Allt om idéer
DAGENS TIPS IDÉER

Idéteknik del 3 – dags att börja tänka

James Webb Young’s bok A Technique for Producing Ideas presenterar en enkel och välbeprövad metod för att få nya idéer. I en serie om fyra tips utforskar vi boken närmare.

I dag tittar vi närmare på de den andra fasen i Young’s metod: hur du bearbetar råmaterialet.

Nu har du samlat på dig information som är specifik för den utmaning du vill få idéer kring. Då är det dags att börja arbeta. En vanlig myt är att kreativitet är ett slags Eureka!-tillfälle där man får idéer utan någon synbar ansträngning. Men det stämmer inte.

Du ska alltså börja bearbeta råmaterialet. Young rekommenderar att du skriver ned all information på små kort som du sedan kan flytta runt på ett bord. Den viktigaste principen är dock att du samlar all information någonstans där du får en överblick. Använd mindmapping om du gillar den tekniken.

Du ska nu tänka intensivt kring den information du har skaffat dig. Hur relaterar den till problemet du ska lösa? Vilka kopplingar kan du göra? Vad saknas? Behöver du mer information?

Du kan under denna fas börja känna dig utmattad, till och med uppgiven. Det är okej. Ge inte upp, utan fortsätt att granska din information. Fortsätt tänka intensivt kring problemet. Fasen är avklarad när du har fått minst en preliminär idé. Den behöver inte ens vara fullständig. Skriv ned idén eller idéerna och förbered dig för nästa fas — att inkubera.

DAGENS TIPS IDÉER

Idéteknik del 2 – skaffa dig bättre källor

James Webb Young’s bok A Technique for Producing Ideas presenterar en enkel och välbeprövad metod för att få nya idéer. I en serie om fyra tips utforskar vi boken närmare.

I dag tittar vi närmare på den första fasen i Youngs metod: att samla råmaterial.

Idéer är egentligen bara råmaterial – information – som kombineras, menar Young. Du ska samla på dig både specifik och generell information. Specifik information är direkt relaterad till den utmaning du vill få idéer kring. Generell information är sådan som ingår i vad vi brukar kalla allmänbildning.

Tricket är att skapa vanor som gör att du samlar på dig generell och specifik information och som dessutom håller hög kvalitet. Några sätt att samla in generell information kan du göra direkt:

  • Byt ut bokmärken i din webbläsare mot sajter med bättre kvalitét på informationen. Det kan gälla till exempel nyhetssidor och bloggar.
  • Skapa en interaktiv kontrollpanel som du alltid ser när du öppnar webbläsaren. Lägg in nyhetsflöden eller material som är specifikt för ditt arbete och dina intressen. Superstart är en sådan kontrollpanel som är enkel att komma igång med.
  • Följ nyhetssidor och intressanta personer på Twitter eller via RSS.
  • Surfa in på en nätbokhandel och köp hem några populärvetenskapliga böcker som du är intresserad av. Läs lite varje dag i 30 dagar. Det är så lång tid det tar att skapa nya vanor.

För att samla in specifik information är det bästa tipset att använda Google. Det finns alltid någon som undrar samma sak som du och har ställt den frågan i ett användarforum där experter brukar svara.

Skriv ned eller spara det du kommer över. Du behöver informationen i nästa fas då du ska bearbeta materialet.

http://www.superstart.se/

DAGENS TIPS IDÉER

Idéteknik del 1 – förstå idéskapandets fem faser

För att vara bara 48 sidor lång och publicerad på 1940-talet har boken A Technique for Producing Ideas av James Webb Young haft en enastående genomslagskraft. Mycket av vad boken presenterar har blivit bekräftat med forskning genom åren och den är en riktig klassiker än idag.

Vi kommer ta oss an boken i en serie om fyra tips. Detta första tips presenterar Youngs metod i sin helhet medan vi i efterföljande tips gör djupdykningar i delar av metoden.

Young bygger sin metod på två principer.

  1. En ny idé är en kombination av råmaterial. Detta råmaterial består av olika slags information eller gamla idéer.
  2. Förmågan att kombinera råmaterialet till nya idéer beror på hur bra man är på att se sambanden i råmaterialet.

