Allt om strategi
DAGENS TIPS FÖRÄNDRINGSTRATEGI

Ta kål på zombieprojekten

Du har mer pengar till nya innovationsprojekt än du tror. De gömmer sig i vad innovationskonsulterna Scott Anthony, David Duncan och Pontus Siren kallar zombieprojekt, alltså utvecklingsförsök som aldrig kommer att bli något men som ändå fortsätter ticka kostnader eftersom ingen har lust eller ork att lägga ner dem.

Ett zombieprojekt ser alltid bra ut i början. Idén lyfter, gissningarna om marknaden ser rimliga ut, vinstmålen är ödmjuka och tidplanen realistisk.

Men under resans gång börjar saker hända. Tekniken strular, nyckelfigurer hoppar av och kunderna beter sig lite oväntat. Småsaker var för sig, men tillsammans får de projektet att tappa farten.

Enligt Scott Anthony kan du räkna med att 20 procent av alla innovationsförsök är zombies, oavsett all planering och rapportering. Medarbetarna kommer dock knappast att frivilligt be dig lägga ner deras projekt. Sådant gynnar sällan karriären.

Anthony föreslår därför en så kallad ”zombieamnesti” – en period då folk kan bekänna att deras projekt blivit levande döda utan att drabbas av personliga bakslag. Förebilden är det finska mobilspelsföretaget SuperCell, som osentimentalt slår ihjäl hopplösa projekt och firar teamets goda jobb med champagne.

Fördelen? Blödningen stoppas och företaget frigör både pengar och tankekraft till nya och bättre innovationsprojekt.

 

DAGENS TIPS MISSTAGSTRATEGI

Låt tusen eldar brinna

Hur kan du veta att du satsar på rätt innovationsidé från början, så att du slipper spilla tid och pengar på misslyckade försök?

Svar: det kan du inte. Forskarna Greg Stephens och James Burley har räknat ut att det i en typisk tillverkningsindustri krävs 3 000 idéer för att få fram en produkt som blir framgångsrik på sin marknad. Av dessa 3 000 kan cirka 300 sorteras ut för vidare experiment. Ungefär 125 är värda ett mindre utvecklingsprojekt. Därefter får fyra av dem ordentliga utvecklingsresurser. Färre än två lanseras sedan på marknaden och väl där ute är det bara en som ger pengarna tillbaka med vinst.

Oddsen för att en idé ska lyckas kommersiellt är alltså en på 3 000, i snitt. Inom läkemedelsindustrin går det 6 000-8 000 idéer på varje succé.

Innovationsarbete pågår i vad forskarna kallar en low validity environment, vilket betyder att det i princip är omöjligt att avgöra vad som är orsak och verkan. Ingen kan säga vilka handlingar som skapade en viss effekt.

Så vad blir slutsatsen? Jo, att det är fel taktik att satsa all ved på en enda stor brasa. Chansen att lyckas är mycket större om du tänder många små eldar. I bästa fall är det någon av dem som tar sig och i slutändan väger upp risken för alla som slocknade under vägen.

Stevens, G. A, & Burley, J. (1997). 3,000 Raw Ideas Equals 1 Commercial Success! Research-Technology Management, 40 (3).

DAGENS TIPS DISRUPTIV INNOVATIONSTRATEGI

Bitcoin kan skaka om hela samhället

Spotify har 6 000 servrar i Stockholm, London och USA, är registrerat i Luxemburg och förmedlar musik och mikrobetalningar digitalt till lyssnare och artister över hela världen.

Hur och var kräver man ut moms från ett sådant globalt internetföretag? EU har bestämt att momsen från i år betalas i det land där kunden finns. Men fallet är bara början på de framtida utmaningar som digitaliseringen skapar för stater och regeringar.

