Så uppmuntrar du fritänkandet

Dina medarbetare blir mer kreativa om du förväntar kreativitet av dem. Självförtroendet i sig ökar förmågan och modet att tänka fritt.

Att ha ett kreativt självförtroende, det vill säga att tro att man har förmågan att vara kreativ, kan leda till att man vidgar synfältet för att hitta mer unika eller originella lösningar. Vissa forskare tror också att människor som ser sig själva som kreativa anstränger sig mer och fokuserar i högre utsträckning när de ska lösa en uppgift (Mumford, Redmond, & Teach, 1993).

Du som chef kan påverka dina medarbetares kreativa självförtroende. Här kommer några tips.

  • Uppmuntra kreativa initiativ – även om de inte fungerade denna gång
  • Be om nya idéer – ”ta fram två-tre idéer tills nästa gång vi ses”.
  • Visa upp kreativt arbete, och dess kreatörer, inför andra.
  • Visa att det är okej att misslyckas.
  • Betona vikten av att nya idéer inte skjuts ned för tidigt.
  • Var en förebild – var kreativ själv.

En fallgrop som ska betonas här är vikten av att du också backar upp dina förväntningar. Om du och din organisation börjar uppmuntra kreativa initiativ utan att det finns en vilja att ta hand om dessa kan det hela braka samman. Medarbetarna riskerar tro att ”allt är som vanligt” eller ”det händer ju inget”, vilket underminerar din goda avsikt (De Jong & Den Hartog, 2007).

 

Läs mer i Leif Denti’s artikel om Pygmalioneffekten på Innovationmanagement.se.

Referenser

De Jong, J. P. J., & Den Hartog, D. N. (2007). How leaders influence employees’ innovative behaviour. European Journal of Innovation Management, 10, 41-64.

Redmond, M. R., Mumford, M. D., & Teach, R. (1993). Putting creativity to work: Effects of leader behavior on subordinate creativity. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 55, 120–151.

 

”Po” är nyttan med galna idéer

Vad händer oftast när man slänger ur sig något galet? En vänligt sinnad men bestämd kollega skjuter ned idén med goda argument. Detta är inte så konstigt – alla idéer är inte bra eller användbara.

Men det finns däremot ett värde i att låta galna idéer överleva lite längre än ett enda meningsutbyte. Oftast är det inte den ursprungliga idén som tillför själva värdet – utan vad som kommer efteråt.

Låt oss därför introducera ordet Po. Det står ursprungligen för provocative operation och togs fram av kreativitetsgurun Edward de Bono.

De Bono menar att vi ibland måste provocera fram nytänkande och dessutom dela av ett speciellt hörn av vårt normala sätt att samtala för detta nytänkande – en kreativ bubbla.

Säg ”Po” och sedan din galna idé. Detta signalerar att du vill utmana din omgivning att spåna vidare. Ordet i sig är ganska fånigt, erkänner De Bono, vilket i sig inte behöver vara en nackdel. Snarare uppmuntrar det lekfullhet och experimentlusta.

Du kanske har hört talats om Neighborhood Watch Program, som nu är brett implementerat i USA och Kanada? Det är resultatet av ett Po-påstående för att öka polisens närvaro på gator och torg: ”Poliser borde ha sex ögon”. Påståendet var i sig absurt, men ledde till att man började spåna vidare på hur allmänheten kan samarbeta med och bidra med information till polisen.

 

De Bono, E. (2014). Lateral Thinking: An Introduction. Ebudy Digital.

 

 

 

Är du en pre-krastinerare?

Mycket har sagts och skrivits om prokrastinering, alltså ovanan att skjuta upp saker och därmed skapa stress och underprestation. Men frågan är om inte motsatsen – fyndigt kallad pre-krastinering – är ett minst lika stort problem.

En grupp psykologiforskare på Pennsylvania State University placerade ut tunga hinkar i en gränd olika långt från en mållinje och bad sina försökspersoner välja vilken hink de ville bära i mål. Överraskande nog valde många hinken som stod närmast startpunkten, trots att de då fick släpa onödigt långt.

