Alla dagens tips
DAGENS TIPS HINDERLEDARSKAP

Ta steget från idésamlare till idéjägare

Någon i ett stort företag kläcker en lysande och radikal idé. Men hur bra brukar denna någon vara på att även bedöma värdet av idén och inse de kommersiella möjligheterna?

Inte särskilt, menar forskarna Richard Leifer, Gina Colarelli O’Connor och Mark Rice vid Lally School of Management i New York. De fann att i tio av tolv undersökta exempel på radikal innovation i stora företag var det andra än idékläckaren själv som insett uppfinningens fulla potential och drivit den vidare.

Många briljanta idéer upptäcks alltså aldrig, eftersom upphovsmakarna inte själva säljer in dem tillräckligt i organisationen.

Som chef kan du enligt forskarna förhålla dig på två sätt: som samlare eller jägare. En erfaren och omdömesgill idésamlare är redo att lyssna och satsa på lovande idéer. Mellanchefer och seniora experter intar ofta denna roll.

En jägare, däremot, går steget längre och söker aktivt upp de nya och vilda idéerna. Jägaren rör sig på eget initiativ ute i organisationen, ställer frågor och skapar kontakter.

IBM anställde en särskild sådan jägare. Han hittade idéer och bidrog till att förklara dem för de höga cheferna. Ett av de lyckade resultaten blev ett nytt datachip av kisel-germanium, som kanske inte hade förverkligats annars.

 

Leifer, R., O’Connor, G. C., Rice, M. (2001). Implementing radical innovation in mature firms: The role of hubs. Academy of Management Executive, 15,102-113.

 

 

 

DAGENS TIPS ENTREPRENÖRSKAPRADIKAL INNOVATION

Eget företag en allt bättre innovationsmiljö

Var föds egentligen de stora banbrytande tekniska innovationerna i Sverige? I garagen hos de begåvade snillena eller på de stora företagens FoU-avdelningar?

Chalmersforskaren Christian Sandström ger svar på den frågan i en rapport från Reforminstitutet, där han gjort ett urval av de 100 största svenska innovationerna från 1850 till i dag. Urvalet rymmer allt från respiratorn och telefonluren till den bakåtvända bilbarnstolen och Skype.

Statistiken säger att de stora företagen med sina resurser, sin teknik och sitt marknadskunnande historiskt sett varit den bästa miljön för radikal innovation. Storbolagens andel av den 164-åriga listan är 47 procent. Därefter kommer de fristående uppfinnarna med 33 procent och innovatörer vid universiteten med 20 procent.

Men de senaste 30 åren har de fristående uppfinnarna gått om och tagit över. Förhållandet är i dag det omvända – uppfinnarna står för 45 procent och företagen för 35 procent. Egna nystartsföretag har alltså blivit en allt bättre drivbänk för innovation. Skälen är bland annat de goda företagarvillkoren, billig IT-teknik och tillgång till riskkapital.

Stora företag och universitet konkurrerar dock med sina kassaflöden, stora marknadskunskaper och attraktiva forskningsmiljöer. Framför allt inom medicinen har universiteten en fortsatt stark ställning.

 

Sandström, C. (2014). Var skapades Sveriges 100 främsta innovationer? Reforminstitutet.

 

 

 

DAGENS TIPS CINOKARRIÄRSKUNKWORKS

Tre sätt att klara jobbet som innovationschef

Har du fått nytt jobb med titeln CINO – Chief Innovation Officer? Grattis, här är två nyheter till dig. En god och en dålig.

Den dåliga är att din arbetsgivare antagligen är rätt usel på innovation. Verkligt innovativa organisationer har nämligen ingen CINO. Där är innovationstänkandet en del av kulturen.

Den goda nyheten är att din arbetsgivare troligen har insett detta och vill göra något åt det.

Innovationsexperten Jeffrey Baumgartner ger en vass (för att inte säga småelak) beskrivning av de tre olika strategier du har att välja på i nya jobbet:

1. Var ängsligt ineffektiv. Köp ett dataprogram som fångar upp medarbetarnas idéer och hyr in en kreativitetscoach för lite brainstorming. Detta ger mängder av lama förslag som ser bra ut på dina Powerpointbilder. Innan någon upptäcker att du aldrig skapade några riktiga innovationer har du redan klättrat vidare.

