Varför tvekar den lärde att uttala sig medan den okunnige gärna ger ett tvärsäkert svar? Svaret handlar om med än bara ödmjukhet och övermod och får sin förklaring av ett speciellt psykologiskt fenomen.
Sokrates uttryckte tanken först: ”Nu när jag vet så mycket, så står det klart för mig hur lite jag egentligen vet”. Sedan dess har fenomenet uppmärksammats av många visa tänkare från Konfucius till Darwin och Shakespeare.
I modern tid är fenomenet känt som Dunning-Kruger effekten, efter forskarna David Dunning och Justin Kruger vid Cornell University. De visade med en serie psykologiska experiment att det finns en skillnad mellan experter och inkompetenta i hur man resonerar kring sin egen expertis.
Inkompetenta tenderar bland annat att:
- Överskatta sin egen förmåga.
- Inte förstå att andra har större kompetens.
- Inte inse vidden av den egna inkompetensen.
En observation är att människor med svag humor tenderar att anse att de har skämtlynne i världsklass. Om detta beror på Dunning-Kruger effekten kan få vara osagt, men en paradoxal attityd bland de mest innovativa företagen i Sverige är bristen på självförtroende.
Påpekanden om att ”ni är bäst i världen” möts av ett ”jo, men…”. Attityden kan förstås vara en funktion av en stor ödmjukhet, men det kan också bero på Dunning-Kruger effekten.
För experter gäller nämligen samma principer som för de inkompetenta – fast tvärtom. Experterna tror att de kan mindre än vad de faktiskt kan. De underskattar sin egen förmåga, kunskap och erfarenhet.
Föreställ dig att du blickar ut över ett landskap från en hög kulle. Dina erfarenheter, kunskaper och färdigheter representerar åkrar, berg, kyrktorn och hus. Experten har så mycket av dessa erfarenheter, kunskaper och färdigheter att landskapet sträcker sig både bortom horisonten, liksom utanför själva synvinkeln. Det är svårt att få en överblick.
Novisen kan däremot överblicka alla sina erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Detta gör novisen mer självsäker.
Vad betyder det här praktiskt för dig? För det första ska du sträcka på dig för att inte låta din expertis hindra dig. Det finns en risk att du tänker att dina idéer är banala, att någon annan säkert redan har tagit fram någon likadan eller smartare innovation. Detta för att du tänker tre steg för långt och konkurrerar med din egen största fiende: dig själv.
Gör i stället research på dina idéer. Har någon annan skapat detta? Vilket värde skulle min nya innovation skapa? Är den genomförbar?
Om du anser att du redan vet allt som finns att veta i ditt område är det dags att tänka om. Du behöver läsa fler böcker och besöka fler konferenser. Kunskap är nämligen råvaran bakom innovation och du behöver tillgång till den senaste.
Kanske var det Bertrand Russel som uttryckte det bäst: ”Felet med vår värld är att de dumma är så säkra på sin sak och de kloka så fulla av tvivel”.
Ladda ned en artikel om Dunning-Kruger effekten från Current Directions in Psychological Science
Kruger, J., Dunning, D. (1999). Unskilled and Unaware of It: How Difficulties in Recognizing One’s Own Incompetence Lead to Inflated Self-Assessments. Journal of Personality and Social Psychology, 77 (6), 1121–34.
Russel, B. (1951). New Hopes for a Changing World. New York: Simon and Schuster
