Allt om framtid
DAGENS TIPS BBCFRAMTID

Ingen vill betala för din godhet

Medelåldern bland de 1,5 miljoner som ser Rapport från tv-soffan varje kväll är 66 år. Samtidigt är 26 procent av alla svenska tvååringar ute på nätet minst en gång om dagen.

Siffrorna speglar en enorm förändring i tittarvanorna, vilket har fått brittiska BBC att skriva den 46-sidiga rapporten ”Future of news” om digitaliseringens nya krav.

En insikt är att människorna i framtiden förväntar sig att nyheterna ska hitta dem i stället för tvärtom. Det finns även fler iakttagelser som på ett eller annat sätt kan översättas till andra branscher:

• Medievärlden såg förr ut som Zürich men liknar mer och mer Mumbai – tjattrigt och kaotiskt. Det finns mer data, åsikter och åsiktsfrihet än någonsin, men det blir allt svårare att förstå vad som verkligen händer.

• Internet håller inte alla informerade och kommer inte heller att göra det. Tvärtom förstoras problemen med informationsklyftor, desinformation, polarisering och oengagemang. Propaganda, extremism och fördomar ökar och sociala medier hjälper människor att förstärka den världsbild de redan har.

• Folk är mest intresserade av lokala nyheter men vill ändå inte betala för dem, vilket gör att lokalmedierna dör.

Rapportförfattarna uppmanar sig själva att fokusera på internet som kanal och hitta ny berättartekniker. Men slutsatsen blir ändå att företaget redan är förträffligt och att regeringen borde betala mer för att BBC ska kunna fortsätta sprida Storbritanniens goda moral över världen.

Sådant kan man ju kosta på sig när man är statsfinansierad. Men du som arbetar i ett kommersiellt företag har inte råd med någon arrogans.

BBC ger intryck av att förlita sig på andras vilja att betala för deras goda värderingar. Men en sådan affärsmodell är knappast ”streetsmart”. Satsa hellre på att snabbt anpassa dig för att kunna överleva i ditt ”Mumbai” på egna meriter.

DAGENS TIPS FRAMTIDINTERNET

Framtidens dröm – att få betalt

Kan någon förutsäga hur den skenande internetutvecklingen kommer att förändra världen om tio år? Den amerikanska tankesmedjan Pew Research Center gör ett försök genom att ställa frågan till över 2 000 forskare och entreprenörer. Men liksom alla framtidsscenarier ger dock även denna rapport främst en bild av världen just nu.

Här finns hoppfulla spaningar om hur den totalt uppkopplade mänskligheten får dramatiskt förbättrad hälsovård, kunskap, frihet och demokrati. Men också varningar om cyberterrorism, krig, övervakning, tankekontroll och förlorad verklighetskontakt.

Jeff Jarvis vid University of New York jämför svårigheten att förutsäga internets påverkan med hur effekterna av Gutenbergs boktryckarkonst på 1400-talet blev synliga först hundra år senare. Då hade den vetenskapliga revolutionen börjat och katolska kyrkan tappat sin makt.

Men vi kan ändå försöka gissa oss till den kreativa förstörelsen à la 2025. Bankerna, underhållningsindustrin, medierna och utbildningsorganisationerna har fått sina affärsmodeller krossade. Digitala valutor försvårar för stater och regeringar att driva in skatt och tillverkningsindustrier hotas av 3D-printrar i hemmen.

Vissa varnar för ett samhälle som bygger på att vi ska ha det bekvämt i stället för att ha det bra. Vi vägrar redan nu att betala för digitala tjänster och låter oss bli helt kartlagda i stället. Följden blir att intellektuellt arbete inte går att ta betalt för. Personlig integritet blir en lyx för eliten medan massorna lurar sig själva att allt är gratis.

Dina viktigaste innovationer i framtiden blir kanske därför inte nya produkter, utan nya sätt att locka fram betalningsviljan. Vad är nästa steg efter mikrobetalningar, abonnemang, crowdfunding och bitcoins?