2. Ta innovation på allvar. Du inser att ni redan har för många oförverkligade idéer och försöker göra något åt själva kulturen i stället. Du märker dock snart att hindren är närmast oöverstigliga, även för din egen vd, men utnyttjar i alla fall de tillfällen som bjuds. Ibland utmanar du, tar en och annan risk och får trots allt någonting gjort.

3. Var innovativ på riktigt. Ledningen var djärv nog att anställa en verklig nytänkare som startar ”skunkworks” och vänder upp och ner på saker utan att be om lov. Troligen irriterar du dock så många viktiga personer att du snart blir bortlyft och ersatt av någon som är mindre ambitiös och hotfull.

Så vilken linje bör du välja? Baumgartner är krass i sitt råd: välj tvåan. Du kanske inte kommer så långt, men du har i alla fall en chans att få till någon form av meningsfull förändring. Och så behåller du ditt jobb.

DAGENS TIPS BETEENDEMISSTAG

Lär dig snabbare genom att göra fel

Är det verkligen klokt att låta oerfarna medarbetare ge sig i kast med osäkra innovationsprojekt? Ja, att få göra fel och försöka lösa problem utan facit är i alla fall ett effektivt sätt att lära sig, visar en forskningsstudie från UCLA i Los Angeles.

Forskaren Robert Bjork ledde ett team som gav studenter tester där de fick svara på faktafrågor om ett ämne de inte hade studerat för att därefter få de korrekta svaren. Försöket visade att inlärningen blev mer kraftfull när studenterna först fick tänka till på egen hand – förutsett att de fick snabb feedback på sina svar.

Det har sagts förr men tål att upprepas: se till att uppmuntra en kultur där misstag ses som lärande i stället för att de döljs, glöms eller förnekas. Om medarbetare och team inte vågar lyfta fram sina egna misstag går hela organisationen miste om värdefulla insikter.

Att inte våga berätta om saker som går fel blir ofta dyrt, till exempel genom att dödsdömda projekt får fortsätta för länge. Dessutom får rädslan att skylta med sina misstag att medarbetare dröjer för länge med att be om den hjälp de behöver.

 

Kornell, N., Hays, M. J., & Bjork, R. A. (2013). When and Why a Failed Test Potentiates the Effectiveness of Subsequent Study. Journal of Experimental Psychology, Learning, Memory and Cognition, 39, 1, 290-296. doi: 10.1037/a0028468

DAGENS TIPS KREATIVITETTALANG

Öva din kreativitet som Benjamin Franklin

Tror du att kreativitet är en lycklig slump eller en talang förbehållen vissa genier? Gör dig av med den bilden. Kreativitet är en färdighet som går att lära sig – med övning. Det gäller oavsett om du själv vill bli mer kreativ inom ett speciellt område (musik, programmering, affärsjuridik) eller om du leder ett team som ska ta fram idéer eller lösa ett problem.

Enligt Gerard Puccio, kreativitetsforskare vid Buffalo State University, ska du eller ditt team syssla med så kallad medveten övning (deliberate practice) för att få mest ut av den investerade tiden.

Ett exempel är Benjamin Franklin – uppfinnare, vetenskapsman, affärsman och grundare av den amerikanska konstitutionen. För att träna upp sitt författarskap studerade han sina favoritartiklar i tidskriften The Spectator. Han lade en artikel på minnet och skrev den sedan igen fast med sina egna ord. Därefter gick han tillbaka till originalet för att se hur han kunde förbättra sin egen text.

Franklin gick även steget längre. För vissa artiklar hittade han på långa rim, som han sedan försökte återställa till vanlig text igen.

Slöseri med tid? Knappast. Benjamin Franklin räknas som en av de mest inflytelserika människorna i världshistorien.

Här nedan får du tips på vad du kan göra för att göra din övning mer medveten.

  • Repetition. Men inte av saker du redan kan. Tricket är att ständigt gå ett steg längre och prova något nytt som du inte behärskar fullt ut.
  • Skaffa en mentor. Någon som kan ditt område väl och som kan dela med sig av strategier och best practices.
  • Sök feedback. Du behöver mycket feedback och den ska helst komma så tidigt som möjligt. Detta för att du vill dra upp dåliga vanor med rötterna när de fortfarande är unga.

