Allt om ref
DAGENS TIPS LEDARSKAPMOTIVATIONPSYKOLOGI

Så stimulerar du medarbetarnas inre motivation (del 1)

Om man ska vara petig är motivation i grunden samma sak oavsett om vi säger inre eller yttre motivation. Det är den impuls eller drivkraft som får oss att göra något. När vi populärt talar om inre och yttre motivation så menar vi källorna till den här impulsen.

Yttre (källor till) motivation i arbetslivet är till exempel belöningar såsom pengar, befordranschanser och statusuppdrag. Inre (källor till) motivation kan ofta vara lust, nyfikenhet eller känslan av att övervinna en utmaning.

Inre motivation kommer just inifrån. Den uppkommer spontant – vi kan sällan bli motiverade på beställning vilket innebär att vi sällan kan styra över vår inre motivation. Framförallt verkar den uppkomma när tre förutsättningar är på plats (Ryan & Deci, 2000).

  • Hög autonomi. När vi upplever att vi har inflytande över vår situation.
  • Hög kompetens. När vi upplever att vi utvecklas genom att vi bemästrar uppgifter som är meningsfulla.
  • Goda relationer. Meningsfulla och stödjande sociala relationer och känslan att bidra till något större än oss själva.

Forskarna menar att det framförallt är inre motivation som leder till kreativitet på arbetsplatsen. Men du måste vara finurlig om du som chef ska kunna påverka dina medarbetares inre motivation. Tricket är att skapa förutsättningar för att den här motivationen blommar upp av sig själv. I morgondagens tips går vi igenom sex konkreta sätt att bäst ordna detta.

Ryan, R.M., & Deci, E.L. (2000). Self-determination Theory and the Facilitation of Intrinsic Motivation, Social Development, and Well-Being. American Psychologist, 55, 68–78.

DAGENS TIPS DISRUPTIV INNOVATIONIDÉEROPEN INNOVATION

Psykologin bakom innovationstävlingar

Att utlysa tävlingar för att få in nya innovationer till företaget eller kommunen har blivit allt populärare. Vad ska man tänka på?

Oavsett om du utlyser en intern innovationstävling bara för medarbetarna eller en tävling för externa parter (medborgare, konsultfirmor, forskarlag) är det viktigt att det är tydligt för alla vad som kommer hända. De sökande förväntas lägga ned gratis tid på tävlingen, vilket gör att ansträngningen att ansöka till tävlingen konkurrerar med andra saker som tar tid. Enligt den psykologiska motivationsteorin expectancy theory måste två saker vara på plats för att vi ska vara villiga att göra denna ansträngning.

  • Tydlighet kring vad man får ut av att vara med i tävlingen. Detta kan handla om storleken på prissumman, eventuella samarbetsavtal, eller uppmärksamhet och prestige. Här ställer sig de ansökande frågan ”är det värt det?”.
  • Tydlighet kring chansen att lyckas. Själva processen, från hur ansökningarna kommer in och behandlas inledningsvis, bedöms och utvärderas (enligt bestämda kriterier), och slutligen återkopplas till den sökande (och till en vidare publik) måste vara kristallklar. Om vi bara kan göra en grumlig bedömning av våra chanser är vi mindre benägna att anstränga oss utöver det vanliga.

Vinnovas Sebastian Axelsson kommer med fler tips för lyckade innovationstävlingar.

  • Satsa på spets – inte bredd. Se hellre att det kommer in färre tävlingsbidrag, de är ofta bättre och innebär mindre overhead-arbete med att sortera och bedöma bidragen.
  • Vifta med en stor morot. Till exempel ett stort pris eller löfte om att få synas.
  • Samarrangera. Lägg finalen av innovationstävlingen på företagets årskonferens så att ledningen redan är på plats.

 Unsworth, K., L., & Clegg, C., W. (2010). Why do employees undertake creative action? Journal of Occupational and Organizational Psychology, 83, 77-99.

DAGENS TIPS FÖRÄNDRINGOSÄKERHET

Osäkerhetsparadoxen sänker goda idéer när de behövs som bäst

Kreativitet och innovation är numera positivt laddade ord och något önskvärt i moderna organisationer. Ändå kan många vittna om ett kompakt motstånd mot radikalt nytänkande. Varför?

Denna paradox sporrade forskarna Mueller, Melwani och Concalo (2012) att reda ut hur vi egentligen tänker när vi bedömer kreativa idéer.

Forskarna genomförde två experiment som jämförde deltagares uttalade (explicita) med deras outtalade (implicita) attityder till kreativa idéer. Deltagarna fick utvärdera olika slags idéer utifrån två kriterier; kreativitet (nyhetsvärde, höjd, originalitet) och praktisk användbarhet (funktionell, användbar, genomförbar).

