Välkommen till innovationssamhället

Det kan kännas tjatigt att säga, men vi lever i en värld av allt snabbare förändringar. De företag som inte hänger med när som helst kan bli utkonkurrerade. Några kallar denna nyordning för innovationssamhället. Varför? Jo, för att det enda som skapar långsiktig trygghet i dagens värld är förmågan att ständigt förändra sig och prestera nya innovationer.

Men det finns goda nyheter. Mycket av den anpassning som krävs kan ske gratis – genom att förändra sättet att leda, driva och styra företag. Den här webbplatsen, Tusen tips om innovation, är till för dig som vill bli framgångsrik i detta nya samhälle men inte vet riktigt var du ska börja. Vi som driver Tusen tips är Leif Denti, forskare i innovationspsykologi, samt Martin Kreuger, journalist och chefsutbildare. Vi bevakar området för att kunna ge dig nya råd och insikter varje dag – både här på sidan och i vår mobilapp – om hur du leder och organiserar din arbetsplats mot större innovationsförmåga.

Vårt arbete möjliggörs av innovationsmyndigheten Vinnova och forskningsstiftelsen IMIT. Så välkommen, både till innovationssamhället och till sajten som guidar dig dit. Och välkommen också att bidra med all din egen kunskap och dina kommentarer.

Leif Denti och Martin Kreuger, redaktörer

DAGENS TIPS ENTREPRENÖRSKAPINITIATIV

Prototypverkstad gör innovation till en folksport

Alla innovationer handlar inte om digitala appar eller Big Data. Ibland kan en ny idé faktiskt behöva en riktig verkstad med fräsar, symaskiner och 3D-skrivare för att förverkligas.

Därför finns prototypverkstaden MAKE i nyöppnade lokaler på Valhallavägen 79 i Stockholm. Avsändare är OpenLab, ett två år gammalt samarbete mellan akademi, forskning och offentlig sektor.

Förutom seminarier och workshops anordnas kurser i samarbete med bland andra Karolinska institutet, KTH, Stockholms universitet och Stockholms myndigheter, där studenter får lösa komplexa samhällsutmaningar med tänket Gör först-Tänk-Gör igen.

Maker Space, som konceptet heter, är inspirerat av Design Thinking och Scrum, som tidigt undersöker de tänkta användarnas behov och testar enkla prototyper genom snabba processer.

Uppdragsgivarna Stockholm stad, landstinget och länsstyrelsen utlyser uppdrag som handlar om sjukvård, stadsplanering och utmaningarna med en åldrande befolkning. MAKE-labbet är gratis för Openlab-studenter, för övriga kostar det 1 000 kronor i månaden, studerande 300 kronor. Prototypverkstan kommer även erbjuda sina medlemmar att köpa material på plats, exempelvis träplankor, cellplast och elektroniktillbehör.

Finns det längre några ursäkter för att inte vara innovativ?

DAGENS TIPS INTERNETTALANG

Stöt inte bort de digitala talangerna

”Vi måste anställa folk som förstår sig på digitala marknadsföringsstrategier”, tänker många stora och etablerade företag. Sagt och gjort, ett antal unga talanger rekryteras som varit uppkopplade och haft internet i blodomloppet sedan innan de kunde läsa sina egna namn.

Men väl innanför väggarna tar förnyelsen ofta stopp, menar kommunikationsstrategen Ulrika Rudqvist i en krönika i HD-Sydsvenskan. Företagen vet inte vad de ska göra med digitala talanger som tänker mer innovativt än cheferna är beredda på.

”Alltför ofta hamnar de i ett produktionsarbete och får bli copy eller administratör, snarare än att leda ett företag in i en ny kommunikationsera. Helst ska de inte höras, utan sitta bakom en datorskärm och snällt skriva det företaget vill säga på sociala medier, men på något mirakulöst vis dra in tusentals likes”, skriver Ulria Rudqvist.

Det ska helt enkelt vara ”business as usual”, med samma ledningsgrupp, samma beslutsfattare och samma process, menar hon.

Företagen har svårt att ta till sig de djupa förändringar med internetåldern, det vill säga precis de insikter som de nya digitala invånarna anställdes för att ha. I stället stöts de nya talangerna bort.

