DAGENS TIPS 14 AUGUSTI 2014 BETEENDEEFFEKTIVITET

Smartare av att anteckna för hand

På många konferensbord idag har laptopen ersatt anteckningsblocket. Men pennan är ändå mäktigare än tangentbordet, visar ny forskning.

Visst, det går något långsammare att anteckna för hand. Men chansen att du faktiskt minns vad du antecknat är högre, något som i sin tur påverkar din förmåga att dra paralleller och få nya idéer i framtiden.

Vi tvingas helt enkelt tänka djupare kring hur vi formulerar en skriftlig anteckning, menar forskarna Pam Mueller och Daniel Oppenheimer vid Princeton University.

Deras studier, publicerade i Psychological Science, visade att personer som antecknar via laptop har svårare att förstå och minnas komplicerade begrepp och idéer. Till exempel fick deltagarna lyssna på en TED-föreläsning och därefter besvara frågor som ”Vad skiljer Japan och Sverige gällande ländernas inställning till jämställdhet?”.

Men hur noggrant behöver man anteckna? Inte särskilt, verkar det som. Mueller och Oppenheimer upptäckte att ju mer exakt deltagarna kopierat föreläsaren, desto sämre gjorde man ifrån sig. Det bästa är alltså att använda egna ord för att förstå materialet, inte bara anteckna vad som sägs rakt av.

Läs mer om Mueller och Oppenheimers minnesstudie här.

Mueller, P. A., & Oppenheimer, D. M. (2014). The pen is mightier than the keyboard: Advantages of longhand over laptop note taking. Psychological Science, 23, 1-10. DOI: 10.1177/0956797614524581

DAGENS TIPS 13 AUGUSTI 2014 KREATIVITETTANKEFÄLLOR

Så tar du dig ur gamla hjulspår

De flesta som har läst på universitetet kan vittna om den gamla professorn som tar dubbelsteg mot katedern, öppnar portföljen och tar fram sina – overheadbilder.

Vi tar gärna genvägar för att spara mental energi. Men ibland kan våra rutiner vara dåligt anpassade till verkligheten och vi har kört fast i gamla hjulspår.

Nu är dock problemet att din hjärna är riggad att tänka längst med samma banor. Det är bekvämt att göra sådant vi känner till sedan tidigare, vi får till och med en liten pyts dopamin, hjärnans må-bra hormon, av att göra detta. Det är därför vi också ogillar att bryta invanda mönster. Om vi på morgonen upptäcker att det är slut på kaffefilter, mjölk, eller själva bryggkaffet så ser vi knappast detta som ett spännande äventyr, en möjlighet att få bevista mataffären eller lära känna nya grannar.

Det första du bör göra är förstås att bli medveten om att det du gör inte fungerar så bra. Du kanske till och med behöver kringgå några psykologiska försvar.

Tradition. Argumentet ”så här har vi alltid ha gjort”.
Prestige. Vi gillar inte att erkänna att vi gjort fel.
”Sjunkna kostnader”. Vi är ofta ovilliga att släppa något vi redan investerat tid eller pengar i.

Försök att få en nykter bild över ditt eller ert beteende. Ta hjälp av andra du litar på som kan erbjuda ett mer objektivt perspektiv.

För att ta dig ur hjulspåret behöver du göra något drastiskt, menar Twyla Tharp i sin bok The Creative Habit. Hon rekommenderar att sätta upp en ”aggressiv kvot” för att ta fram nya idéer. Till exempel kan du för dig själv eller för ditt team sätta ett mål om 75 nya idéer för hur ni ska göra någonting annorlunda. Twarp observerar att efter att skåpmaten har avverkats, det vill säga de ”uppenbara” idéerna, framträder de riktigt intressanta.

Kahneman, D. (2013). Thinking, fast and slow. Farrar Straus Giroux.

Twarp, T. (2006). The Creative Habit: Learn it and use it for life. New York: Simon & Schuster.

DAGENS TIPS 12 AUGUSTI 2014 PATENT

Patenttrollen kan knäcka ditt företag

Patenträtten är en grundbult i den moderna marknadsekonomin ända sedan 1600-talet. Men den kan också missbrukas, vilket börjar få allt mer uppmärksamhet i USA.