När studiens ledare David A. Rosenbaum frågade varför fick han svaret att de ville få jobbet gjort snabbare. Rosenbaum förklarar det med att många av oss hugger i för att frigöra arbetsminne i hjärnan. Att få bocka av en uppgift som utförd skapar en skön mental lättnad som är värd så mycket att vi ibland är beredda att jobba i onödan för att uppnå den.

Många av oss pre-krastinerar på olika sätt när vi planerar vårt arbete. Men det har sina risker. Hur ofta har du inte rivit av en enkel uppgift snabbt och känt dig stolt och nöjd, bara för att upptäcka att du senare får gå tillbaka och göra om den?

Lösningen, enligt forskarteamet, är att titta igenom din att göra-lista på morgonen och nyktert avgöra vilka punkter som faktiskt skapar värde för dig själv och organisationen. Det är förstås dem du bör lägga din energi på.

Fuska lagom med budgeten

Hur får du loss pengar till något så oförutsägbart och svårplanerat som innovationer när budgetläget är kärvt? Många mellanchefer tar helt enkelt en genväg. I stället för att försöka förhandla fram pengar till osäkra projekt så kapar de åt sig lite extra utrymme i sina ordinarie budgetar.

Frågan är bara om metoden är att rekommendera. Men det finns det faktiskt forskning på från tre taiwanesiska universitetsforskare, Mei-Ling Yang, Andrew Ming-Long Wang och Kuo-Chih Cheng.

Deras svar är att det faktiskt är nyttigt att tjuvkoppla systemet – om du gör det litegrand.

Fördelen med att göra dina innovationsprojekt till små fripassagerare i en större budget är att dina medarbetare får arbeta och experimentera avslappnat utan krav på kortsiktiga resultat eller formella redovisningar. Smusslandet stimulerar en nyfiken och obyråkratisk innovationskultur.

Nackdelarna är att det i grunden är ett svek mot ägarna att inte vara öppen med hur pengarna används. Risken är att chefer börjar använda pengar för egna särintressen i stället för hela företagets. Disciplinen sjunker och kraften att lägga ner misslyckade projekt kan bli mindre.

Budgettricksa alltså inte för mycket, men inte heller för lite. Lagom är bäst, vilket forskarna har räknat fram till ett optimalt budgetslack på 7,65–8,23 procent. Det är förstås en larvigt exakt siffra på ett egentligen omätbart psykologiskt fenomen. Men är man vetenskapsman så är man.

Yang, M-L, Wang, A M-L, & Cheng, K-C (2009). The impact of quality of IS information and budget slack on innovation performance. Technovation, 29, 527-536.

 

Döda produkters sällskap

Föddes du efter att Top Gun släpptes som VHS-kassett? Då skiljer du dig troligen en hel del från dem som gick och hyrde filmen i videobutiken.

Den amerikanska affärssajten Wall Street 24/7 har listat åtta saker som den så kallade Facebookgenerationen inte kommer att köpa. Vi har fyllt på med svensk statistik.

Urvalet på listan är mer omvärldsanalytiskt än vetenskapligt, men ger ändå en fingervisning om vilka innovationer som kan vara värda att satsa på eller inte för framtiden.

Här är produkterna som dagens ungdomar ratar:

1. Bil. På 1980-talet hade fyra av fem mellan 18 och 24 år körkort. I dag är de tre av fem och i Stockholmsregionen bara två av fem. Urbanisering och en storstadsinriktad ungdomskultur gör bilen allt mindre intressant.

2. TV. Surfandet besegrade apparaten i vardagsrummet för cirka två år sedan. 2012 surfade 91 procent av 18–24-åringarna varje dag, medan 79 procent slog på tv:n.

3. Dator. Surfplattorna förväntas gå om stationära och bärbara datorer tillsammans i försäljningsstatistiken nästa år. Och om unga köper stationära datorer används de bara till en enda sak – spel.

4. E-post. För den som är uppväxt med chattfunktioner känns e-post hopplöst långsamt och formellt, vilket gör att användandet minskar konstant bland tonåringarna. Mejlens nya supportrar är i stället tonåringarnas far- och morföräldrar.

5. Tidningar. Varför läsa nyheter på papper när de finns i mobilen? Bara mellan 2006 och 2011 tappade morgontidningarna hälften av sina unga läsare. 2012 läste 22 procent av alla under 29 år en papperstidning regelbundet.