Känner du igen ditt företag i Ulrika Rudqvists beskrivning? Då kan det vara dags för en tankeställare.

DAGENS TIPS CSRVISION

”Galna” visioner lockar fram innovation

Stora globala företag sätter inte längre mål i stil med ”minska utsläppen med tio procent”. Trenden i dag är att binda sig vid enormt storslagna och närmast galet utmanande visioner, noterar miljöstrategen Andrew Winston i Harvard Business Review.

Nissan har till exempel antagit visionen om att deras bilar inte ska vara inblandade i en enda trafikolycka med allvarliga personskador.

Det låter orimligt, eftersom Nissan inte kan ta ansvar för hur bilägarna kör, hur säkra bilar de än lyckas bygga. Men strategin tvingar företaget att tänka annorlunda kring sin produktutveckling, att inte slentrianmässigt undvika risker och att locka fram mer kreativitet, motivation och ansvarskänsla hos medarbetarna.

Självklart finns baktankar om både CSR-, marknadsförings- och PR-effekter, men syftet med visionerna är ändå strikt affärsmässigt. Med en egen vision skiljer Nissan också ut sin strategi från konkurrenten Honda, vars högtflygande ambition är nollutsläpp av koldioxid i hela kedjan från energikälla till körning. Eller från GM i USA, som strävar efter att inte lämna ifrån sig några sopor – ”zero waste” – från sin bilproduktion.

Trenden visar hur fenomenet CSR (corporate social responsability) utvecklas. De stora företagen låter sig inte längre ledas av utomstående världsförbättrare. I stället söker de internt efter sitt eget engagemang för de stora framtidsfrågorna och omvandlar det till kommersiellt gångbar innovationskraft.

DAGENS TIPS HINDERIDÉER

Sverige är för dåligt på att misslyckas

Sverige ligger på femte plats när det gäller kreativt arbetsklimat, men bara på femtiofemte plats när det gäller att leverera resultat, enligt en undersökning från Sveriges Ingenjörer.

Det är alltså, som Tusentips har konstaterat tidigare, inte själva idéerna som är problemet. Eller lösningen, för den delen.

Ingenjörer är bra på att ha idéer och lösa problem. Utmaningen är att kreativt innovationsarbete inte alltid kan vara så effektivt och välordnat som företagsledningarna kanske skulle önska, menar Terrence Brown, professor i entreprenörskap och innovation på KTH i Stockholm i en intervju med sajten Ingenjörskarriär.

Nyckeln är att skapa en företagskultur som gynnar innovation. Då måste man stå ut med och tillåta misslyckanden, för annars vågar medarbetarna inte testa och genomföra nya saker. När rädslan styr dör kreativiteten.

Högtidliga löften och policydokument räcker inte långt.

”Det är enkelt att säga att man tillåter medarbetare att misslyckas. Men det enda folk kommer ihåg är att Sven, som misslyckades med något förra året, fick sparken. Där måste cheferna själva visa att det är okej, för folk tror inte på vad de säger utan bara på vad de gör”, säger Terrence Brown i intervjun.

 

Läs rapporten ”Ge idéer kraft” från Sveriges Ingenjörer här.

DAGENS TIPS IDÉERSTRUKTUR

Boxen som kickar igång idéerna

Programvaruföretaget Adobe ville slå ett slag för kreativiteten och hittade på ett innovationsverktyg som sticker ut – en liten röd kartong med texten ”Pull in case of Idea”.

Den medarbetare som öppnar boxen hittar instruktionskort, två block med Post-It-lappar, ett presentkort på hämtkaffe, en chokladbit och – inte minst – en kreditkort med 1 000 dollar på som kan användas helt efter eget huvud utan att chefen får lägga sig i. Allt som en innovatör kan tänkas behöva, med andra ord.

I instruktionerna guidas idékläckaren genom sex steg med övningar och checklistor som ska ta honom eller henne från idé till ett testat koncept som kan presenteras för företagsledningen, vilket är sista steget. Men det finns ingen deadline för när något ska presenteras och inga sura miner om Kickboxen inte leder fram till något användbart.

Hittills har Adobe delat ut cirka tusen Kickboxar till sina anställda på alla håll i världen. Och poängen med lådan är förstås inte det magiska innehållet, utan att den på ett så tydligt och pedagogiskt sätt ger alla tillåtelse att tänka nytt och fritt.