 

Läs mer om medveten övning:

Colvin, G. (2010). Talent is overrated. Portfolio Trade.

DAGENS TIPS FRAMTIDKONKURRENS

Följ tv-branschens undergång i direktsändning

Tv-tittandet på internet exploderar just nu samtidigt som traditionell ”linjär” tv rasar. Förändringen är så dramatisk att Aftonbladet under hösten 2014 lämnade tillbaka sitt tillstånd att sända i det digitala marknätet som tidningen fick för bara ett halvår tidigare.

Aftonbladet är Sveriges kanske mest innovativa mediehus, vilket gör det värt att lyssna på vad företagets publisher Jan Helin säger i en purfärsk intern rapport.

Helin menar att medielandskapets förändring drivs helt av två faktorer: Innehåll och användarupplevelse. Tre saker ses som hårdvaluta i dag:

• Stor digital trafik.

• Kunskap om användarnas upplevelse.

• Förmågan att skapa attraktiva program.

De traditionella tv-kanalerna saknar de två första och har outsourcat den tredje till utomstående produktionsbolag. Visserligen sänder kanalerna populära program, men hur är det med användarupplevelsen? Dagens tonåringar har inte en tanke på att nöja sig med ett avsnitt av sin favoritserie en gång i veckan på ett visst klockslag upphackat av reklam. De loggar in på Netflix och ser hur många avsnitt de vill på sina iPhones.

Troligen bevittnar vi just nu de gamla tv-kanalernas undergång i direktsändning.

”Våra dagliga vanor påverkas djupt av Google, Facebook och Twitter. Den nya miljö dessa företag har skapat och den utveckling som följer är världens mest underskattade nyhet”, skriver Jan Helin.

Ta nu en titt på vad du själv levererar. Hur är innehållet och användarupplevelsen för dina kunder? Kan internetjättarna dra undan mattan även för din bransch? I så fall kan du lita på att de snart gör det.

 

DAGENS TIPS RADIKAL INNOVATIONTREND

Missa inte senaste modeordet UX

Alla pratar om UX. Så hette en konferens i Stockholm 2013 som drog fulla hus och ett år senare var det dags igen för en annan utsåld konferens på samma tema.

Eftersom ”alla” pratar om det kan en förklaring vara på sin plats. UX står för User Experience, alltså användarens upplevelse av en vara eller tjänst. Att ha ”UX-strateg” på visitkortet signalerar att man är någon som fokuserar på metoder och processer för att skapa positiva och värdefulla användarupplevelser, i första hand på internet.

UX kan lätt uppfattas som bara ännu ett modeord, men frågan skulle knappast få fokus om den inte var viktig. Sanningen är väl att många företag och organisationer har mycket kvar att göra när det gäller att förstå hur användarna upplever kontakten.

Att tala om användarvärde är att ta steget vidare från formgivning eller teknik och få alla delar att samspela. Allt från funktioner, navigation, snabbhet, statuskänsla, betallösningar och allmän begriplighet måste ses med kundens ögon.

Det kanske tydligaste exemplet på en UX-revolution var när iPhone skapade en helt ny standard för vardagsumgänget med våra mobiltelefoner. Designen är mer än bara lockande och attraktiv, den är utpräglat intuitiv och självinstruerande på en sätt som visar att tillverkaren tagit principerna om användarfokus till en helt ny nivå. Det exemplet ger andra branscher än mobiltelefonin en hel del att fundera över.

 

 

DAGENS TIPS IDÉERMISSTAG

Idékläckning på nätet ingen god idé

Den klassiska förslagslådan har fått sin digitala efterföljare. Interna diskussionsforum på nätet ger – åtminstone i teorin – fantastiska möjligheter att skapa delaktighet och innovationskraft i ett företag. Men det är inte så enkelt att få ett forum att fungera. Att bara öppna tjänsten och skicka en förhoppningsfull inbjudan räcker inte långt.

