Allt om ref
DAGENS TIPS AFFÄRSMODELLERINNOVQTIONINTERNET

Tvärtom-tänkande ger nya nätaffärer

Förr var internet ett ställe där användare sökte innehåll. I dag är det en plats där innehåll söker användare. Denna trend drivs av både sociala mekanismer och dataalgoritmer, förklarar innovationsexperten Valerie Culton på mediekoncernen Schibsted, som bland annat äger köp- och säljsajten Blocket.se, Svenska Dagbladet och Aftonbladet.

I företagets nya framtidsrapport ger hon inspirerande exempel på sajter som försöker skapa nya affärsmodeller för gamla produkter.

  • Beepi.com är en bilmarknadssajt i Kalifornien som kan beskrivas som en hybrid mellan Blocket och en begagnad bilförsäljare. Bilägaren som ska sälja fyller först i ett formulär med alla frågor kring bilen, därefter skickar Beepi ut en besiktningsman – med kamera. Beepi tar sedan på sig att hitta en köpare inom 30 dagar och om inte det lyckas åtar sig Beepi att köpa bilen själva.
  • Uber.com är en hybrid mellan taxi och samåkning – ett slags ”vit svarttaxi”. Vanliga bilägare erbjuder plats i bilen och bokas av kunder via en app. Resan blir billigare än med vanlig taxi och betalningen är ”osynlig” – kunden kopplar sitt kontokort till appen som drar rätt belopp automatiskt.
  • Fril.jp är en japansk secondhand-app för unga kvinnor som köper och säljer modekläder av varandra. Sajten är helt mobil och tar inga omvägar över datorn. Användarna tar en mobilbild av plagget och lägger ut sin annons direkt i appen.
DAGENS TIPS KVALITETOFFENTLIG SEKTOR

Medborgarna inser inte alltid sina behov

Behöver du en ny registreringsskylt till bilen? Gå in på trafikverkets hemsida, logga in med ditt bank-ID, klicka ja några gånger och vänta i ett par dagar. Sedan landar en skinande ny skylt i din brevlåda med en räkning på 90 kronor.

Myndigheter som skapar så enkla, snabba, billiga och rättssäkra serviceinnovationer får välförtjänt beröm för hur de sätter kundernas behov i centrum. Men vad medborgarna behöver är inte alltid lika självklart. Innovationsrådet delar upp deras behov i tre kategorier:

Uttalade behov är när en patient ber om en viss behandling eller vill ha en ny registreringsskylt. Underförstådda behov är sådant som att sjukhuset är städat eller att myndigheten följer lagen. Och omedvetna behov uppfylls när någon överträffar förväntningarna, till exempel erbjuder en ny högteknologisk hörapparat.

För att nå maximal kundnytta och kundnöjdhet bör du förstå i vilken av följande fyra kategorier som din nya innovation sorteras in:

• Hygienfaktorer. Sådant som tas för givet men väcker missnöje om det saknas. Exempel: rimliga öppettider.

• Nyckelfaktorer. Sådant som uppskattas när det är bra och väcker missnöje om det brister. Exempel: Personligt engagemang hos personalen.

• Spetsfaktorer. Väcker inget missnöje om det saknas, men uppskattas när det förekommer. Exempel: Skatteverket tipsar om ett okänt avdrag.

• Sekundära faktorer. Sådant som varken gör till eller från för kundnöjdheten. Exempel: Myndigheten får en ny logotype.

 

SOU 2013:40. Att tänka nytt för att göra nytta. Om perspektivskiften i offentlig verksamhet. Stockholm: Fritze.

 

 

DAGENS TIPS BETEENDEINITIATIV

Hitta de initiativrika – inte talangerna

Det talas överallt om hur viktigt det är att fånga talangerna. Men det kanske snarare är initiativförmågan du borde titta efter när du rekryterar.

I Leif Dentis avhandling framkom att personer som har stor förmåga att ta egna initiativ också driver innovationer framåt. Personlig initiativförmåga är enligt forskarna Frese, Fay, Hilburger, Leng, och Tag (1997) ett beteendemönster där man tar sig an sina arbetsuppgifter på ett aktivt och självgående sätt.

