Företagsledare över hela världen klagar över ”innovationssvindel” och jagar framsteg frenetiskt för att inte bli överkörda av någon annans trender och produkter. I Sverige arrangeras ”hackathon”-event där webbutvecklare möts och sporrar varandra att bygga nya webbtjänster från noll till färdig innovation på 24 timmar.
Snabbhet har fått status som odiskutabelt värde och ledstjärna. Förväntningarna på att ständigt kapa tid i innovationsprocesserna blir allt högre. Men är snabbheten alltid så självklar att sträva efter?
Nej, i alla fall inte enligt de amerikanska universitetsforskarna Eric Kessler, Paul Bierlyoch Shanthi Gopalakrishnan. I artikeln ”Vasa-syndrome: Insights from a 17th-century new-product disaster” fördjupar de sig i ett svenskt bidrag till innovationshistorien, nämligen fiaskot med regalskeppet Vasa under stormaktstiden. Och en av deras slutsatser är att tidspress och snabbhet gärna får vara ett medel, men inte ett egenvärde.
Den svenska statsledningen var fixerad vid att få fram världens mest slagfärdiga krigsfartyg före fienderna Ryssland och Danmark. Brådskan blev en mani, som överordnades andra värden som säkerhet, kvalitet, ekonomi och eftertanke.
Önskan att vara först har ofta dolda nackdelar i form av bland annat misstag och resursslöseri. Radikala innovationer i synnerhet behöver ofta testas och kontrolleras noga, vilket gör för snabb utveckling riskabel.
Läs mer om snabbhetens baksidor och forskargruppens sex andra lärdomar om produktutveckling från Vasaskeppet i den här artikeln på Tusentips hemsida av Anders Nilsson, civilingenjör och fil kand i psykologi.