Kritiken växer nu mot de så kallade ”patenttrollen” – företag vars enda verksamhet är att söka stora mängder patent och stämma andra aktörer för intrång. Ett färskt exempel är nätaktivisterna EFF (Electronic Frontier Foundation), som på sin hemsida har börjat utse ”Stupid patent of the month” – månadens dummaste patent – för att sätta press på myndigheterna.

Juli månads pristagare är ett företag som obegripligt nog lyckats ta patent på den helt vardagliga sysslan att en läkarsekreterare svarar i telefon och kopplar en patient vidare till sin doktor.

– Det är viktigt att komma ihåg att sådana här dumma patent kan göra verklig skada. Eftersom det kan kosta en miljon dollar att försvara ett patent kan patenttrollet skicka krav på dessa summor för att tvinga fram en förlikning, varnar EFF-bloggaren Vera Ranieri.

Organisationen kräver att USA:s patentverk blir strängare i sin hållning:

– Genom att man godkänner vaga patent ger man trollen verktyg att utpressa verkliga innovatörer, skriver Ranieri.

DAGENS TIPS 11 AUGUSTI 2014 KREATIVITETRUTINER

Inrutade människor är mest kreativa

Välkommen tillbaka till Tusen tips efter sommaren och våra dagliga innovationstips. Du som just nu kämpar med att få igång skaparlusten inför hösten kanske kan inspireras av målaren Chuck Close: ”Inspiration är för amatörer. Vi andra dyker upp och sätter igång att arbeta”.

Vi har tidigare skrivit om vikten av att ha fasta rutiner när det kommer till att producera kreativt arbete. Detta gäller både om du själv är den som skapar och om du leder ett projektteam. Ett gott bevis för detta är det interaktiva diagrammet här ovan, som webbplatsen polio.com har tagit fram. Det är baserat på Mason Curreys bok Daily Rituals: How Artists Work där du kan se hur dina favoritförfattare, -kompositörer eller -filosofer lade upp sina liv.

Även om diagrammet inte på något sätt är generaliserbart för alla kreatörer kan vi göra ett par intressanta observationer. Alla de beskrivna är måna att få en god natts sömn, förutom Kafka som måste skriva på natten.

Hur kreatörerna lägger upp sina dagar är dock väldigt olika. Vissa är aktiva på morgonen medan andra under kvällen. Vissa både och. Beethoven arbetade i ett kontinuerligt block på åtta timmar mellan halv sju på morgonen och halv tre på eftermiddagen. Darwin och Mozart åstadkom små spurtar av kreativt arbete på morgonen, eftermiddagen och framåt natten.

Att ha en hyfsat inrutad tid för kreativt arbete minskar risken för att du ger upp och säkerställer att du gör ett kontinuerligt arbete över en längre tid (Twarp, 2006). Joseph Heller, författaren av kultboken Moment 22, arbetade 2-3 timmar på sin bok vid sitt köksbord efter jobbet. I åtta år.

Slutsatsen är förstås att bara du själv vet vilken rutin som fungerar bäst för dig. Men se alltid till att ha en.

Currey, M. (2013). Daily Rituals: How artists work. Knopf.

Twarp, T. (2006). The Creative Habit: Learn it and use it for life. New York: Simon & Schuster.

DAGENS TIPS 27 JUNI 2014 INNOVATIONSTREND

Sommarens sex hetaste innovationstrender

Innovation är något av ett modeord. Men även inom innovationsämnet finns modetrender. Här bjuder vi på en sammanfattning av de sex hetaste innovationstrenderna i världen 2014 från den amerikanske författaren, föreläsaren och innovationskonsulten Robert B. Tucker.

1. Startup-företag slår ut jättarnas egna FoU-avdelningar. Det är inte längre inne i de stora företagen som de nya idéerna föds, menar Tucker. Trenden kan avläsas i att de smartaste och mest ambitiösa nyutexaminerade från universiteten söker sig till platser som har fått status som teknik-hubbar med många småföretag: Silicon Valley, Silicon Beach i Venice, Kalifornien, Soho i New York, Tel Aviv, Dublin eller Lima i Peru.

Budskapet är tydligt: det är bråttom att skapa en attraktiv innovationskultur inne i företagen, för annars flyr talangerna till något av världens nya kreativa vattenhål. Ingen industri går säker för startup-företagens försök att skapa disruptiv innovation.

