DAGENS TIPS 16 DECEMBER 2014 COMMUNITYTREND

Sikta på passionen, inte på tekniken

En liten kamera för ett par tusen med ett fäste för hjälmen, backspegeln eller slalomskidan. Sedan kan du filma fallskärmshoppet, störtloppsåket, konserten eller vad du än är med om och dela filmen på nätet till andra äventyrare.

Prylen kallas actionkamera och har skapat en egen nisch i sociala medier. Ett litet företag dominerar actionfilmandet – amerikanska GoPro. Varför? Är deras kameror särskilt tekniskt överlägsna? Små och lätta? Stryktåliga? Billiga? Designade?

Nej, ingetdera. Sonys och andra konkurrenters kameror är likvärdiga. Någon är bättre, någon annan är billigare. Det innovativa med GoPro ligger på ett helt annat plan, nämligen i förmågan att bygga en stark community av hängivna användare som lägger upp filmer, delar och kommenterar. När kända actionsportstjärnor använder företagets kameror lockas ännu fler fans.

Hemligheten är att hitta de passionerade kunderna och fånga deras passion, menar konsultföretaget Realize som listar detta som en viktig innovationstrend. GoPro får sina användare att känna sig hemma. Hos dem hittar de likasinnade och bygger sin äventyraridentitet. De upplever att GoPro förstår dem, delar deras hängivenhet och bryr sig på riktigt. I jämförelse framstår då Sony som en anonym elektronikjätte där en actionkamera försvinner bland tusentals andra prylar i produktportföljen.

DAGENS TIPS 15 DECEMBER 2014 DISRUPTIV INNOVATIONRADIKAL INNOVATIONSTRATEGI

Guruns sju gyllene innovationskällor

Peter Drucker (1911-2005) brukar kallas ”det moderna managementtänkandets fader”. Vad hade denna nestor att säga om innovationsledarskap?

En del av svaret finns i en artikel han skrev i Harvard Business Review 2002, 92 år gammal. Där argumenterar han för att du bör leta efter innovationsmöjligheterna vid sju olika källor, varav de fyra första finns inom det egna företaget och de tre övriga utanför.

1. Det oväntade. Både succéer och floppar kan vara totala överraskningar. Ford undersökte bilmarknaden minutiöst innan de släppte sin modell Edsel 1958, men ändå köpte ingen bilen. Köparna ville plötsligt sin bil som livsstilsmarkör. Nästa försök gick bättre – Ford Mustang blev en verklig stilikon.

2. Det orimliga. På 1950-talet var fraktsjöfarten en döende industri. Rederierna gjorde allt för att segla snabbare på mindre bränsle, men fick ingen lönsamhet ändå. Till slut kom någon på att det inte var till havs man förlorade pengar, utan i hamn. Så föddes roll-on/roll-off-logistiken och containerfartygen. Tekniken var gammal men tankesättet nytt.

3. Processerna. Krångliga, dyra eller tidskrävande tillverkningsprocesser lockar förr eller senare fram kluriga innovatörer. Det löpande bandets massproduktion är det klassiska exemplet.

4. Vändpunkterna. Om en industri växer snabbt – Drucker nämner 40 procent inom tio år som en tumregel – så ändrar den struktur. När det stora skiftet kommer reagerar många etablerade företag genom att försvara det de har och underskatta uppstickarna. Tänk tvärtom och se innovationsmöjligheterna.

5. Ny demografi. Denna faktor är den mest förutsägbara av alla, men få beslutsfattare bryr sig om den. Läs av förändringarna i åldersstruktur, inkomst, utbildning och bostadsorter – och anpassa dig.

6. Ny verklighetsuppfattning. Statistiken kan peka tydligt åt ett håll, till exempel att befolkningen blir allt friskare, livslängden ökar och fler cancerformer botas. Ändå blir människor allt oroligare och mer besatta av sin hälsa. Deras världsbild styr konsumtionsmönstren mer än fakta. Ibland tjänar du på att anpassa dig mer efter hur verkligheten uppfattas än hur den verkligen ser ut.