Dagens Nyheter har haft ett ingående reportage om Bitcoin, den så kallade kryptovalutan som är helt digital, oreglerad, okontrollerad och inte har kopplingar till varken nationer eller centralbanker. Innovationen är abstrakt och svårförklarad och lockar i första hand entusiaster, men många tror att de digitala kryptovalutorna kommer att växa. Det kan i så fall få enorma konsekvenser för hela samhällsekonomin.

Disruptiva innovationer driver utvecklingen blixtsnabbt framåt. Men den kreativa förstörelsen tas knappast emot som positiv av dem som drabbas, till exempel skivbolagen i internets barndom. Något liknande – fast mycket värre – väntar om staterna och bankerna skulle tappa kontrollen över penningsystemet.

Statens affärsidé bygger på ensamrätten att kräva in skatt. Men hur ska den beskatta virtuella pengar som saknar hemländer? Problemet kan leda till att sjukhus, skolor, poliser och domstolar blir barskrapade.

Bitcoin-ekonomin har potential att skaka om hela samhällsbygget i grunden. Att förbjuda kryptovalutorna är troligen redan för sent. Och att avfärda varningarna som science fiction-fantasier vore ett misstag. Allt för många stora och skenbart trygga företag har redan fått lära sig vad det kan kosta att underskatta den nya tidens radikala digitala innovationer.

 

Läs även vårt tidigare tips ”Fyra sätt att slåss mot blixtattacker”.

DAGENS TIPS ENTREPRENÖRSKAPMISSTAGSTRATEGI

Såga av den gren du sitter på

Hasselblad är den kultförklarade kameran som tog bilderna på de första människorna på månen. Men det världsledande företaget klarade inte övergången till digitalfoto på 2000-talet. Hasselblad blev ett nytt Facit – jätten som knäcktes av ett teknikskifte.

Hasselblad hade dock kunnat klara sig bättre, menar Chalmersforskaren Christian Sandström. Redan under 1980-talet utvecklade man en lönsam telefotosändare som digitaliserade bilder och skickade dem över telefonnätet.

En rad strategiska misstag gjorde att Hasselblad ändå förlorade.

  • Rivalitet mellan gamla mekanikingenjörer och nya elektronikingenjörer skadade företaget. De borde ha separerats tydligare.
  • Styrelsen avfärdade en tidig och innovativ digitalkamera för att ledamöterna inte kände igen vad de såg.
  • Nya kortsiktiga ägare på 1990-talet plundrade bolaget på snabba vinster i stället för att investera i innovation.

Vad lär vi oss av detta?

Jo, samma sak som Harvardprofessorn Clayton Christensen lär ut i sin klassiska bok ”The Innovator’s Dilemma” från 1997, nämligen att framgångsrika företag som stirrar sig blinda på kundernas nuvarande behov och inte lyckas anpassa sig till ny teknik blir omsprungna och går under.

Problemet är att om du skapar en radikalt ny produkt så kommer den att bli ett hot mot det du kan och tjänar pengar på i dag. Innovation innebär alltid ett visst mått av kreativ förstörelse, vilket väcker ett inre motstånd.

Din viktigaste strategi är ändå att utmana det som fungerar medan det fortfarande fungerar, det vill säga att såga av den gren du själv sitter på. Alternativet är att konkurrenterna börjar såga i den, vilket är värre.

 

Christensen, C. (1997). The Innovators Dilemma. Boston: Harward Business Review Press.

 

 

 

DAGENS TIPS DISRUPTIV INNOVATIONSTRATEGITOM PETERS

Tom Peters sju svåraste utmaningar

Den klassiska managementartikeln ”Get Innovative or Get Dead” av Tom Peters fyller 25 år i år. Texten innehåller ett 50-tal teser om hur och varför företagen måste bli mer innovativa.

I denna fjärde del i vår granskning av Peters budord har vi kommit till det svåraste paradigmskiftet som arbetslivet än i dag inte blivit moget att genomföra. Det handlar om vem som egentligen ska ha makten i våra organisationer.