Här är metodens fem faser.

Fas 1. Samla råmaterial. Du måste ha information för att skapa nya idéer.

Fas 2. Bearbeta materialet. Strukturera informationen för att få en bild över hur allt hänger samman.

Fas 3. Inkubera. Gör ingenting. Låt hjärnan smälta informationen.

Fas 4. Få en idé från ingenstans när du minst anar det.

Fas 5. Arbeta om idén. Ofta är den en oslipad diamant och du behöver input från andra för att den ska bli praktiskt genomförbar.

 

Young, J. W. A Technique For Producing Ideas. CreateSpace Independent Publishing Platform

 

DAGENS TIPS IDÉERPSYKOLOGI

Starta aldrig med bara en idé

Visst förutsätter innovation idéer. Men när du får en idé så blir du sannolikt själv förälskad i den, vilket gör att du lätt råkar ut för det psykologiska fenomen som kallas selektiv perception. Det betyder att du bara ser fördelarna och bara lyssnar på dem som är positiva.

När du sedan försöker förverkliga idén är sannolikheten att den lyckas ungefär en på fem, enligt forskning av Robert G. Cooper. Ett hinder är att det är svårt att övertyga andra. Deras första reaktion är ofta ”ja, men…” och de kan börja kritisera idén helt enkelt för att den inte är deras egen.

Lösningen är att skapa idéer tillsammans. Då är alla med och äger dem.

Ändå kan det hända att din egen chef, utvecklingschefen eller ledningsgruppen stoppar din idé när du har arbetat på den både länge och väl. Det är då du inser att du borde ha tagit fram flera olika alternativ från början som de högre beslutsfattarna kunde få välja bland.

 

Gijs van Wulfen (2013): The Innovation Expedition.

Robert G. Cooper (2001): Winning at New Products.

DAGENS TIPS FÖRÄNDRINGIDÉERINITIATIVKREATIVITET

Ut och gå och bli mer kreativ

Riv ut en sida från Steve Jobs bok och ta med kollegerna ut på promenad.

Det här tipset har du sett förut, men har du gjort det ännu? Fysisk aktivitet för med sig ett antal positiva effekter för både vår fysiska och psykiska hälsa. Forskning har också visat att aerobisk träning ökar vår kreativa tänkande.

I en studie från Middlesex University jämförde Hannah Steinberg och hennes kolleger en grupp individer som fick ägna sig åt fysisk aktivitet i form av dans med en kontrollgrupp som fick sitta och se på video.

Man kan tro att fysisk aktivitet gör hjärnan tröttare och därför mindre kreativ. Men så är det inte. Dansarna uppvisade högre kreativitet än videotittarna och la fram mer varierade idéer. Samma studie visade även att de som dansade rapporterade att de mådde bättre efter dansen, medan de som tittade på video mådde sämre än innan videotittandet.

En annan studie (Blanchette et al., 2005) visade att försöksdeltagare som rörde på sig var mer kreativa direkt efter den fysiska aktiviteten – samt när de testades två timmar efteråt – jämfört med en kontrollgrupp som fick sitta stilla.

Har du något tillfälle idag dag där du kan skippa powerpoint-bilderna och ta med dina kolleger ut på ett promenadmöte?

 

Källor:

Blanchette, D. M., Ramocki, S. P., O’del, J. N., & Casey, M. S. (2005). Aerobic Exercise and Cognitive Creativity: Immediate and Residual Effects. Creativity Research Journal, 17, 257-264.

Steinberg., H., Sykes, E. A., Moss, T., Lowery, S., LeBoutiller, N., Dewey, A. (1997). Exercise enhances creativity independently of mood. British Journal of Sports Medicine, 31, 240-245.

 

DAGENS TIPS IDÉERKREATIVITETMISSTAG

Sluta brainstorma!

Psykologen Niklas Laninge är en svuren motståndare till brainstorming och hävdar att idégenerering i grupp är en av de sämre metoderna för att effektivt frigöra kreativt tänkande. Det gäller i alla fall brainstorming så som den ofta genomförs på vanliga arbetsplatser.