7. Ny kunskap. Innovationer som bygger på ny vetenskap hamnar i finrummet och är vad de flesta tänker på när de hör ordet innovation. Problemet är att de kräver mycket långa ledtider innan de förverkligas, ibland upp mot 50 år. De är också mycket konkurrensutsatta. I 1920-talets USA fanns över 300 biltillverkare, 40 år senare hade bara fyra överlevt.

Om du nu har sökt upp dessa sju källor och använda all din logik, kunskap och kreativitet lyckas du kanske till slut skapa något som får det högsta betyg som en innovation kan få enligt Peter Drucker. Nämligen att folk utropar: ”Vad enkelt! Varför tänkte inte jag på det där?”.

DAGENS TIPS 12 DECEMBER 2014 FRAMGÅNGMARKNADSFÖRINGTREND

Du kan aldrig förutsäga nästa stora hit

Några utvecklare på det lilla dataspelsföretaget Coffee Stain Studios i Skövde snickrade ihop ett plojspel vid sidan av det seriösa arbetet. Resultatet blev – en getsimulator. Eller som det heter i reklamtexten: ”Dina drömmar har blivit verklighet! Nu behöver du inte längre fantisera om hur det är att vara en get.”

Idén är precis så absurd som den låter. Men vad som är ännu mer surrealistiskt är den kommersiella succén. Det slarvbyggda 10-dollarsspelet plockades upp av den svenske youtubern Pewdiepie och gick rakt upp på försäljningstoppen, vilket betydde att företaget drog in över fem miljoner kronor – om dagen.

Så vad lär vi oss av detta?

En slutsats är att managementgurun Peter Drucker (1909-2005) troligen hade rätt i sin analys om att framgångsrika innovationer sällan är grandiosa från början. Och omvänt: om du har kommit på något som du tror kommer att revolutionera en hel bransch så är det med stor sannolikhet just vad som inte kommer att hända.

Din ambition bör alltid vara att skapa något nytt och annorlunda. Men nästan alla stora innovationer har börjat i liten skala och växt i betydelse på ett sätt som ingen – allra minst upphovsmakarna – kunde förutsäga. Rid på den vågen när det går bra, och avbryt tidigt när det går dåligt.

Handen på hjärtat: hur tvärsäkert hade du själv vågat lova att getsimulatorn skulle bli nästa storsäljare?

DAGENS TIPS 11 DECEMBER 2014 ENTREPRENÖRSKAPTREND

Med BOPS blir nätet ett verktyg – inte ett hot

Näthandel har satt allt hårdare press på de traditionella butikernas lönsamhet. Många kunder går i dag in och provar kläder och skor utan att köpa, för att strax efteråt beställa samma vara billigare någonstans på nätet.

Detaljhandlare driver i dag vanligtvis både e-handel och butikshandel, men håller kanalerna åtskilda. Men nya tecken visar att denna strategi kanske inte är den mest lönsamma.

Forskare på Kellog’s School of Management följde en husgerådskedja i USA som har testat en hybrid mellan e-handel och butik kallad BOPS – Buy online, pick up in store. Kunden väljer ut sin vara och betalar den via hemsidan. Om varan sedan finns på lager i närmaste butik går kunden in och hämtar den där och slipper e-handelns väntetider och eventuella fraktkostnader.

Forskarnas utvärdering visar att kunderna förändrade beteende på ett oväntat sätt med BOPS. Fler besökte hemsidan men färre köpte där, särskilt om de hade nära till en butik. Samtidigt ökade både besöken och försäljningen i de fysiska butikerna. Slutsumman blev att hela kedjan sålde mer.

Kunderna utnyttjar BOPS för att slippa vänta på postpaket, men också för att slippa gå in i en butik och höra att det man är ute efter är slutsålt. Beskedet om att en vara finns tillgänglig här och nu är så värdefullt att det lockar oss att handla mer.

Vad BOPS-exemplet visar är att kreativa processinnovationer skapar utvägar för företag som drabbas av internetekonomins brutala förändringar. Hemligheten kanske inte är att välja mellan butik eller näthandel, utan att hitta rätt kombination.

