Starta aldrig med bara en idé

Visst förutsätter innovation idéer. Men när du får en idé så blir du sannolikt själv förälskad i den, vilket gör att du lätt råkar ut för det psykologiska fenomen som kallas selektiv perception. Det betyder att du bara ser fördelarna och bara lyssnar på dem som är positiva.

När du sedan försöker förverkliga idén är sannolikheten att den lyckas ungefär en på fem, enligt forskning av Robert G. Cooper. Ett hinder är att det är svårt att övertyga andra. Deras första reaktion är ofta ”ja, men…” och de kan börja kritisera idén helt enkelt för att den inte är deras egen.

Lösningen är att skapa idéer tillsammans. Då är alla med och äger dem.

Ändå kan det hända att din egen chef, utvecklingschefen eller ledningsgruppen stoppar din idé när du har arbetat på den både länge och väl. Det är då du inser att du borde ha tagit fram flera olika alternativ från början som de högre beslutsfattarna kunde få välja bland.

 

Gijs van Wulfen (2013): The Innovation Expedition.

Robert G. Cooper (2001): Winning at New Products.

Ut och gå och bli mer kreativ

Riv ut en sida från Steve Jobs bok och ta med kollegerna ut på promenad.

Det här tipset har du sett förut, men har du gjort det ännu? Fysisk aktivitet för med sig ett antal positiva effekter för både vår fysiska och psykiska hälsa. Forskning har också visat att aerobisk träning ökar vår kreativa tänkande.

I en studie från Middlesex University jämförde Hannah Steinberg och hennes kolleger en grupp individer som fick ägna sig åt fysisk aktivitet i form av dans med en kontrollgrupp som fick sitta och se på video.

Man kan tro att fysisk aktivitet gör hjärnan tröttare och därför mindre kreativ. Men så är det inte. Dansarna uppvisade högre kreativitet än videotittarna och la fram mer varierade idéer. Samma studie visade även att de som dansade rapporterade att de mådde bättre efter dansen, medan de som tittade på video mådde sämre än innan videotittandet.

En annan studie (Blanchette et al., 2005) visade att försöksdeltagare som rörde på sig var mer kreativa direkt efter den fysiska aktiviteten – samt när de testades två timmar efteråt – jämfört med en kontrollgrupp som fick sitta stilla.

Har du något tillfälle idag dag där du kan skippa powerpoint-bilderna och ta med dina kolleger ut på ett promenadmöte?

 

Källor:

Blanchette, D. M., Ramocki, S. P., O’del, J. N., & Casey, M. S. (2005). Aerobic Exercise and Cognitive Creativity: Immediate and Residual Effects. Creativity Research Journal, 17, 257-264.

Steinberg., H., Sykes, E. A., Moss, T., Lowery, S., LeBoutiller, N., Dewey, A. (1997). Exercise enhances creativity independently of mood. British Journal of Sports Medicine, 31, 240-245.

 

Stirra dig inte blind på vinnarna

Försöker du utveckla dig genom att lära av de bästa? Rekryterar du helst de redan framgångsrika?

Inget konstigt med det. Men bara fokusera på succéerna kan bli ett större problem än du anar. Då drabbas du nämligen av ”survivor bias”, det vill säga du färgas för mycket av överlevarnas synsätt, menar IT-entreprenören Jason Cohen.

Begreppet bottnar i följande historia.

Under andra världskriget gjorde brittiska bombplan dagliga räder in över Tyskland. Många av dem återvände aldrig och de som gjorde det var vanligen fulla av kulhål. För att öka överlevnadschanserna började britternas ingenjörer studera var kulorna hade träffat. Tanken var att förstärka planen där de oftast blev träffade, vilket var i vingarna och akterpartiet. Ytterst få plan hade kulhål i cockpiten eller bränsletanken.

Du har nog redan insett tankevurpan. Planen som hade träffats på de ömma punkterna ingick inte i statistiken. Undersökningen var helt vinklad på överlevarna, medan de maskiner som hade mest att berätta om hur man skyddar sig mot kulsprutornas eld låg som utbrända vrak på en tysk leråker.

