Allt om ref
DAGENS TIPS BETEENDEFRAMGÅNG

Rätt sorts kreativitet gör dig attraktiv

Som de flesta säkert anar kan det finnas personliga vinster med att vara kreativ på jobbet. Jodå – kreativitet ökar din attraktionskraft i kärlekslivet.

Frågan är bara vilka kreativa sysslor som anses sexigast. Detta har dock psykologen Scott Barry Kaufman och hans team vid University of Pennsylvania ansträngt sig för att reda på genom att fråga 815 studenter. Resultatet redovisas i nedanstående graf från vetenskapstidskriften The Journal of Creative Behaviour. (Öppna länken om bilden är svårläst.)

Att vara rockstjärna, vara snabb i repliken och ta konstnärliga fotografier smäller högt, medan du väcker mindre begär om du löser kniviga matteproblem, bygger hemsidor eller skapar en fantastisk trädgård. Svaren bekräftar en rad välkända stereotyper och fördomar. Men du som känner dig missgynnad av undersökningen får väl trösta dig med att du har ädlare syften med dina kreativa sysslor.

Sexy creativity

 

Kaufman, S. B., Kozbelt, A., Silvia, P., Kaufman, J. C., Ramesh, S., & Feist, G. J. (2014): Who Finds Bill Gates Sexy? Creative Mate Preferences as a Function of Cognitive Ability, Personality, and Creative Achievement. The Journal of Creative Behavior. DOI: 10.1002/jocb.78.

DAGENS TIPS OFFENTLIG SEKTORSTRATEGI

Skapa innovation utan ny teknik

Även små innovationer kan skapa stora – och inte sällan oväntade – förändringar. Forskarna Rebecca Henderson och Kim Clark hjälper oss att förstå de olika graderna av innovation. Utöver radikal (genomgripande) och inkrementell (stegvis justerande) skiljer Henderson och Clark även mellan modulmässig och arkitekturmässig innovation.

I en modulmässig innovation är komponenterna nya eller kraftigt förändrade, men de ingår i samma system som förut. Ett exempel kan vara när sjukhusen får magnetröntgenkameror för att kunna ställa säkrare diagnoser, eller när en vanlig bil får en ny och bensinsnålare motor.

En arkitekturmässig innovation använder i princip samma komponenter som tidigare, men systemet är nytt. Exempel är psykologstöd via internet i stället för i personliga möten. Psykologens verktyg, frågor, metoder och uppföljningsrutiner är desamma, men tjänsten är ändå ny.

Skillnaden mellan dessa båda kategorier påminner oss om att alla innovationer inte är lika, påpekar forskaren Anna Brattström vid Handelshögskolan i Stockholm, som har författat rapporten ”Organisering för innovation i sjukvården”. Olika förändringar kan också få olika konsekvenser. Är det bara den enskilda avdelningen som påverkas av sitt eget nytänkande, eller kommer det kanske att skapa svallvågor i hela organisationen?

 

Läs mer:

Anna Brattström: Organisering för innovation i sjukvården – Så kan organisationsteori bidra till mer utveckling (2012) Report, Leding Health Care nr 4/2012.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DAGENS TIPS MISSTAGSTRATEGI

Tänk efter före – även ute på nätet

Att starta företag, skapa innovationer, testa och marknadsföra har aldrig varit billigare och snabbare än i dag, framför allt för att allt fler tjänster och försäljningskanaler blir digitala. Ett tydligt exempel är trenden med så kallade MVP:er, Minimum Viable Products. Metoden går ut på att testa sina nya idéer öppet på marknaden redan långt innan produkten är färdig för att på så sätt låta användarna själva delta i utvecklingsarbetet med sin feedback. Lean startup är ett annat namn som nämns i sammanhanget.

Men nu börjar det höras kritiska röster som varnar för att de digitala innovationsprocesserna leder till ”för mycket verkstad och för lite snack”, alltså att de blir förhastade och ogenomtänkta. Konsulten och skribenten Scott Anthony listar i Harvard Business Review några frågor som du som entreprenör åtminstone bör ställa dig själv innan du kastar ut ännu en MVP-idé i cyberrymden:

  • Finns det några andra som tidigare har kämpat med att få lönsamhet med samma idé som du har fått? Kolla om du är på väg att göra om samma misstag.
  • Finns det några dolda risker med den här idén? Kolla med någon som vet mer än du om branschen.
  • Kolla upp de offentliga siffrorna och rapporterna från andra företag som gör liknande produkter. Vad tjänar de pengarna på? Hur stora investeringar har krävts för dem?
  • Fråga dig varför inga stora företag har testat den idé som du nu funderar på. Vet de något som du inte vet?
  • Tänk dig in i en enskilds kunds situation. Hur får hon eller han reda på att du finns? Hur gör du honom eller henne nöjd?
  • Berätta för en god och kritisk vän exakt hur du har tänkt tjäna pengar på idén. Uppmana vännen att försöka slå hål på alla dina argument.
DAGENS TIPS KREATIVITETOFFENTLIG SEKTOR

Kommunen som kan sälja kyla

Arjeplog i Lappland var för några decennier sedan en ödemark utan framtid. Sveriges till ytan fjärde största kommun hade 8 727 sjöar och bara 3 000 invånare.

I dag har tyska Bosch investerat 200 miljoner och BMW har plöjt ner 150 i egna högteknologiska anläggningar. När snön faller invaderas orten av 3 000 tyskar via direktflyg. Luleå tekniska högskola utbildar ingenjörer på specialprogram och besöksnäringen blomstrar.

Hur gick det till? Jo, några lokala innovatörer kom på att allt det som Arjeplog inte har – människor, kommunikationer och ett uthärdligt klimat – kunde vändas till sin fördel. Platsen är perfekt för testning av bilar i kyla och halka. Därför kommer biltillverkarna i dag och testkör sina nya bilmodeller på isbanor i tuffast tänkbara förhållanden och långt bort från smygfotograferna.

Arvidsjaur är ett exempel på det som kallas konstruerade fördelar. Det handlar om att flytta fokus från så kallade komparativa fördelar – de förutsättningar man har som är uppenbart bättre än andras – till nya möjligheter som kan lockas fram ur det man saknar.

Konkurrenskraften hos en kommun eller region handlar allt mindre om givna fördelar och allt mer om konstruerade fördelar. Med kreativt tänkande och handlingskraft skapar man tillväxt ur något som först framstår som en hopplös nackdel.

 

Läs om fler exempel:

Per Frankelius & Mats Utbult: Den innovativa kommunen, lärdomar från åtta kommuner och relevant forskning (Sveriges Kommuner och Landsting, SKL)

 

 

 

DAGENS TIPS DISRUPTIV INNOVATIONSTRATEGI

Trygghetslängtan leder till undergång

Jan Scherman är tidigare mångårig vd för TV4 och nestor i tv-branschen. I en krönika i Svenska Dagbladet beskriver han tv-kanalernas situation som ångestladdad. Svenska folket överger tablå-tv i rasande fart, alltså vanan att se programmen på en stor apparat i vardagsrummet på förutbestämda klockslag.

Scherman klandrar branschens egen osäkerhet, rädsla och brist på nytänkande. Kanalerna har inte vågat satsa nytt och fått fram attraktiva program, menar han. I stället har trygghetskraften tagit över.

Frågan är bara om han har rätt. Mätningarna visar att samma program håller ställningarna på tittartoppen sedan decennier – Kalle Anka på julafton, På Spåret, Melodifestivalen och fotbolls-VM. Tryggt så det förslår.

Därmed är det kanske inte innehållet som är omodernt, utan affärsmodellen. Tittarna föredrar tv på sina egna tider och villkor – men utan reklamavbrotten. Den disruptiva innovationen kan i så fall ha uppstått genom att flera orsaker förstärker varandra:

  • Hushållen har fått kraftigt ökad internetkapacitet, oftast till fast (och lågt) månadspris.
  • Nätet fylls av streamad kvalitets-tv, som svenska play-tjänster och nya påkostade amerikanska tv-serier.
  • Nya tjänster som Netflix gör internet-tv enkelt och billigt att köpa och använda.
  • Försäljningen av iPad och andra läsplattor, som är bekväma att sitta med i knät, har rusat.

Om antagandet stämmer borde tv-branschen kanske hellre ta råd av managementkonsulterna Larry Downes och Paul Nunes än av Jan Scherman. Duons strategier för att möta omstörtande innovationer går ut på att våga se obekväma sanningar, tidigt hindra nya konkurrenter från att tjäna pengar, sprida sina egna risker på nya sätt och vara redo att snabbt evakuera sin marknad om den visar sig hopplöst förlorad.

Kanske får man ge Scherman rätt i det där med trygghetskraften ändå.