Läs mer om Kickbox här på Adobes hemsida.

 

 

DAGENS TIPS KOMPETENSNÄTVERK

Upptäck dina egna gömda skatter

Är du runt 40 och har tröttnat på jobbet och vill ha en mitt-i-livet-förändring? Får du för lite frihet, utmaningar och utrymme för dina egna idéer?

Då är du långt ifrån ensam, utan tvärtom helt normal. I den här kategorin finns de flesta som startar egna företag, visar både en kartläggning av Oxfordforskaren Ed Roberts från 1991 och nyare forskning från USA. De är inte i första hand 20-åringar i Sillicon Valley som lyckas som innovativa entreprenörer, utan välutbildade och redan framgångsrika medelåldringar.

Företagen är dock inte så förtjusta i karriärbytare, utan ser hellre att de fortsätter där de redan gör nytta. Det bidrar till att många i stället tar steget och hoppar av.

Men innan du gör det har innovationskonsulten Jeffrey Paul Baumgartner några råd om hur du drar maximal nytta av tre strategiska tillgångar: ditt nätverk, ditt rykte och din kompetens.

  • Nätverket. Du känner fler människor än du tror. Tänk på alla som du har arbetat med, gjort affärer med, haft som chefer, leverantörer, konkurrenter eller träffat på konferenser. Tänk både på hur de kan hjälpa dig och hur du kan hjälpa dem. Se till att vårda kontakter och äta luncher medan du fortfarande har kvar din nuvarande position.
  • Ryktet. Vad har du för rykte i dag? Fråga människor i din omgivning som du kan lita på. Det kanske inte är exakt det du själv tror. Ryktet kan vara fördelaktigt på ett sätt du inte tänker på.
  • Kompetensen. Problemet med att vara duktig och erfaren är att din kompetens blir allt mer omedveten. Du förutsätter att det som är enkelt för dig är enkelt även för alla andra och därmed ingen konkurrensfördel. Men det stämmer inte. Ta hjälp av andra för att få syn på dina dolda fördelar.
DAGENS TIPS EFFEKTIVITETSCRUM

Scrum får saker att hända

Allt fler röster uppmanar svenska organisationer att ta bättre vara på idéer och bedriva innovation på ett strukturerat sätt. Men hur ska det egentligen gå till?

Ett svar kallas scrum och är en metod som varit populär i första hand bland mjukvaruutvecklare sedan 1990-talet. Ordet är ingen förkortning, utan syftar på den formation som ett rugbylag har när det sätter igång spelet.

I scrum finns ingen klassisk kravspecifikation, utan man arbetar med en levande lista med önskemål, så kallad backlog. Arbetet sker i tvärfunktionella team där man fördelar olika roller som produktägare, scrum master och självorganiserade team.

Man arbetar också gärna i så kallade sprintar, som kan vara mellan 3 och 30 dagar. De kompletteras med ”daily scrum”, ett kort möte där alla medlemmar ger en statusuppdatering om vad de har gjort sedan i går, vad de ska göra tills i morgon och vad som hindrar dem.

Hängivna scrumförespråkare hävdar att de organisationer och team som tar till sig metoden fullt ut får uppleva mer flexibilitet, kreativitet och inspiration – plus bättre resultat. På intresseorganisatonen Scrumalliances hemsida berättas till exempel hur Media Markt lyckades etablera sin näst största butik i världen i Kina på tolv månader.

En svensk beskrivning av scrumarbete finns också hos webbyrån Happiness.

 

 

DAGENS TIPS ENTREPRENÖRSKAPFRAMGÅNGHINDER

Entreprenörerna vet var skon klämmer

Statsminister Stefan Löfven lanserade i förra veckan sitt innovationsråd, bestående av experter och partsrepresentanter som ska knäcka frågan hur Sverige bäst behåller och ökar sin innovationsförmåga.

Något som gissningsvis kan intressera rådet är frågan om vad som får fristående entreprenörer – en av de grupper vars axlar landets framtid antas vila på – att lyckas.