I ett blogginlägg hos Psykologifabriken hänvisar Laninge till författaren Marc Runco som i sin bok Creativity ställer följande krav på brainstorming för att den ska fungera som vi önskar:

• Ingen bedömning och kritik av idéer – inte ens antydningar eller kroppsspråk – får ske innan sessionen är över.

• Målet måste vara att ta fram så många idéer som möjligt, inte att de ska vara bra. Gallringen får ske i nästa steg.

• Ju vildare och galnare idéer desto bättre.

• Alla deltagare måste våga bygga vidare på varandras idéer. Annars kan man lika gärna kläcka idéerna enskilt.

Istället ska du göra så här. Behåll de övergripande idéerna ovan men be alla att var för sig skriva ned så många idéer de kan. Först efter detta sätter ni er tillsammans och sållar. Tekniken kallas ”brainwriting” och har visat sig ge både fler och bättre idéer än vad brainstorming lyckas generera.

 

Runco, M. A. (2007). Creativity: Theories and Themes: Research, Development, and Practice. USA: Elsevier Academic Press.

 

DAGENS TIPS ENTREPRENÖRSKAPIDÉERKREATIVITET

Snilleblixtarnas principer (del 3)

Är alla innovationer briljanta och unika sammanträffanden? Eller finns det några mönster i dem?

Den ryske patentingenjören Genrich Altshuller analyserade uppfinningsrik problemlösning mycket systematiskt på 1940-talet och hittade tusentals mönster. Det resulterade i 40 så kallade TRIZ-principer som du kan låta dig inspireras av för att kläcka nya idéer.

Vi ger dig ett litet urval av Altshullers principer, uppdelade på tre ”Dagens tips”. Använd dem när du vill tänka nya banor eller varför inte när du har idétorka. Här är sista delen:

• Välsignelser i förklädnad. Nackdelar som går att vända till fördelar. Hitta sätt att använda en brist för att öka nyttan. Exempel: Post-it-lappen, som uppfanns när någon blandade ett lim som aldrig torkade.

• Feedback. Använd reaktioner som input för att förbättra en funktion. Exempel: Telefonnummer för klagomål på produktförpackningen, gymmets roddmaskin som gör mer motstånd ju hårdare du drar.

• Självbetjäning. Låt ett objekt eller system utföra vissa funktioner på egen hand. Exempel: Börsrobotar som handlar med aktier och fattar egna beslut enligt förutbestämda regler.

• Billiga kortlivade produkter. Producera föremål med enklare material och konstruktion som blir billigare och mer användarvänliga. Exempel: Engångsrakhyvlar, engångshandskar, engångstallrikar.

• Fasförändringar. Använd förändringen av ett ämne från fast form till flytande eller gasform för att uppnå önskvärda effekter. Exempel: Den visslande tekannan.

• Temperaturförändringar. Utnyttja att material får olika egenskaper vid olika temperaturer. Exempel: Plastramar i kylskåp som är hårda vid 8 grader men mjukar i 40-gradigt vatten så att de kan krängas på och av hyllplanen av glas.

 

http://www.aitriz.org

 

DAGENS TIPS ENTREPRENÖRSKAPIDÉERKREATIVITET

Snilleblixtarnas principer (del 2)

Är alla innovationer briljanta och unika sammanträffanden? Eller finns det några mönster i dem?

Den ryske patentingenjören Genrich Altshuller analyserade uppfinningsrik problemlösning mycket systematiskt på 1940-talet och hittade tusentals mönster. Det resulterade i 40 så kallade TRIZ-principer som du kan låta dig inspireras av för att kläcka nya idéer.

Vi ger dig ett litet urval av Altshullers principer, uppdelade på tre dagar. Använd dem när du vill tänka nya banor eller varför inte när du har idétorka. Här är dagens skörd:

• Dämpa i förväg. Inse att ingenting uppfattas som hundraprocentigt trovärdigt och kompensera i förväg för tänkbara missöden. Exempel: Lackskyddande bilvax, pengarna-tillbaka-garanti.

• Tänk tvärtom. Vänd någonting bak och fram eller upp och ner. Exempel: Heinz ketchupflaska som står på korken.