En grupp deltagare blev också utsatta för en manipulation (ordet betyder att införa en faktor som man vill undersöka i experimentet) som gjorde dem mer osäkra inför sina prestationer i experimentet, medan en kontrollgrupp inte manipulerades.

Resultatet var att båda grupperna var uttalat mer positivt inställda till de kreativa idéerna, men deltagarna i osäkerhetsgruppen höjde upp praktisk användbarhet framför originalitet när deras outtalade attityder testades.

Under hög osäkerhet blir vi alltså mer negativa till kreativa idéer än till ”säkra kort”. Hur ser det ut i din organisation – råder det mycket osäkerhet som kan göra att ni omedvetet satsar för lågt?

Forskarna själva kommenterar så här: ”Våra fynd antyder en djup ironi. Tidigare forskning visar att osäkerhet sporrar kreativt idéskapande. Men våra fynd avslöjar att osäkerheten också gör oss sämre på att värdesätta kreativitet, kanske när vi bäst behöver den.” (s. 17).

Läs också våra tips om hur du kan uthärda osäkerheten och hur du kan misslyckas bättre.

 

Mueller, J. S., Melwani, S., & Goncalo, J. A. (2012). The bias against creativity: Why people desire but reject creative ideas. Psychological Science, 23, 13-17.

 

 

 

DAGENS TIPS KREATIVITETTANKEFÄLLOR

Gör upp med din inre perfektionist

När Stefan Ekberg arbetade för tv-såpan Vänner><Fiender förväntades han leverera 40-50 sidor manus till tio avsnitt och 16 karaktärer – varje vecka. Sedan dess har han skrivit närmare 40 böcker. I sin nya bok Kreativitet utan flum: hemligheterna med att bli ett kreativt proffs berättar han hur du bekämpar din allra största fiende mot kreativt arbete – dig själv.

Bekvämlighetszonen är förstås en ren tankeskapelse, ändå skapar den konsekvenser för dig i form av att du aldrig kommer igång eller att du dömer ditt arbete för hårt. Personer som konstant skapar kreativt arbete vet hur de hanterar sin bekvämlighetzon.

Så här gör du för att börja tänja på den enligt Stefan Ekberg.

1. Ge dig själv tillstånd att misslyckas. Det är okej att göra fel första gången du gör något nytt. Du är ingen expert – ännu.

2. Sparka ut din inneboende perfektionist. Du kan inte förvänta dig att dina kreativa försök blir lika perfekta som de saker du gör ofta.

3. Fira dina framåtrörelser. Påpeka för din inre kritiker när du tar ett steg framåt. Det kan handla om att du lärde dig det där krångliga datorprogrammet eller gick den där svåra kursen.

 

Ekberg, S. (2014). Kreativitet utan flum: Hemligheterna med att bli ett kreativt proffs. Stockholm: Bokförlaget Redaktionen.

 

DAGENS TIPS KVALITETOFFENTLIG SEKTOR

Skilj på tre sorters kvalitet

Svenska myndigheter och offentliga organisationer vill satsa mycket innovationskraft på att öka sin kvalitet. I en enkät av Innovationsrådet 2012 önskade sig 61 procent bättre e-tjänster och 45 procent ville ge mer kundnytta.

Men vad är egentligen kvalitet? Innovationsrådet delar upp begreppet i tre aspekter.

• Strukturkvalitet beskriver vad som behövs för att till exempel ge god vård eller lösa många brott. Det kan vara kompetens, utrustning, material och lokaler.

• Processkvalitet är själva arbetet som utförs. Är diagnoserna träffsäkra, gör poliserna kloka ingripanden och ställer lärarna rätt frågor i proven?

• Resultatkvalitet mäter om alla åtgärderna gav rätt sorts förändring. Blev fler patienter friska och fler brott uppklarade?

Olika delar av offentliga sektorn kvalitetssäkrar på olika sätt, ofta beroende på vilka lagar de styrs av. Inom sjukvården reglerar tittar man i första hand på strukturer och processer, medan kriminalvården knappt har det perspektivet alls.

Det enskilt vanligaste kvalitetsmåttet är handläggningstider. Men som Innovationsrådet påpekar: ”Alla kvalitetsaspekter går inte att mäta och av det som går att mäta är inte allt önskvärt att mäta”. I grund och botten handlar god kvalitet om tillit och lyhördhet.

I vilken kategori hör dina nästa innovationer hemma? Det kan vara värt att reflektera över innan du sätter igång.

 

SOU 2013:40. Att tänka nytt för att göra nytta. Om perspektivskiften i offentlig verksamhet. Stockholm: Fritze.

