafter. Det ökar respekten och upplevelsen att nejet är sakligt grundat.
  • Sök legitimitet. Minimera utrymmet för att medarbetaren ska uppleva att ditt nej är godtyckligt och styrt av din subjektiva åsikt. Utgå i din förklaring från riktlinjer och policys i den mån det är möjligt. Detta gör att medarbetaren upplever att alla behandlas enligt samma mall.
  • Kommunicera professionellt. Var alltid saklig och tydlig, lyssna på din medarbetare och se till att denne förstått anledningarna till nejet. Håll dörren öppen till att idén eller initiativet kan bli relevant i framtiden och bjud in till nya försök.

Vill du veta mer? Läs Thomas Jordans checklista för skonsamma överkörningar här.

 

DAGENS TIPS ENTREPRENÖRSKAPFÖRETAGAREFRAMGÅNGMISSTAG

Genombrott tar längre tid än du tror

Du har kanske inte hört talas om Everett Rogers diffusionsteori, men du känner säkert igen den. Den rör sig om den så kallade S-kurvan, som beskriver hur nya innovationer sprids på marknaden.

Först kommer ”early adopters”, de nyfikna som vill vara först med det nya. De drar så småningom med sig majoriteten, som helst köper det andra redan köper, och sist kommer eftersläntrarna (”laggards”), exempelvis pensionärer som motvilligt skaffar sin första mobiltelefon.

Men vad många innovatörer missar är att det finns en viktig fas innan diffusionskurvan ens börjar, den så kallade prediffusionsfasen. Det tar nämligen tid mellan att en ny produkt släpps och att de tidiga användarna börjar bry sig om den.

I denna fas kan en produkt lanseras, stå still, sjunka och kanske få återlanseras i nya småskaliga varianter innan intresset tar fart. Prediffusionsfasen är både dyr och osäker och pågår ofta mycket längre än många företag tror.

TV:n introducerades till exempel första gången 1939, men fick amerikanerna att vakna till först sju år senare, 1946. Flashminnet för datorer kom redan 1988, men fick vänta 13 år till 2001 på sitt genombrott. P-pillret släpptes första gången redan 1928, men inte förrän 1962 – 34 år senare – var marknaden mogen för denna banbrytande innovation.

Prediffusionsfasen kräver därmed både övertygelse, uthållighet och ofta en tjock plånbok. Den genomsnittliga tiden från lansering till att försäljningen börjar få fart är nämligen inte veckor eller ens månader, utan ett drygt decennium. Och vid det laget har många företagare gett upp hoppet om sin goda innovation för länge sedan.

 

Tidd, J. & Bessant, J. (2009). Managing Innovation: Integrating Technological, Market and Organizational Change. John Wiley Sons.

 

 

DAGENS TIPS BETEENDEINITIATIVPSYKOLOGI

”Var innovativ” – ja, men hur?

”Bli mer innovativ” är ett imperativ som många får höra från högre ort. Många organisationer har vaknat upp från sin slummer och insett att man måste handla – inte bara snacka innovation.

Men det är här det ställer till sig för dig. Att vara innovativ är en egenskap som avslöjar lite om exakt vad du ska göra. Detta menar psykologen Leif E. Andersson och förändringscoachen Mira Klintrot i sin bok OBM-Ledarskapets psykologi. Egenskaper och beteenden är två skilda saker.

Ta exemplet ”Kalle är säljande”. Att vara ”säljande” (egenskap) är ett kluster av beteenden som i andras ögon får dem att beskriva Kalle som säljande. Han lyssnar med inlevelse, kommer med relevanta rekommendationer, ber om avslut, med mera.

Problemet för dig som ska bli ”innovativ” är att du ska vara något utan att veta hur du ska bete dig. Därför måste du be om förtydliganden.

Med ”bli mer innovativ” menar din chef förmodligen att du ska skapa innovativa resultat. Börja med att föra en diskussion kring chefens förväntningar kring dessa resultat och vad du ska uppnå. Detta gör det enkelt för dig att lista ut vad du ska sätta igång med.

Här kommer en checklista.

  • Ska du fokusera på att hitta vardagliga innovationer, till exempel nya arbetssätt och sätt att spara tid? (läs vårt tips ”Glöm inte lilla i”.)
  • Ska du fokusera på de stora innovationerna – helt nya varor, tjänster, eller större organisationsförändringar?
  • Vilket stöd kan du räkna med från chefen?
  • Kan du engagera andra i dina initiativ?
  • Finns det en pott pengar någonstans som du kan nyttja?
  • Din egen tid – hur mycket av din tjänst ska du lägga på detta? Vilka andra arbetsuppgifter ska du prioritera ner?
  • Till vem ska du gå för att sälja in dina idéer? Till chefen eller någon annan?
  • Hur mycket får du bestämma själv och hur mycket behöver du kolla av med chefen (eller andra)?

Läs mer om skillnaden mellan egenskaper och beteenden:

Andersson, L. E., & Klintrot, M. (2009). OBM-Ledarskapets Psykologi. Stockholm: Bonniers.