2. Open Innovation har blivit den nya normen. Att dela teknologi, risker, utvecklingskostnader och vinster med andra företag, kunder och universitet är inte längre någon modig pionjärverksamhet. Samarbeten som förut var otänkbara håller snabbt på att bli den nya standarden för innovationsarbete.

3. Innovation är allas ansvar. Förr var det FoU-avdelningens revir, men i dag är innovationsarbetet något som angår alla. Med bland andra Google som förebild inser allt fler företag att de måste utbilda så gott som alla sina medarbetare och chefer i innovationskunskap och innovationstänkande.

4. ”Sharing economy” går inte att stoppa. Hemsidan AirBnb låter människor komma i kontakt med varandra och bo på varandras soffor och utvecklar sig till ett verkligt hot mot hotellindustrin. Appar för människor som vill samåka i sina bilar hotar taxinäringen. Och Youtube har för länge sedan förändrat tv-branschen. Mönstret sprider sig till allt fler näringar och skapar nya vinnare och förlorare.

5. Snart ska alla ha en innovationschef. På engelska kallas det CINO – chief innovation officer. Deras uppgift är att gifta ihop företagets kultur med dess strategier för att skapa jordmån för innovation. Google är det kanske tydligaste exemplet på hur avgörande kulturfrågan är för nytänkandet. På ett år har antalet globala företag med en CINO i företagsledningen vuxit från 33 till 43 procent, enligt en enkät gjord av managementkonsulterna Cap Gemini.

6. Crowdsourcing revolutionerar produktutvecklingen. Glöm marknadsundersökningarnas tråkiga formulär. I dag får legobyggarna själva ge förslag om nya fantasifulla leksaksmodeller som tiotusentals andra användare sedan röstar om på Legos hemsida. De bästa idéerna kommer i produktion och byggarna får del av vinsten. Allt fler företag tar på detta sätt hjälp av sina kunders engagemang och kreativitet i produktutvecklingen.

Hänger ditt företag med i åtminstone någon av dessa innovationstrender? Eller jobbar ni på som vanligt? Frågan kan vara något att grubbla över innan höstens kapplöpning drar igång igen.

DAGENS TIPS 26 JUNI 2014 FRAMGÅNGKONKURRENSOPEN INNOVATION

Tre vinster med att skänka bort dina idéer

Som vi tidigare har tipsat om har elbilstillverkaren Tesla öppnat upp sin patentportfölj för att låta konkurrenterna fritt ta del av deras elbilsteknologi. Denna öppenhet motiveras med att utvecklingen måste snabbas på för klimatets skull, men naturligtvis är det också ett affärsmässigt genomtänkt beslut.

Två lärare vid den globala handelshögskolan Insead, Serguei Netessine och Karan Girotra, har analyserat Teslas strategiska drag för att se hur det hjälper företaget att växa och tjäna mer pengar.

Här är tre möjliga vinster med den djärva öppenhetsstrategin:

• Priserna kan pressas. Det största problemet för elbilstillverkarna är att serierna är så små att underleverantörernas komponenter blir dyra. Tesla behöver alltså skala upp volymerna för att kunna sälja sina bilar till rimliga priser. Det klarar man inte på egen hand, men om de stora konkurrenterna som BMW och Nissan börjar köpa stora mängder av samma delar så sjunker priserna.

• Den egna tekniken sätter standarden. Elbilarnas moment 22 är att det krävs laddstationer om folk ska vilja köpa bilarna, men innan folk har köpt bilarna vill ingen bygga laddstationer. Genom att öppna sitt patent hoppas Tesla att deras laddningsteknik ska bli standard för hela branschen. Om alla elbilar kan använda samma laddare blir mackar och andra troligen mer villiga att bygga ut infrastrukturen.

• Konkurrenterna kan bli stora kunder. Om de stora biltillverkarna börjar designa elbilar med hänsyn till Teslas teknik kan en stor del av Teslas affärsmodell snart bestå av att sälja komponenter till sina konkurrenter. Redan i dag säljer Tesla batterier till Toyota och Daimler (Mercedes).

Finns det något för dig att lära av Teslas innovationslogik även om du verkar någon annanstans än i bilbranschen? Titta på de tre slutsatserna här ovan och jämför med dit eget företag. Skulle ni kunna tjäna på motsvarande sätt på att öppna upp er teknik?

