Säg den som inte har blivit indragen i en brainstormingsession på jobbet. Men som vi visade i gårdagens tips så finns det gott om forskningsbevis mot metoden.

Den vanligaste instruktionen går ut på att en grupp samlas och kastar fram idéer. Inga infall ska hållas tillbaka, utan allt ska upp på bordet (eller whiteboardtavlan). I första stadiet är kvantitet bättre än kvalitet och det råder ett uttalat förbud mot att kritisera en idé. Tanken är att koppa förbi självcensurens spärrar och få ett stort råmaterial av tankar, där de bästa sedan kan sorteras ut och förädlas.

Kreativitetsföreläsaren Jeffrey Baumgartner listar forskningsbevisen på att denna förhoppning inte stämmer. Slutresultatet blir snarare mer medelmåttiga och förväntade idéer. Ändå lever brainstormingmetoden vidare.

Orsaken är ingen större gåta, menar Baumgartner. Metoden har nämligen andra fördelar. Det är en strålande enkel, billig, trevlig och accepterad teambuildingövning. Var annars på dagens stressiga arbetsplats kommer du garanterat att slippa bli kritiserad under flera timmar? Under en brainstorming kan alla känna sig trygga, skratta och ha trevligt ihop – samtidigt som de pratar om jobbet och skapar känslan av att vara innovativa och effektiva.

En lyckad brainstorming värderas utifrån hur många idéer som kommit fram, inte hur bra eller genomförbara de är. En sådan kravlöshet skapar en befriande paus i den dagliga prestationshetsen.

Du kan alltså ha goda skäl att fortsätta engagera medarbetarna i denna utdömda metod. Men lura i så fall inte dig själv att det är innovation du skapar. Det handlar mycket mer om motivation.

Spåna fram så många uppslag som möjligt på kort tid utan att yttra kritik mot någon enskild idé. Så brukar instruktionen låta när det är dags för brainstorming på jobbet.

Konceptet skapades av reklammakaren Alex Osborn redan på 1940-talet och verkar aldrig bli omodernt – trots att det numera är väl belagt att metoden inte håller måttet. Brainstorming är bevisligen inget effektivt sätt att locka fram kreativitet.

En forskningsstudie vid Yale University slog fast redan 1958 att medarbetare som får sätta sig och tänka var och en för sig får fram både fler och mer kreativa idéer (Taylor et al., 1958).

Vid Berkeley i Kalifornien testade man 2008 tesen om att kreativiteten frigörs om idéer skonas från kritik och fann i stället motsatsen. Idéerna blev långt bättre efter en hård debatt där de kritiserades och försvarades (Feinberg & Nemeth, 2008).

Ännu ett problem med brainstormingprocessen är att den i slutändan premierar medelmåttiga idéer i stället för verkligt nytänkande. Forskare vid University of Pennsylvania kunde visa 2012 att folk som får välja bland idéer att genomföra hellre väljer en konventionell idé än en kreativ (Mueller et al., 2012). Människor tycker helt enkelt inte om verkligt kreativa idéer, utan föredrar en lätt modifiering av något de redan känner igen.

Ändå kallas vi gång på gång till nya brainstormingmöten på våra arbetsplatser. I morgon ska vi berätta om den verkliga orsaken. Och den handlar inte om kreativitet och innovation.

Feinberg, M., & Nemeth, C. (2008). The ‘Rules’ of Brainstorming: An Impediment to Creativity? Institute for Research on Labor and Employment Working Paper Series (University of California, Berkeley), paper iirwps-167-08.

Mueller, J. S., Melwani, S., & Goncalo, J. A. (2012). The bias against creativity: Why people desire but reject creative ideas. Psychological Science, 23, 13-17.

Taylor, D. W., Berry, P. C., & Block, C. H. (1958). Does Group Participation When Using Brainstorming Facilitate or Inhibit Creative Thinking? Administrative Science Quarterly 3, 23-47.