 

 

 

 

 

 

DAGENS TIPS BELÖNINGSTRATEGI

Morötterna som får fart på dina medarbetare

Det finns ingen perfekt universalmetod att belöna medarbetare för gott innovationsarbete, menar innovationskonsulten Lisa Bodell på New York-byrån Futurethink. I HR-nätmagasinet TLNT beskriver hon i stället fyra olika förhållningssätt till belöning. Hennes råd är att skapa en balanserad mix av de fyra stilarna som passar för just ditt företags kultur och karaktär.

1. Ersättning i pengar. Bonus, optioner eller engångssummor för en god idé fungerar som kortsiktig motivation. Vissa företag låter medarbetarna själva föreslå vilka kollegor som är värda bonus. Andra betalar ut pengar för patentansökningar som görs i företagets namn.

2. Gåvor. Förstärker det beteende som eftersträvas och bygger lojalitet. Resor, champagne eller extra semesterdagar hör till exemplen, men gåvor behöver inte alltid vara dyra för att fungera som uppmuntran.

3. Erkännande. Visa alla vilka beteenden du vill uppmuntra. Erkänsla är ofta mer effektivt än pengar på lång sikt. Vissa företag har ceremonier där de firar intressanta misslyckanden som företaget kan dra nyttiga lärdomar av.

4. Extra förmåner. Specialbehandling, som att du får ta med dig hunden på jobbet, eller lyxig vardagsservice som gratis frisör, tvätt eller massage på jobbet. Vissa företag erbjuder extra utbildning vid sidan av jobbet.

Välj belöningar som motsvarar arbetsinsatsen och prestationen, råder Lisa Bodell. Och tänk också på när det passar bäst att belöna en enskild medarbetare och när det är hela gruppen som bör uppmärksammas. Och till slut – kolla med tiden om det knippe morötter du använder ger effekt. Får ni fram nya innovationer och gör ni bättre affärer?

DAGENS TIPS LEDARSKAPPROCESS

Kväv inte nykläckta idéer med byråkrati

Ju mer osäkerhet som finns i allra första början av ett innovationsprojekt, desto större kan ledningens längtan bli efter processer, struktur och styrning. Är den här idén verkligen värd att satsa på? Hur ska vi så snabbt som möjligt få hållbara svar?

Forskarna Jarno Poskela och Miia Martinsuo vid Helsingfors tekniska högskola har undersökt och analyserat 133 produktutvecklingsprojekt i dess tidigaste skede. Fasen karaktäriseras av kreativitet och osäkerhet och kräver därför stort mått av frihet, oberoende och egen motivation hos dem som utför själva arbetet.

Om cheferna i detta läge styr för mycket med förutbestämda processer och resultatbaserade belöningssystem så riskerar de att kväva innovationskraften, finner forskarna. Men det betyder inte att ledningen bör hålla fingrarna borta helt och hållet.

Styrning som fokuserar på input, till exempel att definiera vilka uppgifter var och en ska ha och att fördela resurserna, kan bidra till nytänkandet. Formaliserade processer kan möjligen också vara användbara, men bara om de hjälper till att skapa tydlighet. Stelbent byråkrati är det sista som en experimenterande arbetsgrupp behöver när de precis är på väg att kläcka en ny och lovande idé.

 

Poskela, J., & Martinsuo, M. (2009). Management control and strategic renewal in the front end of innovation. Journal of Product Innovation Management, 26, 671-684.

 

 

DAGENS TIPS BELÖNINGKREATIVITET

Se upp med vad du belönar

Går det att locka fram kreativitet med hjälp av pengar? Forskarna Robert Eisenberger och Stephen Armeli vid University of Delaware har i en studie med drygt 400 skolbarn lyckats finna mönster kring hur belöningar kan användas – och inte användas – för att sporra kreativitet.

I studien fick barnen först i uppgift att konstruera nya ord mot belöning och därefter rita teckningar. Forskarna analyserade sedan hur belöningarna påverkade teckningarnas kreativa höjd.

Slutsatsen är att den kreativa förmågan bara ökar om belöningen är direkt kopplad till hur originell och nyskapande den belönade lösningen är. Om du belönar konventionella och förutsägbara lösningar så kommer du tvärtom att få mindre kreativitet framöver.

Men även om du förstärker originalitet så bör inte dina belöningar vara för stora och iögonfallande. Löftet om en stor belöning verkar kunna distrahera mer än det motiverar.

I jobbsammanhang bör du alltså inte utlova generösa bonusar för de mest realistiska och användbara idéerna. Den taktiken kommer i längden bara att leda till anpasslig medelmåttighet. Om du ska belöna något så är det de udda och oväntade infallen.