DAGENS TIPS COMMUNITYTREND

Sikta på passionen, inte på tekniken

En liten kamera för ett par tusen med ett fäste för hjälmen, backspegeln eller slalomskidan. Sedan kan du filma fallskärmshoppet, störtloppsåket, konserten eller vad du än är med om och dela filmen på nätet till andra äventyrare.

Prylen kallas actionkamera och har skapat en egen nisch i sociala medier. Ett litet företag dominerar actionfilmandet – amerikanska GoPro. Varför? Är deras kameror särskilt tekniskt överlägsna? Små och lätta? Stryktåliga? Billiga? Designade?

Nej, ingetdera. Sonys och andra konkurrenters kameror är likvärdiga. Någon är bättre, någon annan är billigare. Det innovativa med GoPro ligger på ett helt annat plan, nämligen i förmågan att bygga en stark community av hängivna användare som lägger upp filmer, delar och kommenterar. När kända actionsportstjärnor använder företagets kameror lockas ännu fler fans.

Hemligheten är att hitta de passionerade kunderna och fånga deras passion, menar konsultföretaget Realize som listar detta som en viktig innovationstrend. GoPro får sina användare att känna sig hemma. Hos dem hittar de likasinnade och bygger sin äventyraridentitet. De upplever att GoPro förstår dem, delar deras hängivenhet och bryr sig på riktigt. I jämförelse framstår då Sony som en anonym elektronikjätte där en actionkamera försvinner bland tusentals andra prylar i produktportföljen.

 

 

 

DAGENS TIPS FRAMGÅNGMARKNADSFÖRINGTREND

Du kan aldrig förutsäga nästa stora hit

Några utvecklare på det lilla dataspelsföretaget Coffee Stain Studios i Skövde snickrade ihop ett plojspel vid sidan av det seriösa arbetet. Resultatet blev – en getsimulator. Eller som det heter i reklamtexten: ”Dina drömmar har blivit verklighet! Nu behöver du inte längre fantisera om hur det är att vara en get.”

Idén är precis så absurd som den låter. Men vad som är ännu mer surrealistiskt är den kommersiella succén. Det slarvbyggda 10-dollarsspelet plockades upp av den svenske youtubern Pewdiepie och gick rakt upp på försäljningstoppen, vilket betydde att företaget drog in över fem miljoner kronor – om dagen.

Så vad lär vi oss av detta?

En slutsats är att managementgurun Peter Drucker (1909-2005) troligen hade rätt i sin analys om att framgångsrika innovationer sällan är grandiosa från början. Och omvänt: om du har kommit på något som du tror kommer att revolutionera en hel bransch så är det med stor sannolikhet just vad som inte kommer att hända.

Din ambition bör alltid vara att skapa något nytt och annorlunda. Men nästan alla stora innovationer har börjat i liten skala och växt i betydelse på ett sätt som ingen – allra minst upphovsmakarna – kunde förutsäga. Rid på den vågen när det går bra, och avbryt tidigt när det går dåligt.

Handen på hjärtat: hur tvärsäkert hade du själv vågat lova att getsimulatorn skulle bli nästa storsäljare?

DAGENS TIPS ENTREPRENÖRSKAPTREND

Med BOPS blir nätet ett verktyg – inte ett hot

Näthandel har satt allt hårdare press på de traditionella butikernas lönsamhet. Många kunder går i dag in och provar kläder och skor utan att köpa, för att strax efteråt beställa samma vara billigare någonstans på nätet.

Detaljhandlare driver i dag vanligtvis både e-handel och butikshandel, men håller kanalerna åtskilda. Men nya tecken visar att denna strategi kanske inte är den mest lönsamma.

Forskare på Kellog’s School of Management följde en husgerådskedja i USA som har testat en hybrid mellan e-handel och butik kallad BOPS – Buy online, pick up in store. Kunden väljer ut sin vara och betalar den via hemsidan. Om varan sedan finns på lager i närmaste butik går kunden in och hämtar den där och slipper e-handelns väntetider och eventuella fraktkostnader.

Forskarnas utvärdering visar att kunderna förändrade beteende på ett oväntat sätt med BOPS. Fler besökte hemsidan men färre köpte där, särskilt om de hade nära till en butik. Samtidigt ökade både besöken och försäljningen i de fysiska butikerna. Slutsumman blev att hela kedjan sålde mer.

Kunderna utnyttjar BOPS för att slippa vänta på postpaket, men också för att slippa gå in i en butik och höra att det man är ute efter är slutsålt. Beskedet om att en vara finns tillgänglig här och nu är så värdefullt att det lockar oss att handla mer.

Vad BOPS-exemplet visar är att kreativa processinnovationer skapar utvägar för företag som drabbas av internetekonomins brutala förändringar. Hemligheten kanske inte är att välja mellan butik eller näthandel, utan att hitta rätt kombination.

