Välkommen till innovationssamhället

Det kan kännas tjatigt att säga, men vi lever i en värld av allt snabbare förändringar. De företag som inte hänger med när som helst kan bli utkonkurrerade. Några kallar denna nyordning för innovationssamhället. Varför? Jo, för att det enda som skapar långsiktig trygghet i dagens värld är förmågan att ständigt förändra sig och prestera nya innovationer.

Men det finns goda nyheter. Mycket av den anpassning som krävs kan ske gratis – genom att förändra sättet att leda, driva och styra företag. Den här webbplatsen, Tusen tips om innovation, är till för dig som vill bli framgångsrik i detta nya samhälle men inte vet riktigt var du ska börja. Vi som driver Tusen tips är Leif Denti, forskare i innovationspsykologi, samt Martin Kreuger, journalist och chefsutbildare. Vi bevakar området för att kunna ge dig nya råd och insikter varje dag – både här på sidan och i vår mobilapp – om hur du leder och organiserar din arbetsplats mot större innovationsförmåga.

Vårt arbete möjliggörs av innovationsmyndigheten Vinnova och forskningsstiftelsen IMIT. Så välkommen, både till innovationssamhället och till sajten som guidar dig dit. Och välkommen också att bidra med all din egen kunskap och dina kommentarer.

Leif Denti och Martin Kreuger, redaktörer

DAGENS TIPS APPLERADIKAL INNOVATION

Applebilen väntas bli multiinnovation

apple-car-concept-1

Företaget är redan högst värderat, mest lönsamt och möjligen mest innovativt i världen. Nu går ryktena heta om Apples intåg i en helt ny industri – biltillverkning. Bland annat rekryterar man från den haussade elbilstillverkaren Tesla och från bilmässorna rapporteras att de traditionella konkurrenterna är ”livrädda”.

De kan de ha goda skäl till. Apple har visat prov på enastående innovationsförmåga i flera dimensioner samtidigt. Det är sällan bara själva produkten som är ny, utan även affärsmodellen, affärslogiken, idén om användarnas beteenden och sätten att äga och betala.

Företagets senast lanserade exempel på en liknande multiinnovation är Apple Pay, tjänsten som ska få mobilen att konkurrera ut kreditkortet.

Alla förutsätter nu att Apple kommer att tänka radikalt annorlunda även som bilbyggare på ett sätt som dagens bilindustri inte förmår. Så här låter gissningarna:

  • Självklart blir det eldrift. Fossila bränslen känns helt enkelt… fossila.
  • Bilarna förväntas bli självkörande. Här tar Apple upp kampen med Google snarare än med den gamla industrin. Slaget om framtiden handlar om mjukvara.
  • Apple väntas skapa ett helt ekosystem som innefattar tekniken för självstyrning, ny avancerad navigation, nya former av bilägande och en ny infrastruktur för uppladdning.

Helt säkert får Applebilarna dessutom en design i en klass för sig (bilden här ovan är en av gissningarna i omlopp). Men det lär i så fall bli den minsta nyheten i sammanhanget.

DAGENS TIPS FÖRÄNDRINGOFFENTLIG SEKTOR

Fonder bäddar för sociala investeringar

I början av 1990-talet rasade kurvan över USA:s brottslighet plötsligt tillbaka till 1950-talsnivå. Experterna gissade på att allt från strängare vapenlagar till bättre ekonomi låg bakom och politikerna tävlade om att ta åt sig äran.

Men ingen hade rätt. Den verkliga orsaken kunde dateras till 22 januari 1973 – dagen då USA fick fri aborträtt. Efter det blev antalet tonårsmammor betydligt lägre.

Först 17-18 år senare märktes skillnaden på gatorna. En tidigare stor grupp saknades, nämligen svarta tonårspojkar med unga, fattiga ensamstående mammor. Det amerikanska samhället har alltid lyckats dåligt med att styra denna utsatta grupp undan kriminaliteten.

Historien berättas av nationalekonomen Steven Levitt och journalisten Stephen Dubner i den bästsäljande boken Freakonomics från 2005. Den har också koppling till vad som kallas sociala investeringar, vilka kan bli mycket samhällsekonomiskt lönsamma. Varje barn som räddas från permanent utanförskap i form av ohälsa, missbruk eller kriminalitet innebär runt 10 sparade miljoner under sin livstid.

Sociala investeringar handlar om att upptäcka och åtgärda problem tidigt. Det är billigt, men medför också utmaningar. Kostnaden har en puckel i början som kan vara svår att bära för förvaltningar som har för snäva budgetregler. Vinsten kommer också långt senare och tillfaller ofta andra aktörer i systemet.

