DAGENS TIPS 28 JANUARI 2015 BELÖNINGKREATIVITET

Se upp med vad du belönar

Går det att locka fram kreativitet med hjälp av pengar? Forskarna Robert Eisenberger och Stephen Armeli vid University of Delaware har i en studie med drygt 400 skolbarn lyckats finna mönster kring hur belöningar kan användas – och inte användas – för att sporra kreativitet.

I studien fick barnen först i uppgift att konstruera nya ord mot belöning och därefter rita teckningar. Forskarna analyserade sedan hur belöningarna påverkade teckningarnas kreativa höjd.

Slutsatsen är att den kreativa förmågan bara ökar om belöningen är direkt kopplad till hur originell och nyskapande den belönade lösningen är. Om du belönar konventionella och förutsägbara lösningar så kommer du tvärtom att få mindre kreativitet framöver.

Men även om du förstärker originalitet så bör inte dina belöningar vara för stora och iögonfallande. Löftet om en stor belöning verkar kunna distrahera mer än det motiverar.

I jobbsammanhang bör du alltså inte utlova generösa bonusar för de mest realistiska och användbara idéerna. Den taktiken kommer i längden bara att leda till anpasslig medelmåttighet. Om du ska belöna något så är det de udda och oväntade infallen.

Denna teori gäller förstås under förutsättning att du delar de båda forskarnas syn på kreativitet, det vill säga att du betraktar barns och vuxnas kreativitet som direkt jämförbar. Vilket alla kanske inte håller med om fullt ut.

Eisenberger, R., Armeli, S., & Pretz, J. (1998). Can the promise of reward increase creativity? Journal of Personality and Social Psychology, 74, 704-714.

DAGENS TIPS 27 JANUARI 2015 BRAINSTORMTANKEFÄLLOR

Det verkliga motivet för brainstorming

Säg den som inte har blivit indragen i en brainstormingsession på jobbet. Men som vi visade i gårdagens tips så finns det gott om forskningsbevis mot metoden.

Den vanligaste instruktionen går ut på att en grupp samlas och kastar fram idéer. Inga infall ska hållas tillbaka, utan allt ska upp på bordet (eller whiteboardtavlan). I första stadiet är kvantitet bättre än kvalitet och det råder ett uttalat förbud mot att kritisera en idé. Tanken är att koppa förbi självcensurens spärrar och få ett stort råmaterial av tankar, där de bästa sedan kan sorteras ut och förädlas.

Kreativitetsföreläsaren Jeffrey Baumgartner listar forskningsbevisen på att denna förhoppning inte stämmer. Slutresultatet blir snarare mer medelmåttiga och förväntade idéer. Ändå lever brainstormingmetoden vidare.

Orsaken är ingen större gåta, menar Baumgartner. Metoden har nämligen andra fördelar. Det är en strålande enkel, billig, trevlig och accepterad teambuildingövning. Var annars på dagens stressiga arbetsplats kommer du garanterat att slippa bli kritiserad under flera timmar? Under en brainstorming kan alla känna sig trygga, skratta och ha trevligt ihop – samtidigt som de pratar om jobbet och skapar känslan av att vara innovativa och effektiva.

En lyckad brainstorming värderas utifrån hur många idéer som kommit fram, inte hur bra eller genomförbara de är. En sådan kravlöshet skapar en befriande paus i den dagliga prestationshetsen.

Du kan alltså ha goda skäl att fortsätta engagera medarbetarna i denna utdömda metod. Men lura i så fall inte dig själv att det är innovation du skapar. Det handlar mycket mer om motivation.

DAGENS TIPS 26 JANUARI 2015 BRAINSTORMTANKEFÄLLOR

Därför sågas brainstorming av forskningen

Spåna fram så många uppslag som möjligt på kort tid utan att yttra kritik mot någon enskild idé. Så brukar instruktionen låta när det är dags för brainstorming på jobbet.

Konceptet skapades av reklammakaren Alex Osborn redan på 1940-talet och verkar aldrig bli omodernt – trots att det numera är väl belagt att metoden inte håller måttet. Brainstorming är bevisligen inget effektivt sätt att locka fram kreativitet.

En forskningsstudie vid Yale University slog fast redan 1958 att medarbetare som får sätta sig och tänka var och en för sig får fram både fler och mer kreativa idéer (Taylor et al., 1958).

Vid Berkeley i Kalifornien testade man 2008 tesen om att kreativiteten frigörs om idéer skonas från kritik och fann i stället motsatsen. Idéerna blev långt bättre efter en hård debatt där de kritiserades och försvarades (Feinberg & Nemeth, 2008).