Läs hela rapporten Digital Life in 2025.

Läs svenska experters kommentarer på rapporten.

 

 

 

 

 

DAGENS TIPS FRAMTIDKONKURRENS

Följ tv-branschens undergång i direktsändning

Tv-tittandet på internet exploderar just nu samtidigt som traditionell ”linjär” tv rasar. Förändringen är så dramatisk att Aftonbladet under hösten 2014 lämnade tillbaka sitt tillstånd att sända i det digitala marknätet som tidningen fick för bara ett halvår tidigare.

Aftonbladet är Sveriges kanske mest innovativa mediehus, vilket gör det värt att lyssna på vad företagets publisher Jan Helin säger i en purfärsk intern rapport.

Helin menar att medielandskapets förändring drivs helt av två faktorer: Innehåll och användarupplevelse. Tre saker ses som hårdvaluta i dag:

• Stor digital trafik.

• Kunskap om användarnas upplevelse.

• Förmågan att skapa attraktiva program.

De traditionella tv-kanalerna saknar de två första och har outsourcat den tredje till utomstående produktionsbolag. Visserligen sänder kanalerna populära program, men hur är det med användarupplevelsen? Dagens tonåringar har inte en tanke på att nöja sig med ett avsnitt av sin favoritserie en gång i veckan på ett visst klockslag upphackat av reklam. De loggar in på Netflix och ser hur många avsnitt de vill på sina iPhones.

Troligen bevittnar vi just nu de gamla tv-kanalernas undergång i direktsändning.

”Våra dagliga vanor påverkas djupt av Google, Facebook och Twitter. Den nya miljö dessa företag har skapat och den utveckling som följer är världens mest underskattade nyhet”, skriver Jan Helin.

Ta nu en titt på vad du själv levererar. Hur är innehållet och användarupplevelsen för dina kunder? Kan internetjättarna dra undan mattan även för din bransch? I så fall kan du lita på att de snart gör det.

 

DAGENS TIPS FRAMTIDVISION

Tio superinnovationer som finns om tio år

Analysföretaget Thomson Reuters har forskat utifrån patentansökningar och vetenskapslitteratur som finns i dag för att försöka svara på vilka av mänsklighetens viktigaste innovationer som kommer att ha slagit igenom om ett decennium, år 2025.

Om förutsägelserna stämmer så är den en ljusare värld som snart väntar oss. Här är tio-i-topp-listan:

• Demens, Alzheimer och ALS kan bekämpas.

Bättre förståelse av det mänskliga genomet skapar nya metoder för att spåra och förebygga dessa neurologiska folksjukdomar, till exempel genom att isolera de kromosomer som orsakar dem.

• Solenergi är den största energikällan på jorden.

Nya material som koboltoxid och titanoxid, tunna filmer baserade på nanoteknik och bättre förmåga att utnyttja fotosyntesen gör solcellerna effektivare och mer tillgängliga. Vi lär oss också lagra energin bättre för att kunna använda den när den behövs.

• Diabetes typ 1 går att förebygga.

Genmodifiering blir möjlig för att vi kommer att förstå människans DNA mycket bättre. Diabetes kommer därför att kunna förebyggas medicinskt och inte bara med kost och träning som i dag.

• Alla kan äta sig mätta.

Genmodifiering av grödor och ny ljusteknik kommer att göra det möjligt att odla inomhus året runt. Det kommer att kunna förse alla jordens åtta miljarder människor med mat utan avbrott och prischocker samt övervinna miljöproblem som hotar traditionell odling.

• De elektriska flygplanen är här.

Bättre batteriteknik och nya lättviktsmaterial gör att elektricitet blir kraftkällan för de flesta av våra transporter. Det öppnar för elflyg och gör att elbilarna tar över och blir mycket lättare. Snabbladdade litiumjon-batterier, avancerade bränsleceller och nya möjligheter att lagra vätgas gör transporterna fossilfria. Och kanske blir flygcertifikatet 18-åringarnas nya steg in i vuxenlivet.

• Allt är uppkopplat överallt.