Statistiken visar att hög initiativförmåga är positivt relaterat till verkliga innovationer såsom nya produkter eller produktförbättringar, patent och patentansökningar.

Så här känner du igen en initiativrik person nästa gång du sitter i en anställningsintervju:

• Ryggar inte undan för problem.

• Söker omgående efter lösningar när någonting går snett.

• Tar chansen att bli aktivt involverad.

• Tar initiativ även om andra inte gör det.

• Använder uppkomna möjligheter för att nå målet.

• Är bra på att driva egna idéer.

 

Denti, L. (2013). Leadership and Innovation in R&D Teams. University of Gothenburg.

Frese, M., Fay, D., Hilburger, T., Leng, K., & Tag, A. (1997). The concept of personal initiative: Operationalization, reliability and validity in two German samples. Journal of Occupational and Organizational Psychology, 70, 139–161.

 

DAGENS TIPS HINDERLEDARSKAP

Ta steget från idésamlare till idéjägare

Någon i ett stort företag kläcker en lysande och radikal idé. Men hur bra brukar denna någon vara på att även bedöma värdet av idén och inse de kommersiella möjligheterna?

Inte särskilt, menar forskarna Richard Leifer, Gina Colarelli O’Connor och Mark Rice vid Lally School of Management i New York. De fann att i tio av tolv undersökta exempel på radikal innovation i stora företag var det andra än idékläckaren själv som insett uppfinningens fulla potential och drivit den vidare.

Många briljanta idéer upptäcks alltså aldrig, eftersom upphovsmakarna inte själva säljer in dem tillräckligt i organisationen.

Som chef kan du enligt forskarna förhålla dig på två sätt: som samlare eller jägare. En erfaren och omdömesgill idésamlare är redo att lyssna och satsa på lovande idéer. Mellanchefer och seniora experter intar ofta denna roll.

En jägare, däremot, går steget längre och söker aktivt upp de nya och vilda idéerna. Jägaren rör sig på eget initiativ ute i organisationen, ställer frågor och skapar kontakter.

IBM anställde en särskild sådan jägare. Han hittade idéer och bidrog till att förklara dem för de höga cheferna. Ett av de lyckade resultaten blev ett nytt datachip av kisel-germanium, som kanske inte hade förverkligats annars.

 

Leifer, R., O’Connor, G. C., Rice, M. (2001). Implementing radical innovation in mature firms: The role of hubs. Academy of Management Executive, 15,102-113.

 

 

 

DAGENS TIPS ENTREPRENÖRSKAPRADIKAL INNOVATION

Eget företag en allt bättre innovationsmiljö

Var föds egentligen de stora banbrytande tekniska innovationerna i Sverige? I garagen hos de begåvade snillena eller på de stora företagens FoU-avdelningar?

Chalmersforskaren Christian Sandström ger svar på den frågan i en rapport från Reforminstitutet, där han gjort ett urval av de 100 största svenska innovationerna från 1850 till i dag. Urvalet rymmer allt från respiratorn och telefonluren till den bakåtvända bilbarnstolen och Skype.

Statistiken säger att de stora företagen med sina resurser, sin teknik och sitt marknadskunnande historiskt sett varit den bästa miljön för radikal innovation. Storbolagens andel av den 164-åriga listan är 47 procent. Därefter kommer de fristående uppfinnarna med 33 procent och innovatörer vid universiteten med 20 procent.

Men de senaste 30 åren har de fristående uppfinnarna gått om och tagit över. Förhållandet är i dag det omvända – uppfinnarna står för 45 procent och företagen för 35 procent. Egna nystartsföretag har alltså blivit en allt bättre drivbänk för innovation. Skälen är bland annat de goda företagarvillkoren, billig IT-teknik och tillgång till riskkapital.

Stora företag och universitet konkurrerar dock med sina kassaflöden, stora marknadskunskaper och attraktiva forskningsmiljöer. Framför allt inom medicinen har universiteten en fortsatt stark ställning.

 

Sandström, C. (2014). Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer? Reforminstitutet.

 

 

 

DAGENS TIPS CINOKARRIÄRSKUNKWORKS

Tre sätt att klara jobbet som innovationschef

Har du fått nytt jobb med titeln CINO – Chief Innovation Officer? Grattis, här är två nyheter till dig. En god och en dålig.