Ännu ett problem med brainstormingprocessen är att den i slutändan premierar medelmåttiga idéer i stället för verkligt nytänkande. Forskare vid University of Pennsylvania kunde visa 2012 att folk som får välja bland idéer att genomföra hellre väljer en konventionell idé än en kreativ (Mueller et al., 2012). Människor tycker helt enkelt inte om verkligt kreativa idéer, utan föredrar en lätt modifiering av något de redan känner igen.

Ändå kallas vi gång på gång till nya brainstormingmöten på våra arbetsplatser. I morgon ska vi berätta om den verkliga orsaken. Och den handlar inte om kreativitet och innovation.

Feinberg, M., & Nemeth, C. (2008). The ‘Rules’ of Brainstorming: An Impediment to Creativity? Institute for Research on Labor and Employment Working Paper Series (University of California, Berkeley), paper iirwps-167-08.

Mueller, J. S., Melwani, S., & Goncalo, J. A. (2012). The bias against creativity: Why people desire but reject creative ideas. Psychological Science, 23, 13-17.

Taylor, D. W., Berry, P. C., & Block, C. H. (1958). Does Group Participation When Using Brainstorming Facilitate or Inhibit Creative Thinking? Administrative Science Quarterly 3, 23-47.

DAGENS TIPS 23 JANUARI 2015 PSYKOLOGITANKEFÄLLOR

Lär dig utmana förändringsrädslan

De flesta av oss offrar en hel del för att hålla våra rädslor i schack. Rädsla kan vara både obehagligt och begränsande. Ändå söker vi då och då upp den frivilligt genom att hyra skräckfilmer, åka berg-och-dalbana eller sakta ner vid en olycka för att få en ordentlig titt.

Varför?

Jo, människan är helt enkelt inställd på att jaga gränsen där spänning övergår i skräck och obehag. Och det är också i detta gränsland som många riskfyllda företagsidéer föds.

Neurobiologen Robert Sapolsky har studerat babianer i Östafrika och visar med sin forskning att vi människor inte är ensamma om gränssökandet. Unga babianer tar stora risker för att söka faror eller nya platser. Den evolutionära förklaringen är att de drivs att lämna sin flock för att undvika inavel.

Mönstret går att avläsa även i organisationer. Där kan rädslan synas i form av förnekelse eller handlingsförlamning när man hotas av nya innovationer utifrån. Men den lockar också äventyrliga medarbetare att starta egna konkurrerande företag.

Din egen gräns mellan spänning och obehag är dock inte given, utan kan påverkas. I boken Feel the Frear and Do It Anyway erbjuder forskaren Susan Jeffers ett tankeverktyg med två förhållningssätt. I det ena upplever du rädslan som enbart smärta och i det andra påminner du dig om den makt du har trots rädslan. Genom att välja maktpositionen ”lurar” du ditt omedvetna och ökar din handlingskraft.

Här är exempel på motsatspar där den första tanken uttrycker smärta och den andra maktmöjligheter:

Jag kan inte – Jag vill inte.
Jag borde – Jag kan.
Det är inte mitt fel – Jag har hela ansvaret.
Det är ett problem – Det är en möjlighet.
Livet är en kamp – Livet är ett äventyr.
Jag hoppas – Jag vet.
Om bara… – Nästa gång…
Det är hemskt – Det är en lärdom.

Susan Jeffers: Feel the Fear and Do It Anyway (Vermillion).

DAGENS TIPS 22 JANUARI 2015 KREATIVITETMISSTAG

Ta semester från skärmen

Datorer är fantastiska på många sätt men de är också fullpackade med fallgropar för dig som vill få kreativt arbete gjort.

Fallgrop 1: Fokusfällan. Kreativitet kräver både motivation och energi. Du kör ofta fast och då är det lockande att öppna webbläsaren eller mailboxen i stället. Vips har du tappat fokus på uppgiften, vilket kan vara svårt att återfå.

Fallgrop 2: Din självkritik. I ett ordbehandlingsprogram kan du lockas att gå tillbaka och redigera stycken och meningar, i stället för att fortsätta skriva. Kritiskt tänkande är bra, men inte för tidigt i den kreativa processen.

Fallgrop 3: Resultatet göms undan. Det arbete du har utfört inte blir tillräckligt synligt för dig. Det blir ett dokument i din dator bland alla andra i en stor mappstruktur. Då kan det vara svårt att få en uppfattning om hur mycket du faktiskt har åstadkommit i form av tänkande, reflektion, samtal och beslut.