Så vad har det här med dig att göra?

Det finns flera lärdomar. Om du bara drar slutsatser av de data du har tillgängliga så blir resultaten lätt förvrängda av survivor bias. Samma sak gäller när du läser affärstidningarna där alla historier handlar om företag som lyckas. Eller när du bara rekryterar kandidater som kan visa upp ett pärlband av framgångar.

Steven Levitt (känd för boken ”Freakonomics”) gick rent av tillbaka och studerade en av vår tids populäraste managementböcker – ”Good to Great” av Jim Collins från 2001 – och fann att många av de mästarföretag som upphöjs i boken i efterhand gjort ganska dåligt ifrån sig. Ett av dem var till exempel Fannie Mae, känd syndabock i USA:s finanskris.

I verkligheten finns alltså ofta mer att lära av misslyckanden än av succéer, både dina egna och andras. I visdomens hemlighet ingår förmågan att lära så mycket som möjligt av sina floppar samtidigt som man reser sig och kommer över dem.

Lär känna din motivation

Allt vi gör kräver motivation. När du gick ur sängen i morse var du (trots allt) motiverad att göra detta. Men visste du att nya tankar som bryter status quo – alltså kreativitet – kräver extra mycket motivation?

Det kan därför vara värt för dig att lära känna din motivation. Genom att göra detta kan du maximera förutsättningarna för att vara kreativ.

Planera för din motivation genom att först lära känna den. Om du till exempel vet att du i princip aldrig är motiverad före klockan tio på morgonen så kan du fokusera på att få undan mer administrativt arbete den tiden.

Ställ dig följande frågor:

  • När är du motiverad? På morgonen, eftermiddagen eller kvällen? Finns det en speciell tid då du i princip aldrig är motiverad och det är lika bra att ägna sig åt annat än krävande tankearbete?
  • Hur är du motiverad? Blir du rastlös? Får du en adrenalinkick? Börjar du famla efter ett anteckningsblock? Vilka signaler kan du plocka upp som indikerar att det är dags att sätta sig ned och producera?
  • Vad gör dig motiverad? Korta deadlines? En klapp på axeln? Pengar och belöningar? Prestige? En slät kopp kaffe?

Låt inte Uppfinnar-Jocke hindra dig

Säg innovation och Uppfinnar-Jocke dyker upp på näthinnan – sinnebilden av det tekniska geniet som med närmast magisk talang löser problem som du knappt visste fanns.

Men låt inte tanken stanna vid verkstaden eller laboratoriet. Då missar du innovationsmöjligheterna i tre av de fyra dimensioner som forskningen kallar ”Fyra P”:

Produktinnovation. Framtagandet av både varor och tjänster. Exempel: en ny bilmodell med bättre prestanda och ny design.

Processinnovation. Ett nytt sätt att tillverka eller leverera en befintlig produkt. Exempel: bilfabriken installerar robotar som svetsar ihop karosserna snabbare.

• Positionsinnovation. Förmågan att förändra användningen eller uppfattningen om en produkt. Exempel: Häagen Dazs beskrev sig som ”glass för vuxna” och hittade en ny kundgrupp.

• Paradigminnovation. Något som förändrar ett helt synsätt. Henry Fords löpande band förnyade processerna, men det förändrade samtidigt synen på bilen som en handgjord lyxvara till ett massproducerat transportmedel för den breda massan.

Läs mer:

Tidd, J. & Bessant, J. (2009). Managing Innovation: Integrating Technological, Market and Organizational Change. John Wiley Sons.

Lita inte för mycket på dig själv

Varför är det där rödljuset alltid rött? Varför hamnar du i matvaruaffären alltid i fel kö?

Svar: Det du upplever stämmer inte. Din egen hjärna spelar dig ett spratt, eftersom den är riggad att tänka åt ett och samma håll – att bekräfta det den redan håller för sant. Detta fenomen kallas inom psykologin för confirmation bias:

  • Vi accepterar oreflekterat information som vi redan håller för sann.
  • Vi tenderar att ignorera eller spela ner information som säger emot våra sanningar.
  • Effekten är starkare för djupt rotade eller känslomässigt laddade övertygelser.