  1. Inse att innovation är en skrämmande och rörig process, säger Peters. Innovationen stör det bestående och utmanar alla som vill försvara och bevara dagens framgångar.

Under åren sedan Peters artikel är det snarare längtan efter ordning och kontroll som har tagit över, särskilt i de större företagen. När osäkerheten växer svarar man genom att skapa processer för allt. Vi byråkratiserar i stället för att lära oss anpassning.

  1. Hitta rebellerna och regelbrytarna, anställ dem och skydda dem från de interna byråkraterna. Det är ditt viktigaste jobb som chef.

Vilka är det som befordras och får makten i stora organisationer i dag? Är det de orädda entreprenörerna eller de internpolitiskt skickliga? Läs vårt tips: Var rädd om dina idésprutor.

  1. Fira era misslyckanden, eftersom de är roten till lärande, växande och framgång. Predika att innovation kräver misslyckande.

När hörde du sist ett svenskt företag tala högt och uppriktigt om sina egna misslyckanden?

  1. Uppmärksamma de små framstegen och prestationerna. Det är då medarbetarna blir motiverade att tänka nytt.

Kunskapen finns och är väl förpackad i vad sin kallas OBM, Organizational Behaviour Management. Men cheferna har knappt hört talas om metoden.

  1. Släpp distraktionerna. Jag har medvetet inte gett några råd om brainstorming, idéer, fokusgrupper, innovationssystem eller hur stora R&D-investeringarna bör vara.

Meningen är 25 år gammal men än idag har många organisationer inte kommit förbi detta ytligaste stadium.

  1. Att driva ett företag är en paradox. För varje dag måste ni bli bättre på det ni gör. Men er framgång och expertis gör er samtidigt mindre flexibla, vilket innebär att nya innovationer blir livsfarliga hot.

Paradoxer är olösliga problem. Att hantera dem kräver insikt om tingens ordning och förmågan att utföra motstridiga handlingar samtidigt.

I en värld av kvartalskapitalism efterfrågas inte sådan kompetens. Kortsiktigheten lönar sig helt enkelt för bra. Och när katastrofen för din bransch kommer finns ju ändå inget att göra.

Eller?

Här kan du läsa den klassiska artikeln ”Get Innovative or Get Dead” av Tom Peters.

DAGENS TIPS RADIKAL INNOVATIONSTRATEGITREND

Så gick det för Tom Peters ”innovationsbibel”

En lång, svavelosande predikan om hur varje själ i affärslivet måste inse att innovation är enda vägen till frälsning. Så kan man lite vanvördigt beskriva artikeln ”Get Innovative or Get Dead” av managementgurun Tom Peters i California Management Review 1990.

Artikeln kan utan överdrift sägas vara startskottet för de senaste decenniernas breda globala innovationsvåg. Peters text citeras än i dag, trots att den är ett kvarts sekel gammal.

Vi på Tusentips tar nu 25-årsjubiléet som ursäkt för att läsa om manifestet och göra ett bokslut. Har historien gett Tom Peters rätt eller fel? Var han framsynt eller fel ute? Vad av allt han propagerar för har blivit verklighet? Och vad är inte ens påbörjat?

”Get Innovative or Get Dead” är en lång, passionerad och relativt ostrukturerad samling teser – totalt närmare 50 stycken – om innovationstänkandets nytta och nödvändighet. Vi granskar och utvärderar dem i en rad tips under en hel ”Tom Peters-vecka” enligt följande steg:

  1. Detta har vi genomfört. Åtgärderna som Peters föreslår och som i dag har blivit allmängods. Trenderna som har kommit och gått (som storytelling), de som blivit hygienfaktorer (som outsourcing) och de som gått till överdrift (som att allt ska mätas).
  2. Detta har vi påbörjat. Peters punkter som vi i dag försöker tillämpa med både goda och mindre goda resultat (som platta organisationer).
  3. Detta återstår. Förändringarna som fortfarande är för svåra för oss eftersom kultur- och maktstrukturerna står i vägen för det verkliga paradigmskiftet.