Forskarna Julian Birkinshaw, professor vid London Business School, samt Cyril Bouquet och Jean-Louis Barsoux vid IMD i Lausanne har undersökt hur väl företagen lyckas göra sina diskussionsforum till kreativa kläckningsplatser. De fann två problem:

1. Diskussionen tar inte fart. I början går folk in och tittar av nyfikenhet, men sedan behöver de goda skäl för att komma tillbaka. Detta kräver mycket och uthållig kommunikation som bygger upp en tro på att det faktiskt kommer att hända intressanta saker om man börjar engagera sig och skriva.

2. Sidan får fel sorts inlägg.  Forumet fylls av kommentarer och idéer som hamnar utanför ämnet, är ogenomtänkta eller irrelevanta.

Lösningen, menar forskarna, är att förstå vilken typ av interaktion som fungerar på ett online-forum. Bäst är dina chanser att få feedback på specifika frågor och ett brett spektrum av åsikter och reaktioner på redan befintliga idéer. Om målet däremot är att locka fram kreativa och nyskapande idéer och samtal där människor bygger vidare på varandras tankar så ger fysiska möten och workshops betydligt bättre resultat.

DAGENS TIPS BETEENDEPSYKOLOGI

Så pitchar du en idé på tio sekunder

Det finns förstås inga one-liners när det kommer till att pitcha idéer. Men visst vore det bra att veta hur man säljer in en idé snabbt?

Under 2,5 år ägnade sig författaren James Altucher åt en minst sagt udda syssla. Han begav sig ut varje tisdagnatt mellan kl 3 och 4 för att på fem sekunder förmå prostituerade, knarklangare och hemlösa att berätta sina inre hemligheter för honom – eller åtminstone inte ha ihjäl honom.

Lärdomar från att närmat sig ungefär 3 000 människor kondenserar Altucher i en rad tips på hur man övertygar någon på tio sekunder.

1. Förbered dig. Tio sekunder är inte lång tid. Du måste i stort sett redan se ut som att du har fått ett ja på pitchen. Håll upp axlarna, andas djupt och avslappnat.

2. Beskriv det brännande problemet och varför personen du pitchar mot ska bry sig.

3. Beskriv det unika i din idé, och hur din idé skiljer sig från andra försök att lösa problemet.

4. Var specifik. Avslöja några av detaljerna kring hur det hela kommer fungera.

5. Erbjud bevis, till exempel hur en annan respekterad organisation gjort liknande saker som lyckats.

 

 

 

 

 

DAGENS TIPS FORSKNINGMULTITASKING

Coca-Cola-metoden gör dig mer fokuserad

Mår vi bra eller dåligt av att vara ständigt uppkopplade?

Juryn debatterar fortfarande frågan och två svenska professorer är oeniga. Torkel Klingberg menar att rapporteringen om online-stressade svenskar är överdriven, medan professor Martin Ingvar hävdar motsatsen.

Men hur är det med kreativitet då? Inom psykologisk forskning talar man om switching costs, alltså att det kostar tid och energi att växla mellan olika fokus. Om du ständigt multitaskar så växer dessa kostnader på hög. Det som verkade effektivt (till exempel att kolla och svara på sms:et på mobilen, mejlen på datorn, samtidigt som man ska hänga med på mötet) blir i stället motsatsen.

Kreativa tankar är extra sårbara för omfokuseringskostnader, eftersom de ofta är uppbyggda av en djupare förståelse för problemet eller utmaningen som ska lösas.

Här är några tankeenergisparande tips för din organisation:

• Ge utrymme mellan möten för just småsaker. Hos Coca-Cola finns bara två mötestider: 50 minuter och 25 minuter. Tanken är att man ska kunna kolla mejlen mellan mötena – och vara fokuserad under mötet.

• Använd överenskomna standardord i mejlens brevhuvud i versaler så att alla snabbt kan fatta beslut: BRÅDSKANDE signalerar att mejlet bör besvaras omedelbart. VIKTIGT signalerar att mejlet är viktigt men inte akut. Alla andra mejl är varken viktiga eller brådskande. Till sist: FYI betyder ”för din information, du behöver inte agera på mejlet”.

• Läs vårt tidigare tips: ”Så håller du mejlboxen kort”.