Tillbaka till rödljuset. Om du tror att en viss trafiksignal alltid är röd så lägger du märke till det när du står där med bilen. När ljuset är grönt blåser du bara förbi utan att lägga händelsen på minnet.

Confirmation bias kan sätta krokben för din kreativitet på minst två sätt.

  • Din världsbild kan bli begränsad. Fenomen, trender, mekanismer eller åsikter som inte går i linje med det du redan vet går dig förbi.
  • Du skyddar dina idéer genom att lyssna på de människor eller den information som bekräftar idéns förträfflighet. Åsikter eller information som talar emot idén riskerar du att ignorera.

Hur bemästrar du din confirmation bias? Det är inte nödvändigt att börja acceptera allt du läser och hör rakt av. Däremot är det en bra idé att skapa ett utrymme i minnet – en slags karantän – där du kan placera information som du inte håller med om, men som du kan beakta när du slipar på dina idéer. Det har både du själv och din innovationsförmåga mycket att vinna på.

Läs om confirmation bias och andra tankefällor i boken:

Kahneman, D. (2013). Thinking, fast and slow. Farrar Straus Giroux.

Snilleblixtarnas principer (del 3)

Är alla innovationer briljanta och unika sammanträffanden? Eller finns det några mönster i dem?

Den ryske patentingenjören Genrich Altshuller analyserade uppfinningsrik problemlösning mycket systematiskt på 1940-talet och hittade tusentals mönster. Det resulterade i 40 så kallade TRIZ-principer som du kan låta dig inspireras av för att kläcka nya idéer.

Vi ger dig ett litet urval av Altshullers principer, uppdelade på tre ”Dagens tips”. Använd dem när du vill tänka nya banor eller varför inte när du har idétorka. Här är sista delen:

• Välsignelser i förklädnad. Nackdelar som går att vända till fördelar. Hitta sätt att använda en brist för att öka nyttan. Exempel: Post-it-lappen, som uppfanns när någon blandade ett lim som aldrig torkade.

• Feedback. Använd reaktioner som input för att förbättra en funktion. Exempel: Telefonnummer för klagomål på produktförpackningen, gymmets roddmaskin som gör mer motstånd ju hårdare du drar.

• Självbetjäning. Låt ett objekt eller system utföra vissa funktioner på egen hand. Exempel: Börsrobotar som handlar med aktier och fattar egna beslut enligt förutbestämda regler.

• Billiga kortlivade produkter. Producera föremål med enklare material och konstruktion som blir billigare och mer användarvänliga. Exempel: Engångsrakhyvlar, engångshandskar, engångstallrikar.

• Fasförändringar. Använd förändringen av ett ämne från fast form till flytande eller gasform för att uppnå önskvärda effekter. Exempel: Den visslande tekannan.

• Temperaturförändringar. Utnyttja att material får olika egenskaper vid olika temperaturer. Exempel: Plastramar i kylskåp som är hårda vid 8 grader men mjukar i 40-gradigt vatten så att de kan krängas på och av hyllplanen av glas.

 

http://www.aitriz.org

 

Snilleblixtarnas principer (del 2)

Är alla innovationer briljanta och unika sammanträffanden? Eller finns det några mönster i dem?

Den ryske patentingenjören Genrich Altshuller analyserade uppfinningsrik problemlösning mycket systematiskt på 1940-talet och hittade tusentals mönster. Det resulterade i 40 så kallade TRIZ-principer som du kan låta dig inspireras av för att kläcka nya idéer.

Vi ger dig ett litet urval av Altshullers principer, uppdelade på tre dagar. Använd dem när du vill tänka nya banor eller varför inte när du har idétorka. Här är dagens skörd:

• Dämpa i förväg. Inse att ingenting uppfattas som hundraprocentigt trovärdigt och kompensera i förväg för tänkbara missöden. Exempel: Lackskyddande bilvax, pengarna-tillbaka-garanti.