Som botemedel rekommenderar statliga Innovationsrådet en budgetinnovation som kallas sociala investeringsfonder, alltså en särskild buffert för tidiga insatser. På så sätt kan flera offentliga aktörer gå samman och motverka kortsiktigt revirtänkande.

 

Läs mer:

SOU 2013:40. Att tänka nytt för att göra nytta – om perspektivskiften i offentlig verksamhet. Stockholm: Innovationsrådet.

Levitt, S. D., & Dubner, S. J. (2005). Freakonomics: A Rogue Economist Explores the Hidden Side of Everything. Volante.

 

 

 

 

 

 

 

 

DAGENS TIPS MÖTENPSYKOLOGI

Tredje platsen föder nya idéer

När Steve Jobs var vd för Pixar byggde han en stor innergård mitt i huvudkontoret. Han flyttade dit företagets kafeteria för att slita folk från sina datorer. Sedan flyttade han dit alla mötesrum. När det inte var nog la han alla toaletter nära innergården för att tvinga folk att knyta kontakter med varandra i hela företaget.

Det fungerade.

Sociologen Ray Oldenburg kallar sådana mötesplatser ”third places”. Hemmet är den första platsen och arbetsplatsen den andra. Den tredje är en ny plats utan press från varken familj eller arbete. Där kan diskutera jobbet avslappnat, testa och korsbefrukta nya idéer.

Det kan tyckas ineffektivt och störande för arbetet, men de slumpmässiga korridorsmötena är en konstant källa till nya idéer, menar Darla Anderson, producent vid Pixar.

Många forskare, däribland Richard Florida, menar att mycket av Silicon Valleys framgång beror på mycket kompetens på en liten yta. Ingenjörer från olika företag stöter ihop på caféer och pizzerior.

Finns det några ”tredje platser” på din arbetsplats? Var kan dina medarbetare stöta ihop med varandra utan att först boka mötesrummet Elefanten på intranätet?

 

Lehrer, J. (2012). Imagine: How Creativity Works. New York: Houghton Mifflin Harcourt.

Florida, R. (2002). The Rise of the Creative Class: And how It’s Transforming Work, Leisure, Community and Everyday Life. Basic Books

 

 

 

 

 

DAGENS TIPS FÖRETAGAREOFFENTLIG SEKTOR

Här kan du ta strid mot regelkrångel

Du har en strålande idé i ditt företag. Men när du sätter igång med att genomföra den kör du huvudet i en vägg av regelkrångel. Eftersom ingen har tänkt som du förut (vilket är ju en av poängerna med innovation) så kan det finnas myndigheter som blir osäkra på om din idé ska tillåtas eller ej och säger nej.

Entreprenörer som råkar ut för detta brukar först bli förbannade och sedan reagera något av två olika sätt. Antingen ger de upp och satsar på någon annan idé, flyttar eller till och med lämnar landet för att hitta större frihet någon annanstans. Eller så tar de strid.

Att starta krig mot myndigheter med advokater och rättegångar kan bli kostsamt, både i pengar, tid och energi. Att piska upp opinion i medierna brukar också vara ett hårt och svårt jobb.

Men det finns en väg till som inte alla känner till – regelrådet.

Rådet är en självständig kommitté under tillväxtverket sedan 1 januari. En del av uppdraget är att hjälpa företagare och vara en nagel i ögat på politiker och myndigheter så att de inte krånglar till tillvaron och rider på paragrafer i onödan.

Tillväxtverket är kanske inte landets mäktigaste myndighet eller den snabbaste vägen att få rätt. Men hemsidan enklareregler.se är åtminstone ett ställe att börja kampen på.

 

 

 

 

 

DAGENS TIPS BETEENDEPSYKOLOGI

Dra nytta av Ikea-effekten

Låt säga att du har Billyhyllor från Ikea hemma som du själv har skruvat ihop. Anta också att du har en annan färdigmonterad bokylla från en annan möbeltillverkare. Då kommer du troligen att tycka lite bättre om Billyhyllan, om man ska tro Michael Norton, Daniel Mochon och Dan Ariely vid Harvard Business School.

De tre forskarna har nämligen funnit att det händer något när vi investerar arbete. Ansträngningen får oss att värdera det färdiga resultatet högre än vad vi hade gjort om samma resultat var skapat av någon annan.

Forskarna kallar fenomenet för Ikea-effekten. Och som chef bör du både dra nytta av den och se upp för den.

Dra nytta av den genom att se till att dina medarbetare får vara med och slutföra innovationer som de själva har initierat eller bidragit med idéer till. Det ägande som de känner kommer att öka deras engagemang för produkten, även om den har brister.

