Stöt inte bort de digitala talangerna

”Vi måste anställa folk som förstår sig på digitala marknadsföringsstrategier”, tänker många stora och etablerade företag. Sagt och gjort, ett antal unga talanger rekryteras som varit uppkopplade och haft internet i blodomloppet sedan innan de kunde läsa sina egna namn.

Men väl innanför väggarna tar förnyelsen ofta stopp, menar kommunikationsstrategen Ulrika Rudqvist i en krönika i HD-Sydsvenskan. Företagen vet inte vad de ska göra med digitala talanger som tänker mer innovativt än cheferna är beredda på.

”Alltför ofta hamnar de i ett produktionsarbete och får bli copy eller administratör, snarare än att leda ett företag in i en ny kommunikationsera. Helst ska de inte höras, utan sitta bakom en datorskärm och snällt skriva det företaget vill säga på sociala medier, men på något mirakulöst vis dra in tusentals likes”, skriver Ulria Rudqvist.

Det ska helt enkelt vara ”business as usual”, med samma ledningsgrupp, samma beslutsfattare och samma process, menar hon.

Företagen har svårt att ta till sig de djupa förändringar med internetåldern, det vill säga precis de insikter som de nya digitala invånarna anställdes för att ha. I stället stöts de nya talangerna bort.

Känner du igen ditt företag i Ulrika Rudqvists beskrivning? Då kan det vara dags för en tankeställare.

Framtidens dröm – att få betalt

Kan någon förutsäga hur den skenande internetutvecklingen kommer att förändra världen om tio år? Den amerikanska tankesmedjan Pew Research Center gör ett försök genom att ställa frågan till över 2 000 forskare och entreprenörer. Men liksom alla framtidsscenarier ger dock även denna rapport främst en bild av världen just nu.

Här finns hoppfulla spaningar om hur den totalt uppkopplade mänskligheten får dramatiskt förbättrad hälsovård, kunskap, frihet och demokrati. Men också varningar om cyberterrorism, krig, övervakning, tankekontroll och förlorad verklighetskontakt.

Jeff Jarvis vid University of New York jämför svårigheten att förutsäga internets påverkan med hur effekterna av Gutenbergs boktryckarkonst på 1400-talet blev synliga först hundra år senare. Då hade den vetenskapliga revolutionen börjat och katolska kyrkan tappat sin makt.

Men vi kan ändå försöka gissa oss till den kreativa förstörelsen à la 2025. Bankerna, underhållningsindustrin, medierna och utbildningsorganisationerna har fått sina affärsmodeller krossade. Digitala valutor försvårar för stater och regeringar att driva in skatt och tillverkningsindustrier hotas av 3D-printrar i hemmen.

Vissa varnar för ett samhälle som bygger på att vi ska ha det bekvämt i stället för att ha det bra. Vi vägrar redan nu att betala för digitala tjänster och låter oss bli helt kartlagda i stället. Följden blir att intellektuellt arbete inte går att ta betalt för. Personlig integritet blir en lyx för eliten medan massorna lurar sig själva att allt är gratis.

Dina viktigaste innovationer i framtiden blir kanske därför inte nya produkter, utan nya sätt att locka fram betalningsviljan. Vad är nästa steg efter mikrobetalningar, abonnemang, crowdfunding och bitcoins?

Läs hela rapporten Digital Life in 2025.

Läs svenska experters kommentarer på rapporten.

 

 

 

 

 

Tvärtom-tänkande ger nya nätaffärer

Förr var internet ett ställe där användare sökte innehåll. I dag är det en plats där innehåll söker användare. Denna trend drivs av både sociala mekanismer och dataalgoritmer, förklarar innovationsexperten Valerie Culton på mediekoncernen Schibsted, som bland annat äger köp- och säljsajten Blocket.se, Svenska Dagbladet och Aftonbladet.

I företagets nya framtidsrapport ger hon inspirerande exempel på sajter som försöker skapa nya affärsmodeller för gamla produkter.

  • Beepi.com är en bilmarknadssajt i Kalifornien som kan beskrivas som en hybrid mellan Blocket och en begagnad bilförsäljare. Bilägaren som ska sälja fyller först i ett formulär med alla frågor kring bilen, därefter skickar Beepi ut en besiktningsman – med kamera. Beepi tar sedan på sig att hitta en köpare inom 30 dagar och om inte det lyckas åtar sig Beepi att köpa bilen själva.
  • Uber.com är en hybrid mellan taxi och samåkning – ett slags ”vit svarttaxi”. Vanliga bilägare erbjuder plats i bilen och bokas av kunder via en app. Resan blir billigare än med vanlig taxi och betalningen är ”osynlig” – kunden kopplar sitt kontokort till appen som drar rätt belopp automatiskt.
  • Fril.jp är en japansk secondhand-app för unga kvinnor som köper och säljer modekläder av varandra. Sajten är helt mobil och tar inga omvägar över datorn. Användarna tar en mobilbild av plagget och lägger ut sin annons direkt i appen.