Vilken är BOPS-idén som skulle kunna rädda din bransch?

Not: Elektronikbutiken Webhallen är exempel på ett svenskt företag som tillämpar BOPS-konceptet.

DAGENS TIPS 10 DECEMBER 2014 FÖRÄNDRINGINITIATIV

Så vet du när du ska våga förändra

Hur kommer det sig att vissa av oss tar initiativ för att skapa förändring även när vi är överhopade av vardagligt arbete? Den frågan ställde sig forskarna Kerrie L. Unsworth och Chris W. Klegg (2010).

Resultatet från en stor intervjustudie vid två företag i flygindustrin visade att vi först ställer oss frågan är det värt det? Vi gör i huvudsak två bedömningar för att komma fram till svaret på denna fråga.

1. Förväntat värde (instrumentality). Kommer vår insats skapa en värdefull förändring, eller riskerar allt att rinna ut i sanden?

2. Förväntad energiåtgång (expectancy). Är lätt för oss att initiera förändringen, eller får vi banka huvudet i väggen?

Positiva svar på båda frågorna ökar chansen att vi faktiskt drar igång en förändring. Unsworth och Clegg gick vidare och fann fyra omständigheter till som påverkar bedömningen.

• Förväntas jag vara kreativ? Det är lättare att ta initiativ i miljöer där kreativitet uppmuntras.

• Får jag stöd? Chansen ökar om vi vet vem vi kan söka stöd av och om vi upplever att det är tillåtet att ha djärva idéer, ta risker och ibland misslyckas.

• Är jag motiverad? Hur motiverade vi är påverkar hur mycket vi kan tänka oss att kämpa för att uppnå vårt mål.

• Har jag tid? Om vi måste arbeta på fritiden för att driva våra idéer så minskar sannolikheten markant.

Läs också vårt tips Släpp kreativitetens osynliga bromsar.

Unsworth, K., L., & Clegg, C., W. (2010). Why do employees undertake creative action? Journal of Occupational and Organizational Psychology, 83, 77-99.

DAGENS TIPS 9 DECEMBER 2014 ENTREPRENÖRSKAPHINDER

Fyra innovationslögner att se igenom

Kunder, produktutvecklare, säljare och chefer – alla ljuger de för dig på olika sätt när du försöker driva ett innovationsprojekt, varnar innovationskonsulten och författaren Scott Anthony. Dessa försåtliga lögner är oftast inte avsiktliga, utan rotade djupt i människans natur.

Så här slipper du gå i fällorna och bli besviken i onödan:

1. Kundens lögn: ”Ja, den där produkten skulle jag köpa”. Folk är gärna välvilliga när de ställer upp i marknadsundersökningar. Men det är en helt annan sak att hosta upp riktiga pengar. Fatta inte dina beslut enbart på vad kunderna säger, utan titta på hur de faktiskt beter sig – något de inte alltid har full koll på själva.

2. Produktutvecklarens lögn: ”Det är klart om tre månader”. Forskaren Daniel Kahneman (känd för boken ”Tänka snabbt och långsamt”) har avslöjat människans oförmåga att uppskatta tid, kostnader och risker realistiskt. Vi underskattar i allmänhet hur lång tid ett arbete tar och överskattar effekterna av det.

Din taktik: Ett bra sätt att bemöta detta är med en så kallad Minimum Viable Product. Du släpper ut din innovation när den nätt och jämt fungerar och låter kunderna vara med och utveckla den med sin feedback.

3. Säljarens lögn: ”Självklart kan jag sälja det där”. Vana säljare tror på sin egen förmåga och tackar sällan nej till en chans att tjäna pengar. Men när de väl ska börja arbeta kommer de – mer eller mindre medvetet – att prioritera de uppdrag som ger mest provision per säljsamtal. Om din produkt lönar sig mindre så hamnar den på undantag.

