Gratistidningen Metro är en självklar och etablerad aktör i den svenska mediebranschen sedan decennier. Men när tidningen startade för i dagarna 20 år sedan reagerade de etablerade dagstidningarna med både ilska och hån. Några rasade om oschysst konkurrens, andra varnade högstämt för fördumning och kulturskymning.

Reaktionen var stark, men samtidigt helt normal. Den möter var och en som lanserar en tillräckligt radikal och hotfull innovation. De etablerade konkurrenter som blir utmanade kommer att uppfatta tilltaget som synnerligen osympatiskt, oartigt, osunt och oförskämt.

Därför är förmågan att strunta i vad andra tycker ett utmärkande personlighetsdrag hos många innovatörer och entreprenörer, hävdar den populärvetenskapliga författaren Malcolm Gladwell i sin senaste bok ”David och Goliat”.

Gladwell hänvisar till psykologen Jordan Peterson och den så kallade femfaktorteorin. Den analyserar hur känslig, utåtvänd, öppen, samvetsgrann och sympatisk en individ är.

Särskilt kombinationen av de tre sista faktorerna utmärker goda innovatörer. De är öppna för nya tankar och ifrågasätta även sina egna idéer. De måste också vara samvetsgranna i betydelsen att de har självdisciplin och uthållighet nog för att genomföra idéerna.

Men de ska helst inte vara allt för sympatiska. Detta handlar inte om att vara otrevlig, utan om att våga ta sociala risker. För att driva en radikalt ny idé för du inte vara för artig eller rädd att utmana konventioner, auktoriteter eller den goda smaken.

Metro tjänade miljarder åt sin ägare och berövade i första hand marknadsledande Dagens Nyheter en viktig del av tidningens annonsintäkter i Stockholm. Långt senare skulle internet bli ett betydligt svårare hot mot dagstidningarnas affärsmodeller, men på 1990-talet var provokationen Metro illa nog.

Smarta entreprenörer får stora vinster men få kompisar.

Gladwell, M. (2014). David och Goliat, konsten att slåss mot jättar. Volante

Är din organisation mindre innovativ än konkurrenterna? I så fall kan det vara dags att bekymra sig lite om den så kallade Matteuseffekten.

Begreppet myntades 1968 av sociologen Robert Merton och syftar på ett bibelord, närmare bestämt Matteusevangeliet 25:29: ”Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.”

Fenomenet handlar om att framgång föder framgång, vilket gör att både fördelar och ojämlikheter ackumuleras och förstärks i det sociala spelet. Till exempel kan en redan namnkunnig forskare lätt få äran för en ny upptäckt även när flera snillen är inblandade.

Malcolm Gladwell beskriver Matteuseffekten i sin bok Outliers i ett avsnitt om kanadensiska ishockeyspelare. De som var födda tidigt på året visade sig ha större chans att bli framgångsrika, eftersom de var något mer utvecklade när de började på hockeyskolan. Därmed fick de mer bekräftelse, uppmuntran och träning, vilket ökade försprånget.

Datorjätten Apple drar maximal nytta av Matteuseffekten. Alla förväntar sig fantastiska nya innovationer från företaget, vilket gör att varje lansering följs ivrigt av en hel värld. Det kan man inte säga om konkurrenternas presskonferenser, som sällan är händelser som miljontals vanliga användare kastar sig över.

Läs mer: Columbiaprofessorn Daniel Rigney har skrivit en bok i ämnet, The Matthew Effect: How Advantage Begets Further Advantage.