• Tänk tvärtom. Vänd någonting bak och fram eller upp och ner. Exempel: Heinz ketchupflaska som står på korken.

• Var dynamisk. Gör en vara eller tjänst kortlivad, tillfällig eller föränderlig. Exempel: Rabatt på tidiga bokningar, en sommarklinik för fästingvaccinering.

• Lite mer eller lite mindre. Ge varan eller tjänsten mer eller mindre än vanligt av någon egenskap och se vad som händer. Exempel: Extra tjock soppa, tunna dunjackor för sommaren.

• Använd bara kraft som ger värde. Upptäck funktioner som använder energi i onödan och bli mer effektiv. Exempel: Bilar med start-stopp-funktion som stänger av motorn vid rödljusen.

• Öka tempot. Om något ger dåligt resultat – gör det snabbare för att rensa bort onödiga moment. Exempel: Speeddating.

 

http://www.aitriz.org

 

Snilleblixtarnas principer (del 1)

Är alla innovationer briljanta och unika sammanträffanden? Eller finns det några mönster i dem?

Den ryske patentingenjören Genrich Altshuller analyserade uppfinningsrik problemlösning mycket systematiskt på 1940-talet och hittade tusentals mönster. Det resulterade i 40 så kallade TRIZ-principer som du kan låta dig inspireras av för att kläcka nya idéer.

Vi ger dig ett litet urval av Altshullers principer, uppdelade på tre stycken ”Dagens tips”. Använd dem när du vill tänka nya banor eller varför inte när du har idétorka. Här är de första:

Segmentera, fragmentisera och dela upp. Det handlar om att dela upp en produkt i oberoende delar för att isolera deras goda eller dåliga egenskaper. Exempel: En butik i butiken, som Ikea på jobbet.

• Kombinera, slå ihop och integrera. Lägga ihop funktioner eller egenskaper och få ett nytt resultat. Exempel: Mobiltelefon med GPS-navigering, bokhandel med kafé.

• Separera och isolera. Uteslut en skadlig del eller använd bara nödvändiga delar. Exempel: koffeinfritt kaffe.

• Slå ihop funktioner. Gör en produkt mer universell med flera funktioner. Exempel: Borrmaskinen som också är en skruvdragare.

• Förutseende försvar: Analysera i förväg vad som kan gå fel och skapa en produkt som undviker risken. Exempel: Solskyddskräm, självriskreducering.

• Förutseende handling: Skapa något som vidtar en åtgärd eller löser ett problem i förväg. Exempel: Lokalbedövning.

 

http://www.aitriz.org

 

Optimistens sju dödssynder

Vilken strålande idé! Alla på företaget är eld och lågor och du sätter genast igång att förverkliga din nya innovation.

Vad kunderna verkligen tycker är det ingen som bryr sig om att seriöst försöka ta reda på. Fulla av iver och optimism chansar ni hellre än att fastna i en dyr och krånglig marknadsundersökningsprocess.

Känner du igen dig? I så fall kan du ha fallit offer för någon eller flera av optimistens sju dödssynder, här formulerade efter inspiration från forskarna G.A. Stevens och J Burley.

Dessa sju synder får företagare att rusa iväg och sjösätta nya fantastiska idéer utan att kolla med kunderna först, vilket kan sluta i en och annan dyr läxa.

1. Arrogans. Vi vet vad som är bäst för kunderna.

2. Enfald. Vi tänkte inte på att fråga dem.

3. Vana. Vi brukar inte göra undersökningar.

4. Lättja. Det är jobbigt och trassligt.

5. Rädsla. Kunderna kanske kritiserar eller avvisar oss.

6. Paranoia. Någon där ute kan stjäla vår idé.

7. Panik. Vi måste ut på marknaden innan någon annan hinner före.

Stevens, G. A., & Burley, J. (1997). 3000 Raw Ideas = 1 Commercial Success!. Research Technology Management, 40.