En amerikansk studie, ”The Anatomy of an Entrepreneur”, undersökte 549 grundare av framgångsrika företag i snabbväxande branscher som försvar, IT och hälsovård. Så här svarade entreprenörerna själva på frågan om vilka som är de största hindren för framgång:

  • Ovilja att ta risker (98 procent).
  • Ovilja att lägga ner den tid och möda som krävs (93 procent).
  • Svårt att hitta kapital (91 procent).
  • För dålig kompetens att driva företag (84 procent).
  • Otillräcklig kunskap om sin bransch och marknad (83 procent).
  • Har inte råd eller får inte stöd från familjen för att lämna sin anställning (73 procent).

Brist på riskkapital ses alltså som ett betydande hinder. Men de personliga faktorerna och den inre drivkraften och motivationen är ändå viktigast, menar de som lyckats. När de får frågan om de har saknat stöd och hjälp från stat och myndigheter svarar 86 procent nej.

Man kan bara spekulera i om svaren hade blivit annorlunda om de hade misslyckats. Eller om de tillfrågade inte hade kommit från USA.

DAGENS TIPS HINDERLEDARSKAPTANKEFÄLLOR

Idéer är varken problemet eller lösningen

17 procent av landets 108 000 yrkesverksamma ingenjörer sitter inne med en potentiellt banbrytande affärsidé, säger de själva när de får frågan från sitt fackförbund. Det är alltså ingen brist på idéer i Sverige.

Vi är sedan länge ett av de länder i världen som satsar mest på innovation, men trots ändå syns nu tecken på att vi blir omsprungna. Andra lyckas bättre och snabbare med att förverkliga nya idéer.

Var klämmer skon? Enligt forskning på KTH har utrymmet för spontana innovationer försvunnit i många svenska organisationer. De tänker för kortsiktigt, vill inte ta några risker och kräver maximal produktivitet varje dag.

Sveriges Ingenjörer, KTH och Innovationsledarna har skrivit en debattartikel i Ny Teknik där de uppmanar företagen att bli duktigare på att arbeta systematiskt för att fånga upp idéer och ta dem hela vägen till marknaden. För det krävs bättre processer, strukturer, arbetssätt, resurser och inte minst uppbackning från de högsta cheferna.

I dag hoppas många företag för mycket på att enskilda snillen ska knacka på chefens dörr med en genial idé som de har filat på under lediga stunder. Så ser ju traditionerna – eller snarare myterna – ut i landet där Östen Mäkitalo satt med sin tjänstemannalön på Televerket och uppfann mobiltelefonin.

Frågan är dock om de stora företagen i dag är en jordmån där innovationer befruktas, odlas och skördas eller om de är miljöer där innovationer utarmas och kvävs.

Östen Mäkitalo själv sa så här i Aftonbladet 1999:

”En fri forskare kanske presterar 300 procent över sina första förväntningar. En som detaljstyrs av byråkrater och räknenissar kanske uppnår fem procent av vad han eller hon föresatt sig. Eller inget alls.”

 

Läs också vårt tidigare tips: ”Myten om storföretagens missförstådda genier”.

DAGENS TIPS FORSKNINGOPEN INNOVATION

Fungerar verkligen Open innovation?

Open innovation är namnet på de senaste decenniernas dominerande trend att öppna upp företagen och söka innovationssamarbeten med omvärlden. Detta har i princip ersatt hållningen från tidigare epoker när den egna F&U-avdelningen skulle arbeta under stort hemlighetsmakeri.

Men nu börjar Open innovation-metoden ifrågasättas. Två forskare vid Blekinge Tekniska Högskola, Charlie Karlsson och Sam Tavassoli, har analyserat data från tusentals företag och funnit – ingenting. Alltså att det helt saknas positiva samband mellan att företag samarbetar med kunder konkurrenter, universitet och forskningsstiftelser och att de skapar nya innovationer.

Samarbete med leverantörer kan troligen löna sig, visar studien, men de verkliga effekterna nås på andra sätt. Vad som gynnar produktinnovation mest är att kontinuerligt bedriva egen forskning och utveckling, ha många universitetsutbildade medarbetare och göra affärer med utlandet.

Varför andra forskare har kommit till andra slutsatser om Open innovation grubblar Karlsson och Tavassoli själva över i en debattartikel i Ny Teknik:

”En möjlighet är att mycket av den etablerade innovationsforskningen bygger på fallstudier medan vi här arbetar med ett datamaterial som omfattar mer än 9 000 företag.”