Den dåliga är att din arbetsgivare antagligen är rätt usel på innovation. Verkligt innovativa organisationer har nämligen ingen CINO. Där är innovationstänkandet en del av kulturen.

Den goda nyheten är att din arbetsgivare troligen har insett detta och vill göra något åt det.

Innovationsexperten Jeffrey Baumgartner ger en vass (för att inte säga småelak) beskrivning av de tre olika strategier du har att välja på i nya jobbet:

1. Var ängsligt ineffektiv. Köp ett dataprogram som fångar upp medarbetarnas idéer och hyr in en kreativitetscoach för lite brainstorming. Detta ger mängder av lama förslag som ser bra ut på dina Powerpointbilder. Innan någon upptäcker att du aldrig skapade några riktiga innovationer har du redan klättrat vidare.

2. Ta innovation på allvar. Du inser att ni redan har för många oförverkligade idéer och försöker göra något åt själva kulturen i stället. Du märker dock snart att hindren är närmast oöverstigliga, även för din egen vd, men utnyttjar i alla fall de tillfällen som bjuds. Ibland utmanar du, tar en och annan risk och får trots allt någonting gjort.

3. Var innovativ på riktigt. Ledningen var djärv nog att anställa en verklig nytänkare som startar ”skunkworks” och vänder upp och ner på saker utan att be om lov. Troligen irriterar du dock så många viktiga personer att du snart blir bortlyft och ersatt av någon som är mindre ambitiös och hotfull.

Så vilken linje bör du välja? Baumgartner är krass i sitt råd: välj tvåan. Du kanske inte kommer så långt, men du har i alla fall en chans att få till någon form av meningsfull förändring. Och så behåller du ditt jobb.

DAGENS TIPS BETEENDEMISSTAG

Lär dig snabbare genom att göra fel

Är det verkligen klokt att låta oerfarna medarbetare ge sig i kast med osäkra innovationsprojekt? Ja, att få göra fel och försöka lösa problem utan facit är i alla fall ett effektivt sätt att lära sig, visar en forskningsstudie från UCLA i Los Angeles.

Forskaren Robert Bjork ledde ett team som gav studenter tester där de fick svara på faktafrågor om ett ämne de inte hade studerat för att därefter få de korrekta svaren. Försöket visade att inlärningen blev mer kraftfull när studenterna först fick tänka till på egen hand – förutsett att de fick snabb feedback på sina svar.

Det har sagts förr men tål att upprepas: se till att uppmuntra en kultur där misstag ses som lärande i stället för att de döljs, glöms eller förnekas. Om medarbetare och team inte vågar lyfta fram sina egna misstag går hela organisationen miste om värdefulla insikter.

Att inte våga berätta om saker som går fel blir ofta dyrt, till exempel genom att dödsdömda projekt får fortsätta för länge. Dessutom får rädslan att skylta med sina misstag att medarbetare dröjer för länge med att be om den hjälp de behöver.

 

Kornell, N., Hays, M. J., & Bjork, R. A. (2013). When and Why a Failed Test Potentiates the Effectiveness of Subsequent Study. Journal of Experimental Psychology, Learning, Memory and Cognition, 39, 1, 290-296. doi: 10.1037/a0028468

DAGENS TIPS KREATIVITETTALANG

Öva din kreativitet som Benjamin Franklin

Tror du att kreativitet är en lycklig slump eller en talang förbehållen vissa genier? Gör dig av med den bilden. Kreativitet är en färdighet som går att lära sig – med övning. Det gäller oavsett om du själv vill bli mer kreativ inom ett speciellt område (musik, programmering, affärsjuridik) eller om du leder ett team som ska ta fram idéer eller lösa ett problem.

Enligt Gerard Puccio, kreativitetsforskare vid Buffalo State University, ska du eller ditt team syssla med så kallad medveten övning (deliberate practice) för att få mest ut av den investerade tiden.

Ett exempel är Benjamin Franklin – uppfinnare, vetenskapsman, affärsman och grundare av den amerikanska konstitutionen. För att träna upp sitt författarskap studerade han sina favoritartiklar i tidskriften The Spectator. Han lade en artikel på minnet och skrev den sedan igen fast med sina egna ord. Därefter gick han tillbaka till originalet för att se hur han kunde förbättra sin egen text.