Ta därför semester från skärmen. Detta menar författaren Austin Kleon i sin bästsäljande bok om kreativitet, Steal Like an Artist. Skapa en speciell plats på ditt skrivbord där du placerar dina verktyg. Anteckningsblock, pennor, osv. Att sätta sig på en annan plats än datorn tvingar dig att fokusera på din uppgift och får dig att känna att du fått någonting gjort.

Läs också vårt tips Smartare att anteckna för hand.

Kleon, A. (2012). Steal like an artist. Workman Publishing Company.

DAGENS TIPS 21 JANUARI 2015 FÖRÄNDRINGOFFENTLIG SEKTOR

Här får medarbetarna svart bälte i innovation

Hur får du dina medarbetare i offentliga sektorn att engagera sig i innovationsarbete?

Kanske genom att göra som borgmästaren Michael Hancock i Denver, USA. Han ville skapa mer nytta för medborgarna och samtidigt spara 70 miljoner om året. Men lösningen blev att inte ta in dyra konsulter, utan att ge stadens medarbetare i uppdrag att lösa problemen själva, rapporterar magasinet Governing.

I första steget får 10 000 medarbetare fyra timmars utbildning – så kallat grönt bälte – i konsten att analysera var slöseri med resurser uppstår och förmågan att bekämpa det. 180 medarbetare får gå vidare och ta ”svart bälte” under 4,5 dagar. De förväntas sedan komma med förslag på tre innovationer och få åtminstone en av dem genomförd.

De riktigt engagerade ska kunna få tjänstledigt i tre månader från sina ordinarie jobb för en specialutbildning. Det ger inget extra betalt men goda karriärmöjligheter, vilket har skapat ett stort tryck av ansökningar.

Resultaten börjar redan synas. Fler poliser patrullerar på gatorna, åklagarmyndigheten har slutat tappa bort handlingar och onödiga chefsled har försvunnit inom vissa förvaltningar.

Kulturförändringar är omvittnat svåra att genomföra, men Denver verkar ha kommit en bit på väg genom att driva förändringen underifrån.

DAGENS TIPS 20 JANUARI 2015 ENGAGEMANGMEDARBETARE

Kom igång med medarbetardriven innovation (del 2)

I gårdagens tips berättade vi om Friskis&Svettis som nyss sjösatt ett verktyg för medarbetardriven innovation bland sina 85 000 medlemmar.

Carolina Johansson på företaget Idea2Innovation vet vad du ska tänka på om du vill starta upp en liknande webbplattform för medarbetardriven innovation:

• Konkreta utmaningar. Använd inte plattformen som en allmän förslagslåda. Kör i stället igång specifika kampanjer, till exempel kring hur kundtjänsten ska förbättras eller hur vi ska minimera klagomål på produkten. Eller som Carolina Johansson uttrycker det: ”Minska på boxen”.

• Små belöningar. Belöna gärna, men med små medel. Till exempel en lunch där man får möjlighet att inspireras eller workshopa vidare med utmaningen. Undvik belöningar i form av pengar.

• Förväntningar. Kommunicera till medarbetarna kring varför organisationen har valt att starta upp medarbetardriven innovation. Gör klart att det är en del av medarbetarnas arbetsuppgift.

• Återkoppling. Det är bättre att skriva att idén inte gick igenom den här gången än att inte skriva någonting alls. Ge någon form av återkoppling på alla idéer.

Det finns också två fallgropar att akta sig för.

• Inget stöd uppifrån. Toppcheferna eller VD är ljummet inställda. Idéhanteringssystemet blir då ett irritationsmoment i organisationen som ständigt prioriteras ned.

• Ingen kritisk massa. Om medvetenheten generellt är låg kommer få att använda webbplattformen. Tricket är att hitta ambassadörer i organisationen som ständigt driver och visar frågans viktighet.

DAGENS TIPS 19 JANUARI 2015 ENGAGEMANGMEDARBETARE

Kom igång med medarbetardriven innovation (del 1)

Den klassiska förslagslådan har flyttat ut på nätet. Medarbetardriven innovation betyder att organisationen systematiskt samlar in, utvärderar och sjösätter idéer eller förbättringsförslag från sina medarbetare eller samarbetspartners. Ofta är syftet att möta specifika utmaningar.

Rent praktiskt brukar detta ske via en webbplattform där medarbetarna får gå in och skapa förslag och även rösta upp andras förslag.

På motivation.se kan vi läsa om Friskis&Svettis som implementerade medarbetardriven innovation på sina 85 000 medlemmar i Stockholm. Enligt Lotta Törnberg, kommunikationschef på Friskis&Svettis, har man redan sett flera vinster med projektet.