Särskilt intressant kan exemplet vara om även ditt företag är en liten spelare på en marknad som domineras av starka jättar.

DAGENS TIPS 25 JUNI 2014 KREATIVITETLEDARSKAP

Hjälpen som dina medarbetare verkligen behöver

Vad är det allra viktigaste du som chef kan ge dina medarbetare om du vill att de ska vara kreativa? Är det feedback? Uppmuntran? Bättre utbildning? Eller kanske nya utmaningar?

Nej. Svaret är att ge dem tid och resurser att kunna göra ett bra jobb, enligt en amerikansk forskningsstudie.

Forskarna Robert Epstein, Katrina Kaminaka, Victoria Phan och Rachel Uda har ställt frågor till 1 300 chefer och listar åtta olika chefskompetenser som gynnar kreativitet hos medarbetarna:

1. Utmana medarbetarna. Ge svåra problem att lösa och ambitiösa mål, samtidigt som du hjälper till att hantera stress.

2. Bredda kunskaperna. Ge utbildning i ämnen som ligger utanför medarbetarnas nuvarande expertområde.

3. Fånga idéer. Uppmuntra och ge medarbetarna verktyg att ta vara på sina idéer.

4. Hantera teamsamarbete. Sätt ihop teamen rätt och använd verktyg som brainstorming för att få kreativ utdelning.

5. Var en förebild. Chefen visar själv prov på ett kreativt förhållningssätt.

6. Ge nödvändiga resurser. Tid, material och verktyg för medarbetarna att lösa problem och skapa nya idéer.

7. Skapa god arbetsmiljö. Ser till att arbetsplatsen fungerar väl både fysiskt och socialt.

8. Ge positiv feedback och erkännande. Medarbetare som bidrar med värdefulla idéer blir uppmuntrade.

Av dessa åtta är alltså den sjätte punkten allra viktigast, menar forskarna. Studien visar också att kvinnliga chefer är bättre än manliga på att använda dessa färdigheter för att locka fram kreativitet. Kvinnorna fick högre poäng på samtliga åtta kompetenser.

Så hur kommer du ikapp om du är man? Forskarnas svar är övning och chefsutbildning, vilket kommer att höja dig över mängden.

”De flesta chefer saknar viktiga kreativitetsskapande färdigheter men dessa går att träna upp”, menar Epstein och hans kollegor.

Epstein et al. (2013) – How is Creativity Best Managed? Some Empirical and Theoretical Guidelines. Creativity and Innovation Management, 22, 359-374.

DAGENS TIPS 24 JUNI 2014 KREATIVITETMISSTAGPSYKOLOGI

Sänk ribban så kommer idéerna

Du uppmuntrar dina medarbetare att vara kreativa och ta initiativ för att förbättra saker. Du säger att tid finns om någon kommer med en bra idé. Ändå händer inget. Varför?

Svaret är att du omedvetet kan sätta en allt för hög ribba för dina medarbetare. För att få den där utvecklingstiden måste man ha en riktig kioskvältare som inte kan misslyckas.

Men de flesta idéer är inte kioskvältare, det vill säga aha-upplevelser som förändrar allt. Snarare är de av typen ”vad skulle hända om…”, ”jag är inte säker, men…”. Undersökande och ofullständiga, alltså. Det är bara på film som människor får fantastiska idéer som fungerar direkt.

Klart att du ska sträva efter att få fram bra idéer som skapar värde åt organisationen. Men de bästa idéerna har sällan varit perfekta från början. De har formats och formats om i olika processer:

Iterativa processer, där idén testas och gradvis förfinas. Detta är motorn i både vetenskaplig och tillämpad forskning.
Sociala processer, där idén byggs på och förbättras av andra. Ofta behövs ett flertal kompetenser för att kavla ut ett komplext problem.

Du gör alltså klokt i att sänka ribban. Var medveten om och tydlig med att idéer endast är råmaterial som behöver testas och utvärderas. Detta kräver förstås ett klimat som präglas av öppenhet och prestigelöshet och där misslyckanden ses som lärdomar.

Men som chef har du också den bästa positionen för att förändra klimatet i den riktningen.