Nackdelen med Ikea-effekten är samtidigt att medarbetarna övervärderar sina egna resultat. Att avfärda deras färdiga förslag alltför okänsligt kan väcka ont blod.

För att undvika detta bör du veta att Ikea-effekten också har en inbyggd begränsning. Den uppstår bara när det finns ett färdigt resultat, inte på planeringsstadiet.

Om du märker att ett utvecklingsprojekt kommer att landa snett kan det alltså vara klokt att avbryta innan arbetet går i mål. När prototypen väl står färdig kan medarbetarna redan ha hunnit bli förälskade i sin egen skapelse.

 

Referens:

Norton, M. I., Mochon, D., & Ariely, D. (2011). The “IKEA Effect”: When Labor Leads to Love. Working paper 2011-091, Harvard Business School.

 

DAGENS TIPS FÖRÄNDRINGSTRATEGI

Ta kål på zombieprojekten

Du har mer pengar till nya innovationsprojekt än du tror. De gömmer sig i vad innovationskonsulterna Scott Anthony, David Duncan och Pontus Siren kallar zombieprojekt, alltså utvecklingsförsök som aldrig kommer att bli något men som ändå fortsätter ticka kostnader eftersom ingen har lust eller ork att lägga ner dem.

Ett zombieprojekt ser alltid bra ut i början. Idén lyfter, gissningarna om marknaden ser rimliga ut, vinstmålen är ödmjuka och tidplanen realistisk.

Men under resans gång börjar saker hända. Tekniken strular, nyckelfigurer hoppar av och kunderna beter sig lite oväntat. Småsaker var för sig, men tillsammans får de projektet att tappa farten.

Enligt Scott Anthony kan du räkna med att 20 procent av alla innovationsförsök är zombies, oavsett all planering och rapportering. Medarbetarna kommer dock knappast att frivilligt be dig lägga ner deras projekt. Sådant gynnar sällan karriären.

Anthony föreslår därför en så kallad ”zombieamnesti” – en period då folk kan bekänna att deras projekt blivit levande döda utan att drabbas av personliga bakslag. Förebilden är det finska mobilspelsföretaget SuperCell, som osentimentalt slår ihjäl hopplösa projekt och firar teamets goda jobb med champagne.

Fördelen? Blödningen stoppas och företaget frigör både pengar och tankekraft till nya och bättre innovationsprojekt.

 

DAGENS TIPS FÖRÄNDRINGRISK

Våga hoppa innan det brinner

En arbetare vaknar en vinternatt ombord på sin oljeborrplattform av att hela plattformen står i lågor. Han måste bestämma sig omedelbart – antingen stanna kvar ombord eller hoppa ner i den iskalla Nordsjön. Om han stannar kommer han garanterat att brännas till döds inom ett par minuter. Om han hoppar har han chansen att klara sig, men risken är också stor att han slår ihjäl sig, drunknar eller fryser ihjäl.

Ställd inför detta val hoppar han förstås. Och tursamt nog blir han undsatt av en räddningshelikopter och överlever.

Nu är detta ingen verklig händelse, utan bara en populär metafor som kallas burning platform-modellen. Den är till för att tydliggöra hur svårt det är för oss människor att välja radikala förändringar frivilligt. Vi måste ofta bli ställda inför ännu värre och mer akuta konsekvenser innan vi vågar ta steget.

De flesta chefer kastar inte sina företag in i radikala och riskabla förändringar medan företaget fortfarande tjänar pengar och de själva har det ganska bekvämt i status quo. Problemet är dock att det oftast brinner någonstans i företaget även när affärerna går bra. Du har bara inte upptäckt det än.

Ett företag som står stilla medan omvärlden rör sig framåt färdas relativt sett bakåt.

Frågan är: väntar du tills elden är lös och handlar i panik, eller odlar du en kultur som uppmuntrar alla i organisationen att ständigt hålla ögonen öppna och sniffa efter brandrök?

 

Läs mer:

Sharma, A. (1999). Central Dilemmas of Managing Innovation in Large Firms. California Management Review, 41(3), 146-164.

DAGENS TIPS IDÉERTANKEFÄLLOR

Varje idé måste besvaras

Många konsultfirmor säljer pedagogiska webbprogram som ersätter gamla tiders klassiska förslagslåda. Med de moderna verktygen ska medarbetarnas innovativa idéer lättare kunna fångas upp, samlas in och hanteras, är tanken.

Det kan säkert fungera utmärkt. Men systemen bör ändå förses med en liten varningstext. Om en digital förslagslåda är det enda du erbjuder dina medarbetare är risken att den gör mer skada än nytta.