• Var dynamisk. Gör en vara eller tjänst kortlivad, tillfällig eller föränderlig. Exempel: Rabatt på tidiga bokningar, en sommarklinik för fästingvaccinering.

• Lite mer eller lite mindre. Ge varan eller tjänsten mer eller mindre än vanligt av någon egenskap och se vad som händer. Exempel: Extra tjock soppa, tunna dunjackor för sommaren.

• Använd bara kraft som ger värde. Upptäck funktioner som använder energi i onödan och bli mer effektiv. Exempel: Bilar med start-stopp-funktion som stänger av motorn vid rödljusen.

• Öka tempot. Om något ger dåligt resultat – gör det snabbare för att rensa bort onödiga moment. Exempel: Speeddating.

 

http://www.aitriz.org

 

DAGENS TIPS ENTREPRENÖRSKAPIDÉERKREATIVITET

Snilleblixtarnas principer (del 1)

Är alla innovationer briljanta och unika sammanträffanden? Eller finns det några mönster i dem?

Den ryske patentingenjören Genrich Altshuller analyserade uppfinningsrik problemlösning mycket systematiskt på 1940-talet och hittade tusentals mönster. Det resulterade i 40 så kallade TRIZ-principer som du kan låta dig inspireras av för att kläcka nya idéer.

Vi ger dig ett litet urval av Altshullers principer, uppdelade på tre stycken ”Dagens tips”. Använd dem när du vill tänka nya banor eller varför inte när du har idétorka. Här är de första:

• Segmentera, fragmentisera och dela upp. Det handlar om att dela upp en produkt i oberoende delar för att isolera deras goda eller dåliga egenskaper. Exempel: En butik i butiken, som Ikea på jobbet.

• Kombinera, slå ihop och integrera. Lägga ihop funktioner eller egenskaper och få ett nytt resultat. Exempel: Mobiltelefon med GPS-navigering, bokhandel med kafé.

• Separera och isolera. Uteslut en skadlig del eller använd bara nödvändiga delar. Exempel: koffeinfritt kaffe.

• Slå ihop funktioner. Gör en produkt mer universell med flera funktioner. Exempel: Borrmaskinen som också är en skruvdragare.

• Förutseende försvar: Analysera i förväg vad som kan gå fel och skapa en produkt som undviker risken. Exempel: Solskyddskräm, självriskreducering.

• Förutseende handling: Skapa något som vidtar en åtgärd eller löser ett problem i förväg. Exempel: Lokalbedövning.

 

http://www.aitriz.org

 

DAGENS TIPS IDÉERINNOVATIONKREATIVITETKULTURLEDARSKAP

Tre orsaker till idétorka

Du uppmanar dina medarbetare att komma med nya idéer, men ingenting händer. Varför? Forskarna Joe Tidd och Scott Isaksen listar några vanliga hinder i sin bok ”Meeting the Innovation Challenge”:

• Det är farligt att komma med idéer. Den som skulle komma med en dålig idé får betala ett högt pris. Man blir förlöjligad med kommentarer och höjda ögonbryn eller märker att misslyckanden blir ihågkomna och kan hota karriären. Bristen på tillit gör också att andra kan stjäla goda idéer och lansera dem som sina egna.

Du som chef har naturligtvis inte uppmanat till detta klimat, men om det finns där har medarbetarna full koll på det.

• Det finns för lite tid att få idéer. Visst händer det att någon får en snilleblixt i badkaret, men i praktiken är det sällsynt. Även de till synes enklaste idéerna är resultat av arbete som kräver tid. Om medarbetarna får för lite tid kommer de att fastna i sina dagliga projekt och uppgifter, som alltid går först.

• Det finns för mycket tid för idéer. Obegränsat med tid och utrymme är faktiskt inte heller någon lösning. Det kan göra medarbetarna vilsna och uttråkade. Om det finns för många idéer att utvärdera blir besluten allt långsammare och mer byråkratiska.

Joe Tidd menar att det finns ett optimalt mellanläge, ett lagom ”slack”, som både ger utrymme för improvisation vid sidan om det dagliga och sätter press på medarbetarna att begränsa sig och få sina idéer ur händerna.

Isaksen, S., & Tidd, J. (2006). Meeting the innovation challenge. Wiley.