Läs mer: Leif Denti (2013). Top Six Components of a Creative Climate. Innovationmanagement.se

DAGENS TIPS 23 JUNI 2014 FORSKNINGRESILIENS

Klara bakslagen med bättre spänstighet

Du vet förstås att förmågan att hantera ständiga utmaningar är en viktig förmåga för organisationer idag. Historien är kantad av exempel på företag som inte innoverade i tid. Den svenska forskaren Annika Steiber menar att företag behöver bli ”både-och”-organisationer. Samtidigt som de ska vara innovativa måste företagen behålla eller öka den egna inre effektiviteten. Hur vet du om din egen organisation har denna förmåga?

Forskare har de senaste åren intresserat sig för ett fenomen som kallas resiliens och kan förklaras som motståndskraft eller spänstighet vid förändringar. Vissa företag klarar av stora förändringar och studsar snabbt tillbaka efter att systemet utsatts för chocker.

Mycket av orsaken till en hög resiliens handlar om vilka resurser organisationens medarbetare och arbetsgrupper har omkring sig. De svenska forskarna Anders Richtnér, Birgitta Södergren och Anna Brattström talar om fyra typer av resurser:

• Strukturella resurser. Till exempel att alla vet hur beslut tas då mandat och ansvar är tydligt fördelade. Detta underlättar handling.

• Kunskapsresurser. Kompetens finns lätt tillgänglig, både i den närliggande gruppen eller avdelningen, men också i organisationen i stort.

• Relationella resurser. Det är välkommet att ta kontakt med andra i organisationen. Organisationen har positiva relationer med externa parter såsom kunder, leverantörer och politiska aktörer.

• Emotionella resurser. Det finns en känsla av förtroende och att andra har ett gott uppsåt. Man stödjer varandra och det finns en andra av kamratlighet.

De relationella och emotionella resurserna är kanske de viktigaste. Att lita på att andra har gott uppsåt minskar det interna vi-och-dom tänkandet och ökar viljan att koordinera olika intressen.

Läs fallstudien av forskarna Richtnér, Södergren och Brattström som analyserade resiliens och innovationsförmåga på ett stort svenskt läkemedelsföretag här.

Ladda ned Annika Steibers bok Googlemodellen här.

DAGENS TIPS 19 JUNI 2014 DISRUPTIVE INNOVATIONKONKURRENSRADIKAL INNOVATION

Innovationstrenden som skrämmer jättarna

”Disruptive innovation” är ett hett modeord i managementvärlden just nu. Begreppet skapades av Clayton Christensen på Harvard Business School och har den något klumpiga svenska översättningen omstörtande innovation.

Det råder viss förvirring om vilka innovationer som ska få kallas ”disruptiva”, men ordet associeras främst med oväntade tekniska lösningar som är enklare och billigare än de etablerade. De kluriga nyheterna kan snabbt få stora jättar på fall, men inte genom att konkurrera med dem på deras egna villkor. De underminerar i stället gamla affärsmodeller, förändrar synen på vad som är kundvärde och hittar nya kundgrupper som aldrig annars hade blivit kunder. En disruptiv innovation vänder upp och ner på spelplanen och skriver om reglerna.

Ett kärt diskussionsämne är om Apples iPhone är en disruptiv innovation eller inte. Clayton Christensen menar att iPhone visserligen var ett stort genombrott och knäckte marknadsledaren Nokia, men den skapade inte en ny marknad. Smarta telefoner fanns redan – de visade sig bara vara underlägsna.

IPad, däremot, är mer omstörtande. Den har hittat nya kundgrupper, skapat nya beteenden och slagit hårt mot laptop-datorerna.

I bilvärlden då? Är en ensitsig elbil som Renault Twizy tillräckligt omstörtande? Nja, inte enligt innovationsbloggaren Guillaume Villon de Benveniste. Han lyfter i stället fram företaget Zipcar, som låter sina numera 800 000 medlemmar i USA och Europa hyra bil när de behöver via en mobilapp. En sorts bilpool som har förändrat sättet att äga bil och lockar tidigare helt billösa stadsbor.

Oavsett definitionen så har ledarna i många stora och anrika företag lärt sig att vara rädda för disruptiva innovationer. Risken att bli bortsopad från banan av någon liten uppstickare med en mobilapp har aldrig varit större.