 

 

 

 

 

DAGENS TIPS IDÉERPSYKOLOGI

Starta aldrig med bara en idé

Visst förutsätter innovation idéer. Men när du får en idé så blir du sannolikt själv förälskad i den, vilket gör att du lätt råkar ut för det psykologiska fenomen som kallas selektiv perception. Det betyder att du bara ser fördelarna och bara lyssnar på dem som är positiva.

När du sedan försöker förverkliga idén är sannolikheten att den lyckas ungefär en på fem, enligt forskning av Robert G. Cooper. Ett hinder är att det är svårt att övertyga andra. Deras första reaktion är ofta ”ja, men…” och de kan börja kritisera idén helt enkelt för att den inte är deras egen.

Lösningen är att skapa idéer tillsammans. Då är alla med och äger dem.

Ändå kan det hända att din egen chef, utvecklingschefen eller ledningsgruppen stoppar din idé när du har arbetat på den både länge och väl. Det är då du inser att du borde ha tagit fram flera olika alternativ från början som de högre beslutsfattarna kunde få välja bland.

 

Gijs van Wulfen (2013): The Innovation Expedition.

Robert G. Cooper (2001): Winning at New Products.

DAGENS TIPS FÖRÄNDRINGIDÉERINITIATIVKREATIVITET

Ut och gå och bli mer kreativ

Riv ut en sida från Steve Jobs bok och ta med kollegerna ut på promenad.

Det här tipset har du sett förut, men har du gjort det ännu? Fysisk aktivitet för med sig ett antal positiva effekter för både vår fysiska och psykiska hälsa. Forskning har också visat att aerobisk träning ökar vår kreativa tänkande.

I en studie från Middlesex University jämförde Hannah Steinberg och hennes kolleger en grupp individer som fick ägna sig åt fysisk aktivitet i form av dans med en kontrollgrupp som fick sitta och se på video.

Man kan tro att fysisk aktivitet gör hjärnan tröttare och därför mindre kreativ. Men så är det inte. Dansarna uppvisade högre kreativitet än videotittarna och la fram mer varierade idéer. Samma studie visade även att de som dansade rapporterade att de mådde bättre efter dansen, medan de som tittade på video mådde sämre än innan videotittandet.

En annan studie (Blanchette et al., 2005) visade att försöksdeltagare som rörde på sig var mer kreativa direkt efter den fysiska aktiviteten – samt när de testades två timmar efteråt – jämfört med en kontrollgrupp som fick sitta stilla.

Har du något tillfälle idag dag där du kan skippa powerpoint-bilderna och ta med dina kolleger ut på ett promenadmöte?

 

Källor:

Blanchette, D. M., Ramocki, S. P., O’del, J. N., & Casey, M. S. (2005). Aerobic Exercise and Cognitive Creativity: Immediate and Residual Effects. Creativity Research Journal, 17, 257-264.

Steinberg., H., Sykes, E. A., Moss, T., Lowery, S., LeBoutiller, N., Dewey, A. (1997). Exercise enhances creativity independently of mood. British Journal of Sports Medicine, 31, 240-245.

 

DAGENS TIPS FRAMGÅNGMISSTAGTANKEFÄLLOR

Stirra dig inte blind på vinnarna

Försöker du utveckla dig genom att lära av de bästa? Rekryterar du helst de redan framgångsrika?

Inget konstigt med det. Men bara fokusera på succéerna kan bli ett större problem än du anar. Då drabbas du nämligen av ”survivor bias”, det vill säga du färgas för mycket av överlevarnas synsätt, menar IT-entreprenören Jason Cohen.

Begreppet bottnar i följande historia.

Under andra världskriget gjorde brittiska bombplan dagliga räder in över Tyskland. Många av dem återvände aldrig och de som gjorde det var vanligen fulla av kulhål. För att öka överlevnadschanserna började britternas ingenjörer studera var kulorna hade träffat. Tanken var att förstärka planen där de oftast blev träffade, vilket var i vingarna och akterpartiet. Ytterst få plan hade kulhål i cockpiten eller bränsletanken.

Du har nog redan insett tankevurpan. Planen som hade träffats på de ömma punkterna ingick inte i statistiken. Undersökningen var helt vinklad på överlevarna, medan de maskiner som hade mest att berätta om hur man skyddar sig mot kulsprutornas eld låg som utbrända vrak på en tysk leråker.

Så vad har det här med dig att göra?

Det finns flera lärdomar. Om du bara drar slutsatser av de data du har tillgängliga så blir resultaten lätt förvrängda av survivor bias. Samma sak gäller när du läser affärstidningarna där alla historier handlar om företag som lyckas. Eller när du bara rekryterar kandidater som kan visa upp ett pärlband av framgångar.

Steven Levitt (känd för boken ”Freakonomics”) gick rent av tillbaka och studerade en av vår tids populäraste managementböcker – ”Good to Great” av Jim Collins från 2001 – och fann att många av de mästarföretag som upphöjs i boken i efterhand gjort ganska dåligt ifrån sig. Ett av dem var till exempel Fannie Mae, känd syndabock i USA:s finanskris.

I verkligheten finns alltså ofta mer att lära av misslyckanden än av succéer, både dina egna och andras. I visdomens hemlighet ingår förmågan att lära så mycket som möjligt av sina floppar samtidigt som man reser sig och kommer över dem.