Din taktik: Fråga dig själv om du ber dina säljare att tjäna mindre än de gör i dag. I så fall kommer du behöva bevaka noga hur många samtal de faktiskt ringer.

4. Toppchefens lögn: ”Jag är öppen för allt”. Chefer som får nya idéer presenterade för sig vill de ofta hålla alla dörrar öppna så länge som möjligt. Du som innovatör får sällan ett tydligt nej, vilket du hoppfullt tolkar som verkligt intresse. Först när det blir skarpt läge och de riktiga pengarna ska fram dras mattan undan.

Din taktik: Var därför inte rädd att testa chefernas sanna vilja tidigt i processen. Gör realistiska planer och budgetar och utmana cheferna genom att kräva dem på bindande besked.

Anthony, S. D. (2012). The Little Black Book of Innovation: How It Works, How to Do It. Harvard Business Review Press.

DAGENS TIPS 8 DECEMBER 2014 FRUGALHÅLLBARHETIKEA

Frugal innovation ska rädda världen

Frugal innovation är affärslivets senaste modeord som du bör kunna nicka igenkännande åt. På svenska är nog gnetig den närmaste översättningen.

Frugal betyder dock inte snål i största allmänhet. Här handlar det om en strävan efter enkelhet som omfattar naturresurser, energi, tid och kostnader för såväl tillverkare som konsumenter.

Som exempel på frugal innovation nämner Harvard Business Review den uttalat flärdfria kombibilen Renault Logan från 2004. Bilen var lågt prissatt från början utan möjlighet till rabatter, saknade all onödig lyx och var återvinningsbar till 95 procent. Målgruppen var växande medelklass i före detta u-länder, men bilen träffade oväntat nog mest rätt bland medvetna konsumenter i Västeuropa. Succén fick Renault att starta lågprismärket Dacia, som i dag är branschens mest snabbväxande.

Det frugala idealet handlar inte i första hand om att göra mer med mindre resurser, utan att göra bättre med mindre. Produkterna och tjänsterna ska vara meningsfulla samtidigt som de är överkomliga, enkla, hederliga och hållbara.

Men klingar ändå inte allt detta välbekant för oss svenskar? Jovisst, Ikea har ju redan skrutit om sin gnetighet i decennier. Senaste satsningen är vindkraftsparker och solceller på varuhustaken som gör dem självförsörjande på energi. Frugalt så det förslår.

DAGENS TIPS 5 DECEMBER 2014 MARKNADSFÖRINGPSYKOLOGI

Lär dig sälja med Apples hormontrick

Varför står folk över hela världen i kö för att få köpa nästa iPhone? Varför exploderar nätet av spekulationer inför varje liten eller stor innovation från Apple?

Deras prylar är fantastiska, javisst, men konkurrenterna är inte så mycket sämre. En ny Galaxy-telefon skapar dock inga masspsykoser.

Enligt neurobiologen Robert Sapolsky är hemligheten djupare än bara god marknadsföring och design. Apple är extremt skickliga på att manipulera dopaminpåslaget i våra hjärnor, alltså det hormon som skapar ett lyckorus innan vi har fått det vi eftersträvar. Alla barn som har väntat på jultomten vet hur det känns.

Apple skulle kunna göra som andra – annonsera i god tid när de tänker släppa

nästa pryl och plikttroget berätta om all ny teknik. Men i stället utnyttjar företaget den kick du får av dina egna förväntningar.

Om belöningen är oförutsägbar pumpas dopaminet upp ännu mer. Därför adderar Apple lite osäkerhet (räcker telefonerna tills det blir min tur i kön? Vilka nya funktioner får jag?) för att ge din hjärna en ännu större glädjekick.

När du väl har din nya Applepryl i handen sjunker dopaminet och upphetsningen lägger sig. Men det har du glömt lagom till nästa lansering.

Spelar ditt företag lika skickligt på de neurobiologiska strängarna när era nya innovationer ska marknadsföras? Eller försöker ni övertyga enbart med hjälp av ärlighet och produkternas inre egenskaper?

