Att utlysa tävlingar för att få in nya innovationer till företaget eller kommunen har blivit allt populärare. Vad ska man tänka på?
Oavsett om du utlyser en intern innovationstävling bara för medarbetarna eller en tävling för externa parter (medborgare, konsultfirmor, forskarlag) är det viktigt att det är tydligt för alla vad som kommer hända. De sökande förväntas lägga ned gratis tid på tävlingen, vilket gör att ansträngningen att ansöka till tävlingen konkurrerar med andra saker som tar tid. Enligt den psykologiska motivationsteorin expectancy theory måste två saker vara på plats för att vi ska vara villiga att göra denna ansträngning.
- Tydlighet kring vad man får ut av att vara med i tävlingen. Detta kan handla om storleken på prissumman, eventuella samarbetsavtal, eller uppmärksamhet och prestige. Här ställer sig de ansökande frågan ”är det värt det?”.
- Tydlighet kring chansen att lyckas. Själva processen, från hur ansökningarna kommer in och behandlas inledningsvis, bedöms och utvärderas (enligt bestämda kriterier), och slutligen återkopplas till den sökande (och till en vidare publik) måste vara kristallklar. Om vi bara kan göra en grumlig bedömning av våra chanser är vi mindre benägna att anstränga oss utöver det vanliga.
Vinnovas Sebastian Axelsson kommer med fler tips för lyckade innovationstävlingar.
- Satsa på spets – inte bredd. Se hellre att det kommer in färre tävlingsbidrag, de är ofta bättre och innebär mindre overhead-arbete med att sortera och bedöma bidragen.
- Vifta med en stor morot. Till exempel ett stort pris eller löfte om att få synas.
- Samarrangera. Lägg finalen av innovationstävlingen på företagets årskonferens så att ledningen redan är på plats.
3 kommentarer på “Psykologin bakom innovationstävlingar”