Denna teori gäller förstås under förutsättning att du delar de båda forskarnas syn på kreativitet, det vill säga att du betraktar barns och vuxnas kreativitet som direkt jämförbar. Vilket alla kanske inte håller med om fullt ut.

 

Eisenberger, R., Armeli, S., & Pretz, J. (1998). Can the promise of reward increase creativity? Journal of Personality and Social Psychology, 74, 704-714.

 

 

 

 

 

 

 

DAGENS TIPS BRAINSTORMTANKEFÄLLOR

Det verkliga motivet för brainstorming

Säg den som inte har blivit indragen i en brainstormingsession på jobbet. Men som vi visade i gårdagens tips så finns det gott om forskningsbevis mot metoden.

Den vanligaste instruktionen går ut på att en grupp samlas och kastar fram idéer. Inga infall ska hållas tillbaka, utan allt ska upp på bordet (eller whiteboardtavlan). I första stadiet är kvantitet bättre än kvalitet och det råder ett uttalat förbud mot att kritisera en idé. Tanken är att koppa förbi självcensurens spärrar och få ett stort råmaterial av tankar, där de bästa sedan kan sorteras ut och förädlas.

Kreativitetsföreläsaren Jeffrey Baumgartner listar forskningsbevisen på att denna förhoppning inte stämmer. Slutresultatet blir snarare mer medelmåttiga och förväntade idéer. Ändå lever brainstormingmetoden vidare.

Orsaken är ingen större gåta, menar Baumgartner. Metoden har nämligen andra fördelar. Det är en strålande enkel, billig, trevlig och accepterad teambuildingövning. Var annars på dagens stressiga arbetsplats kommer du garanterat att slippa bli kritiserad under flera timmar? Under en brainstorming kan alla känna sig trygga, skratta och ha trevligt ihop – samtidigt som de pratar om jobbet och skapar känslan av att vara innovativa och effektiva.

En lyckad brainstorming värderas utifrån hur många idéer som kommit fram, inte hur bra eller genomförbara de är. En sådan kravlöshet skapar en befriande paus i den dagliga prestationshetsen.

Du kan alltså ha goda skäl att fortsätta engagera medarbetarna i denna utdömda metod. Men lura i så fall inte dig själv att det är innovation du skapar. Det handlar mycket mer om motivation.

 

DAGENS TIPS BRAINSTORMTANKEFÄLLOR

Därför sågas brainstorming av forskningen

Spåna fram så många uppslag som möjligt på kort tid utan att yttra kritik mot någon enskild idé. Så brukar instruktionen låta när det är dags för brainstorming på jobbet.

Konceptet skapades av reklammakaren Alex Osborn redan på 1940-talet och verkar aldrig bli omodernt – trots att det numera är väl belagt att metoden inte håller måttet. Brainstorming är bevisligen inget effektivt sätt att locka fram kreativitet.

En forskningsstudie vid Yale University slog fast redan 1958 att medarbetare som får sätta sig och tänka var och en för sig får fram både fler och mer kreativa idéer (Taylor et al., 1958).

Vid Berkeley i Kalifornien testade man 2008 tesen om att kreativiteten frigörs om idéer skonas från kritik och fann i stället motsatsen. Idéerna blev långt bättre efter en hård debatt där de kritiserades och försvarades (Feinberg & Nemeth, 2008).

Ännu ett problem med brainstormingprocessen är att den i slutändan premierar medelmåttiga idéer i stället för verkligt nytänkande. Forskare vid University of Pennsylvania kunde visa 2012 att folk som får välja bland idéer att genomföra hellre väljer en konventionell idé än en kreativ (Mueller et al., 2012). Människor tycker helt enkelt inte om verkligt kreativa idéer, utan föredrar en lätt modifiering av något de redan känner igen.

Ändå kallas vi gång på gång till nya brainstormingmöten på våra arbetsplatser. I morgon ska vi berätta om den verkliga orsaken. Och den handlar inte om kreativitet och innovation.

 

Feinberg, M., & Nemeth, C. (2008). The ‘Rules’ of Brainstorming: An Impediment to Creativity? Institute for Research on Labor and Employment Working Paper Series (University of California, Berkeley), paper iirwps-167-08.

 

Mueller, J. S., Melwani, S., & Goncalo, J. A. (2012). The bias against creativity: Why people desire but reject creative ideas. Psychological Science, 23, 13-17.

 

Taylor, D. W., Berry, P. C., & Block, C. H. (1958). Does Group Participation When Using Brainstorming Facilitate or Inhibit Creative Thinking? Administrative Science Quarterly 3, 23-47.