Vilken är BOPS-idén som skulle kunna rädda din bransch?

 

Not: Elektronikbutiken Webhallen är exempel på ett svenskt företag som tillämpar BOPS-konceptet.

DAGENS TIPS FÖRÄNDRINGINITIATIV

Så vet du när du ska våga förändra

Hur kommer det sig att vissa av oss tar initiativ för att skapa förändring även när vi är överhopade av vardagligt arbete? Den frågan ställde sig forskarna Kerrie L. Unsworth och Chris W. Klegg (2010).

Resultatet från en stor intervjustudie vid två företag i flygindustrin visade att vi först ställer oss frågan är det värt det? Vi gör i huvudsak två bedömningar för att komma fram till svaret på denna fråga.

1. Förväntat värde (instrumentality). Kommer vår insats skapa en värdefull förändring, eller riskerar allt att rinna ut i sanden?

2. Förväntad energiåtgång (expectancy). Är lätt för oss att initiera förändringen, eller får vi banka huvudet i väggen?

Positiva svar på båda frågorna ökar chansen att vi faktiskt drar igång en förändring. Unsworth och Clegg gick vidare och fann fyra omständigheter till som påverkar bedömningen.

• Förväntas jag vara kreativ? Det är lättare att ta initiativ i miljöer där kreativitet uppmuntras.

• Får jag stöd? Chansen ökar om vi vet vem vi kan söka stöd av och om vi upplever att det är tillåtet att ha djärva idéer, ta risker och ibland misslyckas.

• Är jag motiverad? Hur motiverade vi är påverkar hur mycket vi kan tänka oss att kämpa för att uppnå vårt mål.

• Har jag tid? Om vi måste arbeta på fritiden för att driva våra idéer så minskar sannolikheten markant.

Läs också vårt tips Släpp kreativitetens osynliga bromsar.

Unsworth, K., L., & Clegg, C., W. (2010). Why do employees undertake creative action? Journal of Occupational and Organizational Psychology, 83, 77-99.

DAGENS TIPS ENTREPRENÖRSKAPHINDER

Fyra innovationslögner att se igenom

Kunder, produktutvecklare, säljare och chefer – alla ljuger de för dig på olika sätt när du försöker driva ett innovationsprojekt, varnar innovationskonsulten och författaren Scott Anthony. Dessa försåtliga lögner är oftast inte avsiktliga, utan rotade djupt i människans natur.

Så här slipper du gå i fällorna och bli besviken i onödan:

1. Kundens lögn: ”Ja, den där produkten skulle jag köpa”. Folk är gärna välvilliga när de ställer upp i marknadsundersökningar. Men det är en helt annan sak att hosta upp riktiga pengar. Fatta inte dina beslut enbart på vad kunderna säger, utan titta på hur de faktiskt beter sig – något de inte alltid har full koll på själva.

2. Produktutvecklarens lögn: ”Det är klart om tre månader”. Forskaren Daniel Kahneman (känd för boken ”Tänka snabbt och långsamt”) har avslöjat människans oförmåga att uppskatta tid, kostnader och risker realistiskt. Vi underskattar i allmänhet hur lång tid ett arbete tar och överskattar effekterna av det.

Din taktik: Ett bra sätt att bemöta detta är med en så kallad Minimum Viable Product. Du släpper ut din innovation när den nätt och jämt fungerar och låter kunderna vara med och utveckla den med sin feedback.

3. Säljarens lögn: ”Självklart kan jag sälja det där”. Vana säljare tror på sin egen förmåga och tackar sällan nej till en chans att tjäna pengar. Men när de väl ska börja arbeta kommer de – mer eller mindre medvetet – att prioritera de uppdrag som ger mest provision per säljsamtal. Om din produkt lönar sig mindre så hamnar den på undantag.

Din taktik: Fråga dig själv om du ber dina säljare att tjäna mindre än de gör i dag. I så fall kommer du behöva bevaka noga hur många samtal de faktiskt ringer.

4. Toppchefens lögn: ”Jag är öppen för allt”. Chefer som får nya idéer presenterade för sig vill de ofta hålla alla dörrar öppna så länge som möjligt. Du som innovatör får sällan ett tydligt nej, vilket du hoppfullt tolkar som verkligt intresse. Först när det blir skarpt läge och de riktiga pengarna ska fram dras mattan undan.

Din taktik: Var därför inte rädd att testa chefernas sanna vilja tidigt i processen. Gör realistiska planer och budgetar och utmana cheferna genom att kräva dem på bindande besked.

Anthony, S. D. (2012). The Little Black Book of Innovation: How It Works, How to Do It. Harvard Business Review Press.