Allt fler röster uppmanar svenska organisationer att ta bättre vara på idéer och bedriva innovation på ett strukturerat sätt. Men hur ska det egentligen gå till?
Ett svar kallas scrum och är en metod som varit populär i första hand bland mjukvaruutvecklare sedan 1990-talet. Ordet är ingen förkortning, utan syftar på den formation som ett rugbylag har när det sätter igång spelet.
I scrum finns ingen klassisk kravspecifikation, utan man arbetar med en levande lista med önskemål, så kallad backlog. Arbetet sker i tvärfunktionella team där man fördelar olika roller som produktägare, scrum master och självorganiserade team.
Man arbetar också gärna i så kallade sprintar, som kan vara mellan 3 och 30 dagar. De kompletteras med ”daily scrum”, ett kort möte där alla medlemmar ger en statusuppdatering om vad de har gjort sedan i går, vad de ska göra tills i morgon och vad som hindrar dem.
Hängivna scrumförespråkare hävdar att de organisationer och team som tar till sig metoden fullt ut får uppleva mer flexibilitet, kreativitet och inspiration – plus bättre resultat. På intresseorganisatonen Scrumalliances hemsida berättas till exempel hur Media Markt lyckades etablera sin näst största butik i världen i Kina på tolv månader.
En svensk beskrivning av scrumarbete finns också hos webbyrån Happiness.