Våra prylar kommer att vara mer uppkopplade mot internet än vi själva. Bilar och hus besvarar våra minsta önskningar och många maskiner tänker själva. Om vi tror att vi är elektronikberoende i dag är det bara en västanfläkt mot 2025. En nyckel i utvecklingen är elektroder med superkapacitet som byggs i kolfiberbaserade nanokompositmaterial.

• Glöm plasten – förpackningarna består av träfibrer.

Biologiska nanokompositmaterial baserade på cellulosa kommer att ge oss 100 procent nedbrytningsbara förpackningar. Dessa kommer att ha ersatt den oljebaserade plasten helt inom ett par decennier.

• Cancerbehandling ger mycket mindre biverkningar.

Kunskapen om specifika genmutationer ökar så att olika cancerformer behandlas med mediciner som har mycket stor träffsäkerhet. Bättre datahantering anpassar dessutom medicineringen efter varje individ, vilket minskar biverkningarna radikalt.

• Datorerna vet allt om våra kroppar.

Så fort ett barn föds kommer hela dess DNA att kartläggas, så att varje förändring eller sjukdomsrisk kan registreras och undersökas varje år. Glöm blodproven – läkaren har all information om din kropps funktioner lagrad i en databas.

• Teleportering har testats.

Nej, 2025 kommer inte att vara en Star Trek-värld där vi kan stiga in i en garderob och resa på nolltid genom rymden. Men forskningen kring Higgs Boson-partikeln gör lovande framsteg.

 

 

DAGENS TIPS FRAMTIDINSPIRATION

Science fiction hjälper dig att tänka friare

”Det där är bara science fiction.” Så avfärdas ofta nya vilda idéer av dem som inte förstår dem, menar Harvard Business-bloggaren Max McKeown. Men jämförelsen kanske inte är så nedlåtande som tvivlarna själva tänker sig den, påpekar han. Det mänskliga tänkandet fastnar trots allt ganska lätt i mönster, roller och uppkörda hjulspår.

”Kanske är det bara fiktionen som klarar av att bortse från nuets begränsningar tillräckligt länge för att vi ska kunna tänka oss något bättre?”, funderar McKeown.

En snabb (och förvisso hårt vinklad) tillbakablick på sci-fi-litteraturens historia visar att han kan ha en poäng. Här är några exempel på innovationer som var febriga nördfantasier när de hittades på men som några decennier senare tillhör vardagen.

  • Skype. Modern Electrics magazine publicerade 1911 en berättelse av Hugo Gernsback där människor kunde prata och ha ögonkontakt på långdistans genom en ”telephot”.
  • In-ear-hörlurar. I sin dystopiska roman Fahrenheit 451 från 1953 beskriver Ray Bradbury ”små havssnäckor med en ocean av ljud, tal och musik”. I dag får du lurarna på köpet med din smartphone.
  • Månlandningen. Jules Verne, vem annars, blickade 100 år in i framtiden och beskrev resan i romanen ”Från jorden till månen” 1865.
  • Antidepressiva mediciner. Londons invånare uthärdar livet år 2540 genom sinnesförändrande substanser i Aldous Huxleys ”Brave New World” från 1931.
  • USA efter finanskrisen. Hur kunde John Brunner förutse USA 2010 så väl i sin roman ”Stand On Zanzibar” från 1969? I hans vision härjar skolskjutningar och terrorattacker, folk kör runt laddbara elbilar, Detroit är ett övergivet ingenmansland och unga människor umgås i ytliga korttidsäktenskap. Och över alltihop vakar president Obomi!

Lägg märke till det ensidiga urvalet där vi bortsett från alla – de flesta – science fiction-idéer som inte blivit verklighet. Men poängen är att man kan göra klokt i att inte skratta och peka finger för mycket åt samtliga galna framtidsfantasier av i dag. Det mesta är förstås bara underhållning, men även detta kan faktiskt vara en inspirationskälla för dig som behöver släppa sina onödiga begränsningar av det kreativa tänkandet.