Franklin gick även steget längre. För vissa artiklar hittade han på långa rim, som han sedan försökte återställa till vanlig text igen.

Slöseri med tid? Knappast. Benjamin Franklin räknas som en av de mest inflytelserika människorna i världshistorien.

Här nedan får du tips på vad du kan göra för att göra din övning mer medveten.

  • Repetition. Men inte av saker du redan kan. Tricket är att ständigt gå ett steg längre och prova något nytt som du inte behärskar fullt ut.
  • Skaffa en mentor. Någon som kan ditt område väl och som kan dela med sig av strategier och best practices.
  • Sök feedback. Du behöver mycket feedback och den ska helst komma så tidigt som möjligt. Detta för att du vill dra upp dåliga vanor med rötterna när de fortfarande är unga.

 

Läs mer om medveten övning:

Colvin, G. (2010). Talent is overrated. Portfolio Trade.

DAGENS TIPS FRAMTIDKONKURRENS

Följ tv-branschens undergång i direktsändning

Tv-tittandet på internet exploderar just nu samtidigt som traditionell ”linjär” tv rasar. Förändringen är så dramatisk att Aftonbladet under hösten 2014 lämnade tillbaka sitt tillstånd att sända i det digitala marknätet som tidningen fick för bara ett halvår tidigare.

Aftonbladet är Sveriges kanske mest innovativa mediehus, vilket gör det värt att lyssna på vad företagets publisher Jan Helin säger i en purfärsk intern rapport.

Helin menar att medielandskapets förändring drivs helt av två faktorer: Innehåll och användarupplevelse. Tre saker ses som hårdvaluta i dag:

• Stor digital trafik.

• Kunskap om användarnas upplevelse.

• Förmågan att skapa attraktiva program.

De traditionella tv-kanalerna saknar de två första och har outsourcat den tredje till utomstående produktionsbolag. Visserligen sänder kanalerna populära program, men hur är det med användarupplevelsen? Dagens tonåringar har inte en tanke på att nöja sig med ett avsnitt av sin favoritserie en gång i veckan på ett visst klockslag upphackat av reklam. De loggar in på Netflix och ser hur många avsnitt de vill på sina iPhones.

Troligen bevittnar vi just nu de gamla tv-kanalernas undergång i direktsändning.

”Våra dagliga vanor påverkas djupt av Google, Facebook och Twitter. Den nya miljö dessa företag har skapat och den utveckling som följer är världens mest underskattade nyhet”, skriver Jan Helin.

Ta nu en titt på vad du själv levererar. Hur är innehållet och användarupplevelsen för dina kunder? Kan internetjättarna dra undan mattan även för din bransch? I så fall kan du lita på att de snart gör det.

 

DAGENS TIPS RADIKAL INNOVATIONTREND

Missa inte senaste modeordet UX

Alla pratar om UX. Så hette en konferens i Stockholm 2013 som drog fulla hus och ett år senare var det dags igen för en annan utsåld konferens på samma tema.

Eftersom ”alla” pratar om det kan en förklaring vara på sin plats. UX står för User Experience, alltså användarens upplevelse av en vara eller tjänst. Att ha ”UX-strateg” på visitkortet signalerar att man är någon som fokuserar på metoder och processer för att skapa positiva och värdefulla användarupplevelser, i första hand på internet.

UX kan lätt uppfattas som bara ännu ett modeord, men frågan skulle knappast få fokus om den inte var viktig. Sanningen är väl att många företag och organisationer har mycket kvar att göra när det gäller att förstå hur användarna upplever kontakten.

Att tala om användarvärde är att ta steget vidare från formgivning eller teknik och få alla delar att samspela. Allt från funktioner, navigation, snabbhet, statuskänsla, betallösningar och allmän begriplighet måste ses med kundens ögon.

Det kanske tydligaste exemplet på en UX-revolution var när iPhone skapade en helt ny standard för vardagsumgänget med våra mobiltelefoner. Designen är mer än bara lockande och attraktiv, den är utpräglat intuitiv och självinstruerande på en sätt som visar att tillverkaren tagit principerna om användarfokus till en helt ny nivå. Det exemplet ger andra branscher än mobiltelefonin en hel del att fundera över.