• Kundvård. Friskis&Svettis får en chans att visa för sina medlemmar att man engagerar sig.

• Mindre jobb. Införandet av webbplattformen har inneburit mindre jobb eftersom arbetet med idéer och förslag nu är bättre strukturerat.

• Mindre byråkrati. Det är lättare att se vem som äger frågan och därmed involvera rätt personer i besluten.

• Bättre kontakt. Friskis&Svettis får snabbare feedback än någonsin på beslut och avsikter från sina medlemmar.

Så vad ska man tänka på när man inför ett system för medarbetardriven innovation – och vilka fallgropar finns? I morgondagens tips intervjuar vi Carolina Johansson på företaget Idea2Innovation som utvecklar den digitala plattformen WIDE för medarbetardriven innovation.

DAGENS TIPS 16 JANUARI 2015 IDÉERRADIKAL INNOVATIONTANKEFÄLLOR

Återuppfinn hjulet

Vissa saker är ju så enkla och färdigutvecklade sedan urminnes tider att det inte är värt att ägna någon innovationskraft åt dem.

Eller?

Glöm det! Här är tre färska exempel som stärker tesen att ingenting någonsin ska betraktas som färdigutvecklat. Redskap som människan har använt och förfinat i över 100 000 år går fortfarande att utveckla och förändra – till och med radikalt.

Ta yxan som exempel. Axe Bat heter en ny modell som har låtit sig inspireras av baseballträets längd och balans för att lättare gå att svinga med full kraft. Samtidigt har den behållit och förfinat yxans särpräglade ergonomiska handtag som tilllåter handen att utan ansträngning styra klingan mot en vinkelrät träff.

Eller vad sägs om Loopwheel, cykelhjulet som använder tre ihopvikta bladfjädrar för unik fjädringskomfort samtidigt som de ersätter ekrarna. Enkelt, lätt, billigt och genialt.

”Låt oss kalla en spade för en spade”, brukar det också heta i ett ordspråk för sanningssägande realister. Låt oss inte alls göra det, säger vi. Ta i stället en titt på Xovel – lösningen som sparar både ryggar och knän och får jobbet snabbare gjort tack vare det extra handtaget och justerbarhet i flera ledder.

Tycker du fortfarande att dina egna produkter eller tjänster är för enkla och väl utprovade för att kunna förbättras? Då kan du lita på att någon annan förr eller senare kommer på ett ännu smartare sätt att göra samma sak bättre.

DAGENS TIPS 15 JANUARI 2015 FRAMGÅNGPSYKOLOGI

Vikten av att strunta i andras åsikter

Gratistidningen Metro är en självklar och etablerad aktör i den svenska mediebranschen sedan decennier. Men när tidningen startade för i dagarna 20 år sedan reagerade de etablerade dagstidningarna med både ilska och hån. Några rasade om oschysst konkurrens, andra varnade högstämt för fördumning och kulturskymning.

Reaktionen var stark, men samtidigt helt normal. Den möter var och en som lanserar en tillräckligt radikal och hotfull innovation. De etablerade konkurrenter som blir utmanade kommer att uppfatta tilltaget som synnerligen osympatiskt, oartigt, osunt och oförskämt.

Därför är förmågan att strunta i vad andra tycker ett utmärkande personlighetsdrag hos många innovatörer och entreprenörer, hävdar den populärvetenskapliga författaren Malcolm Gladwell i sin senaste bok ”David och Goliat”.

Gladwell hänvisar till psykologen Jordan Peterson och den så kallade femfaktorteorin. Den analyserar hur känslig, utåtvänd, öppen, samvetsgrann och sympatisk en individ är.

Särskilt kombinationen av de tre sista faktorerna utmärker goda innovatörer. De är öppna för nya tankar och ifrågasätta även sina egna idéer. De måste också vara samvetsgranna i betydelsen att de har självdisciplin och uthållighet nog för att genomföra idéerna.

Men de ska helst inte vara allt för sympatiska. Detta handlar inte om att vara otrevlig, utan om att våga ta sociala risker. För att driva en radikalt ny idé för du inte vara för artig eller rädd att utmana konventioner, auktoriteter eller den goda smaken.

Metro tjänade miljarder åt sin ägare och berövade i första hand marknadsledande Dagens Nyheter en viktig del av tidningens annonsintäkter i Stockholm. Långt senare skulle internet bli ett betydligt svårare hot mot dagstidningarnas affärsmodeller, men på 1990-talet var provokationen Metro illa nog.

Smarta entreprenörer får stora vinster men få kompisar.

Gladwell, M. (2014). David och Goliat, konsten att slåss mot jättar. Volante