Häng med från första delen i vår granskning som börjar i morgon.

Här kan du läsa den klassiska artikeln ”Get Innovative or Get Dead” av Tom Peters.

DAGENS TIPS OFFENTLIG SEKTORSTRATEGI

Skapa innovation utan ny teknik

Även små innovationer kan skapa stora – och inte sällan oväntade – förändringar. Forskarna Rebecca Henderson och Kim Clark hjälper oss att förstå de olika graderna av innovation. Utöver radikal (genomgripande) och inkrementell (stegvis justerande) skiljer Henderson och Clark även mellan modulmässig och arkitekturmässig innovation.

I en modulmässig innovation är komponenterna nya eller kraftigt förändrade, men de ingår i samma system som förut. Ett exempel kan vara när sjukhusen får magnetröntgenkameror för att kunna ställa säkrare diagnoser, eller när en vanlig bil får en ny och bensinsnålare motor.

En arkitekturmässig innovation använder i princip samma komponenter som tidigare, men systemet är nytt. Exempel är psykologstöd via internet i stället för i personliga möten. Psykologens verktyg, frågor, metoder och uppföljningsrutiner är desamma, men tjänsten är ändå ny.

Skillnaden mellan dessa båda kategorier påminner oss om att alla innovationer inte är lika, påpekar forskaren Anna Brattström vid Handelshögskolan i Stockholm, som har författat rapporten ”Organisering för innovation i sjukvården”. Olika förändringar kan också få olika konsekvenser. Är det bara den enskilda avdelningen som påverkas av sitt eget nytänkande, eller kommer det kanske att skapa svallvågor i hela organisationen?

 

Läs mer:

Anna Brattström: Organisering för innovation i sjukvården – Så kan organisationsteori bidra till mer utveckling (2012) Report, Leding Health Care nr 4/2012.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DAGENS TIPS MISSTAGSTRATEGI

Tänk efter före – även ute på nätet

Att starta företag, skapa innovationer, testa och marknadsföra har aldrig varit billigare och snabbare än i dag, framför allt för att allt fler tjänster och försäljningskanaler blir digitala. Ett tydligt exempel är trenden med så kallade MVP:er, Minimum Viable Products. Metoden går ut på att testa sina nya idéer öppet på marknaden redan långt innan produkten är färdig för att på så sätt låta användarna själva delta i utvecklingsarbetet med sin feedback. Lean startup är ett annat namn som nämns i sammanhanget.

Men nu börjar det höras kritiska röster som varnar för att de digitala innovationsprocesserna leder till ”för mycket verkstad och för lite snack”, alltså att de blir förhastade och ogenomtänkta. Konsulten och skribenten Scott Anthony listar i Harvard Business Review några frågor som du som entreprenör åtminstone bör ställa dig själv innan du kastar ut ännu en MVP-idé i cyberrymden:

  • Finns det några andra som tidigare har kämpat med att få lönsamhet med samma idé som du har fått? Kolla om du är på väg att göra om samma misstag.
  • Finns det några dolda risker med den här idén? Kolla med någon som vet mer än du om branschen.
  • Kolla upp de offentliga siffrorna och rapporterna från andra företag som gör liknande produkter. Vad tjänar de pengarna på? Hur stora investeringar har krävts för dem?
  • Fråga dig varför inga stora företag har testat den idé som du nu funderar på. Vet de något som du inte vet?
  • Tänk dig in i en enskilds kunds situation. Hur får hon eller han reda på att du finns? Hur gör du honom eller henne nöjd?
  • Berätta för en god och kritisk vän exakt hur du har tänkt tjäna pengar på idén. Uppmana vännen att försöka slå hål på alla dina argument.
DAGENS TIPS DISRUPTIV INNOVATIONSTRATEGI

Trygghetslängtan leder till undergång

Jan Scherman är tidigare mångårig vd för TV4 och nestor i tv-branschen. I en krönika i Svenska Dagbladet beskriver han tv-kanalernas situation som ångestladdad. Svenska folket överger tablå-tv i rasande fart, alltså vanan att se programmen på en stor apparat i vardagsrummet på förutbestämda klockslag.