Det är viktigt att vara uppmärksam på användarnas förväntningar. Varje medarbetare som lägger ner tid och engagemang på att använda ett idéverktyg förtjänar en tydlig återkoppling på sin arbetsinsats (som ofta går utöver det vanliga, eftersom operativt arbete är normen på många svenska arbetsplatser).

Sälj inte in den digitala förslagslådan med hjälp av överdrivna förväntningar. Den absoluta majoriteten av alla förbättringsidéer blir aldrig förverkligade. En del forskare hävdar att sannolikheten för en idé att ta sig hela vägen till lönsam produkt är en på tre tusen.

Oavsett vad som händer med en idé så måste medarbetaren få veta om det. Det kan räcka med att en användare en enda gång märker att ingenting händer för att hon ska sluta bidra med sin kreativitet för gott.

Ett absolut minimum är att du som chef ger återkoppling om att idén är mottagen och läst och att idén kommer att bedömas. När du eller någon annan väl har fattat beslut ska det meddelas. Har idén fallit eller passerat nålsögat?

Vad som helst är bättre än generad tystnad.

 

Läs våra tidigare tips om innovationstävlingar och medarbetardriven innovation.

Referens:

Unsworth, K., L., & Clegg, C., W. (2010): Why do employees undertake creative action? Journal of Occupational and Organizational Psychology, 83, 77-99.

 

 

 

DAGENS TIPS MISSTAGSTRATEGI

Låt tusen eldar brinna

Hur kan du veta att du satsar på rätt innovationsidé från början, så att du slipper spilla tid och pengar på misslyckade försök?

Svar: det kan du inte. Forskarna Greg Stephens och James Burley har räknat ut att det i en typisk tillverkningsindustri krävs 3 000 idéer för att få fram en produkt som blir framgångsrik på sin marknad. Av dessa 3 000 kan cirka 300 sorteras ut för vidare experiment. Ungefär 125 är värda ett mindre utvecklingsprojekt. Därefter får fyra av dem ordentliga utvecklingsresurser. Färre än två lanseras sedan på marknaden och väl där ute är det bara en som ger pengarna tillbaka med vinst.

Oddsen för att en idé ska lyckas kommersiellt är alltså en på 3 000, i snitt. Inom läkemedelsindustrin går det 6 000-8 000 idéer på varje succé.

Innovationsarbete pågår i vad forskarna kallar en low validity environment, vilket betyder att det i princip är omöjligt att avgöra vad som är orsak och verkan. Ingen kan säga vilka handlingar som skapade en viss effekt.

Så vad blir slutsatsen? Jo, att det är fel taktik att satsa all ved på en enda stor brasa. Chansen att lyckas är mycket större om du tänder många små eldar. I bästa fall är det någon av dem som tar sig och i slutändan väger upp risken för alla som slocknade under vägen.

Stevens, G. A, & Burley, J. (1997). 3,000 Raw Ideas Equals 1 Commercial Success! Research-Technology Management, 40 (3).

DAGENS TIPS FLÖDEMISSTAGPLANERING

Dags att stoppa vattenfallen

Först tar men reda på vad som ska göras, sen planerar man sin lösning, sen implementerar man den.

Det där låter ju som höjden av sunt förnuft, vilket är precis vad det har betraktats som i traditionell projektutveckling. Arbetssättet har till och med ett namn – vattenfallsmodellen – som sägs ha myntats av systemutvecklaren Winston Royce 1970.

Vattenfallet syftar på ett flödestänkande. Först analys, sedan design, därefter implementering och testning och till sist integration och testning. Varje aktivitet ska göras färdig innan nästa påbörjas.

Modellen har sina fördelar. Problem kan upptäckas tidigt, vilket sparar tid och pengar. Beställaren får också avstämningspunkter där det går att fatta beslut om att gå vidare eller lägga projektet på is.

Men i dag har tiden sprungit ifrån vattenfallsmodellen, särskilt i IT-världen. Verkligheten låter inte längre att projekt byggs helt på planering, överblick och förmågan att förutse problemen. Ju mera komplext något är, desto sämre är vi på att planera. Och världen har aldrig varit så komplex som den är idag. Vår förmåga att planera räcker inte i dagens komplexa värld.

Ändå sitter många företagskulturer fast i sitt vattenfallstänkande. Chefer tar kraven på nya metoder som indirekt kritik mot hur de har skött sitt arbete i många år. Och medarbetare kan vara ovilliga att överge arbetssätt som de behärskar.

Vattenfallen var effektiva på 80- och 90-talen i en stabilare värld där man kunde sitta och utveckla nya produkter i flera år. Men i dag tar de så kalla agila metoderna över, där man arbetar tätare ihop med användarna och använder lösningarna medan man arbetar med dem. Scrum är en av dessa nya modeller, som vi har beskrivit här.