DAGENS TIPS 4 DECEMBER 2014 ACCEPTANSPSYKOLOGI

Lär dig uthärda osäkerheten

Den osäkerhet som finns inneboende i innovation skapar problem för oss som gillar ordning och reda. Ofta vet vi inte från början vad slutprodukten kommer bli, eller ens den sanna omfattningen av problemet vi försöker lösa. Att kunna tolerera osäkerhet kallas i psykologisk forskning för tolerance of ambiguity (Furnham & Ribchester 1995).

Många hanterar den här jobbiga osäkerheten genom att låsa sig vid en lösning för tidigt snarare än att stå ut, vänta och se om det finns ett bättre sätt. Att bestämma sig för tidigt är dock ineffektivt vid just innovativa problem, som ofta är otydliga och kan lösas på flera sätt. Forskningen har visat att de som kan tolerera osäkerhet också producerar mer kreativa lösningar bland en rad olika arbeten, från forskare till militärer. Här är tre tips på vad du kan göra:

Sätt rätt normer från början. Gör klart för ditt team att du i början av en problemlösningsprocess vill ha nya perspektiv och infallsvinklar på problemet. Först därefter ska ni (naturligtvis) vara kritiska och välja bort.
Släpp kontrollen. I Leif Dentis avhandling kom det fram att ledare som tog ett steg tillbaka ökade chansen för bättre idéer i forsknings- och utvecklingsteam.
Känn dig själv. Kan du hitta signaler på när du känner dig obekväm? Kan du acceptera att inte ha klarhet omedelbart?

Denti, L. (2013). Leadership and Innovation in R&D Teams. University of Gothenburg.

Furnham, A., & Ribchester, T. (1995). Tolerance of ambiguity: A review of the concept, its measurement and applications. Current Psychology, 14, 179-199.

McClary, R. B. (2009). An investigation into the relationship between tolerance of ambiguity and creativity among military officers. Dissertation: Kansas State University.

Zenasni, F., Besancon, M., & Lubart, T. (2011). Creativity and tolerance of ambiguity: An empirical study. The Journal of Creative Behavior, 42, 61-73.

DAGENS TIPS 3 DECEMBER 2014 KREATIVITETPRESTATION

Sju skäl till kreativitet – även när du inte vill ändra något

Är kreativitet verkligen så viktigt som alla säger? Finns det inte gott om företag som klarar sig utmärkt genom att göra som de alltid har gjort? Och varför ändra på ett vinnande koncept?

Visst, på kort sikt kanske inte bristen på kreativitet gör någon större skillnad. Men i längden sänks prestationerna bit för bit tills organisationen blir medioker och sårbar för konkurrens. Innovationsexperten Jeffrey Paul Baumgartner listar sju allvarliga konsekvenser av kreativitetsbrist:

Innovationsförmågan försvinner. När små företag blivit stora, byråkratiska och tappar förändringsförmågan köper de gärna upp små entreprenörsföretag för att få in nya idéer igen. Men det är inte så lätt att få de två kulturerna att trivas ihop.
De unika egenheterna försvinner. Företaget klarar inte av att sticka ut och vara annorlunda, utan blir allt mer utslätat och försvinner i mängden.
Du ser inte alla möjligheter. Om du tänker för inrutat i förhandlingar kan du missa nya och oväntade lösningar som båda parter skulle tjäna på.
Komplexa problem blir svårare att lösa. Den som saknar kreativitet kan tvingas välja mellan två dåliga alternativ i stället för att själv hitta ett tredje.
Du missar tillfällen att göra affärer. Låt säga att du hamnar på ett ställe där ingen använder dina produkter. Betraktar du det som en lönlös plats att försöka sälja på eller som jungfrulig mark?
Du klarar kriser sämre. Kriser är oväntade och kräver improvisation. Med god fantasi har du lättare att föreställa dig olika hot i förväg och förekomma dem.
Du kan inte utveckla bra idéer. Innovation bygger sällan på en enda bra idé, utan på flera som kombineras på oväntade sätt. Konventionella metoder är inte alltid det bästa sättet att implementera nya idéer.