Scherman klandrar branschens egen osäkerhet, rädsla och brist på nytänkande. Kanalerna har inte vågat satsa nytt och fått fram attraktiva program, menar han. I stället har trygghetskraften tagit över.

Frågan är bara om han har rätt. Mätningarna visar att samma program håller ställningarna på tittartoppen sedan decennier – Kalle Anka på julafton, På Spåret, Melodifestivalen och fotbolls-VM. Tryggt så det förslår.

Därmed är det kanske inte innehållet som är omodernt, utan affärsmodellen. Tittarna föredrar tv på sina egna tider och villkor – men utan reklamavbrotten. Den disruptiva innovationen kan i så fall ha uppstått genom att flera orsaker förstärker varandra:

  • Hushållen har fått kraftigt ökad internetkapacitet, oftast till fast (och lågt) månadspris.
  • Nätet fylls av streamad kvalitets-tv, som svenska play-tjänster och nya påkostade amerikanska tv-serier.
  • Nya tjänster som Netflix gör internet-tv enkelt och billigt att köpa och använda.
  • Försäljningen av iPad och andra läsplattor, som är bekväma att sitta med i knät, har rusat.

Om antagandet stämmer borde tv-branschen kanske hellre ta råd av managementkonsulterna Larry Downes och Paul Nunes än av Jan Scherman. Duons strategier för att möta omstörtande innovationer går ut på att våga se obekväma sanningar, tidigt hindra nya konkurrenter från att tjäna pengar, sprida sina egna risker på nya sätt och vara redo att snabbt evakuera sin marknad om den visar sig hopplöst förlorad.

Kanske får man ge Scherman rätt i det där med trygghetskraften ändå.

 

 

 

 

 

 

DAGENS TIPS BELÖNINGSTRATEGI

Morötterna som får fart på dina medarbetare

Det finns ingen perfekt universalmetod att belöna medarbetare för gott innovationsarbete, menar innovationskonsulten Lisa Bodell på New York-byrån Futurethink. I HR-nätmagasinet TLNT beskriver hon i stället fyra olika förhållningssätt till belöning. Hennes råd är att skapa en balanserad mix av de fyra stilarna som passar för just ditt företags kultur och karaktär.

1. Ersättning i pengar. Bonus, optioner eller engångssummor för en god idé fungerar som kortsiktig motivation. Vissa företag låter medarbetarna själva föreslå vilka kollegor som är värda bonus. Andra betalar ut pengar för patentansökningar som görs i företagets namn.

2. Gåvor. Förstärker det beteende som eftersträvas och bygger lojalitet. Resor, champagne eller extra semesterdagar hör till exemplen, men gåvor behöver inte alltid vara dyra för att fungera som uppmuntran.

3. Erkännande. Visa alla vilka beteenden du vill uppmuntra. Erkänsla är ofta mer effektivt än pengar på lång sikt. Vissa företag har ceremonier där de firar intressanta misslyckanden som företaget kan dra nyttiga lärdomar av.

4. Extra förmåner. Specialbehandling, som att du får ta med dig hunden på jobbet, eller lyxig vardagsservice som gratis frisör, tvätt eller massage på jobbet. Vissa företag erbjuder extra utbildning vid sidan av jobbet.

Välj belöningar som motsvarar arbetsinsatsen och prestationen, råder Lisa Bodell. Och tänk också på när det passar bäst att belöna en enskild medarbetare och när det är hela gruppen som bör uppmärksammas. Och till slut – kolla med tiden om det knippe morötter du använder ger effekt. Får ni fram nya innovationer och gör ni bättre affärer?