6. Fast telefon. Ju yngre man är, desto ovanligare är fast telefoni. Bland 21-30-åringar är det i dag bara 35 procent som kopplar in sig i ett telefonjack.

7. Cigaretter. Bara hälften så många unga röker i dag jämfört med för 40 år sedan. Bland pojkar är 17,4 procent rökare i dag mot 41 procent 1971. För flickor har siffran sjunkit från 47 till 23,5 procent.

8. Öl, vin och sprit. Drickandet bland elever i årskurs 9 är bara hälften i dag jämfört med år 2000. Var femte ung vuxen svarar att han eller hon avstår från alkohol helt och hållet. Även den totala droganvändningen minskar.

 

 

 

Bygg en bro till nästa arbetsdag

När ska du sluta vara kreativ för dagen? När är det dags att stänga butiken och gå hem och ta helg?

Här kommer ett tips från den prisbelönta danskoreografen Twyla Tharp som kan verka gå emot all rim och reson: Sluta när du är på topp.

Författaren Ernest Hemingway brukade avsluta sina arbetsdagar så fort han visste hur berättelsen skulle utveckla sig härnäst. Nästa dag kunde han läsa de sista sidorna från gårdagen och börja arbeta direkt.

När vi arbetar med större projekt behöver vi dela upp arbetet över en längre tid. Det är betydligt bekvämare att plocka upp en tråd som du redan har fäst än att påbörja dagens arbete med frågan ”hmm, vad ska jag göra härnäst?”. I praktiken blir det lättare att komma igång eftersom du minskar den mentala tröskeln.

Så spara några droppar i tanken. Du eller ditt team behöver inte slutföra dagens arbete även om ni är inspirerade. Genom att göra detta bygger du en bro till nästa tillfälle du ska arbeta på ditt kreativa projekt.

 

Twarp, T. (2006). The Creative Habit: Learn it and use it for life. New York: Simon & Schuster.

 

 

 

 

Sluta gissa vad kunderna vill ha

Internet har på många sätt förändrat den grundläggande logiken för att göra affärer. Ett exempel ges av Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist i hennes bok ”Nerdonomics”. Hon kallar det förefilter och efterfilter.

Förefilter råder på marknader där inköpschefer och företagsledningar är tvungna försöka avgöra i förväg vilka produkter kunderna vill ha – och filtrera bort dem man tror ska sälja för dåligt. Orsaken är utrymmesbrist, till exempel att butikshyllorna inte kan vara hur många som helst.

På dessa marknader finns inte plats för alla alternativ. Utbudet blir oundvikligen likriktat och anpassat för en genomsnittlig kund, vilket ofta missgynnar små leverantörer och kunder med udda önskemål.

I den nätbaserade e-handelsekonomin råder däremot en ny logik. Utbudet är i princip obegränsat och utmaningen är snarare att sålla i floden av produkter – det behövs ett efterfilter.

Se bara på bokbranschen. Nätbokhandlarna behöver inte välja bort några författare, men deras rekommendationslistor och datainsamling om kunderna påverkar allt mer vad som blir storsäljare. Utan detta drunknar kunderna lätt i alla tusentals titlar.

På efterfiltermarknader blir det allt viktigare att analysera köpbeteenden och ha öppen dialog med sina kunder. Efterfiltren gör det också möjligt att se tillbaka och skapa innovationer som utgår från vad kunderna redan har tyckt om produkterna.

 

Thand Ringqvist, E. (2014). Nerdonomics. Ekerlids förlag.

 

 

 

 

 

 

http://www.bokus.com/bok/9789187391385/nerdonomics-varfor-nordar-startar-foretag-och-varfor-det-ar-viktigt-for-sverige/

”Farlig” humor ger mest innovation

”Här på Kodak har vi inte roligt på jobbet!” Så löd en av företagets oskrivna regler i många år, berättar Janet Holmes vid nyzeeländska Victoria University of Wellington i forskningsartikeln Making Humour Work: Creativity on the Job (2007).

Om Kodakmedarbetarna visade tecken på att ha roligt tog de uppenbarligen inte sitt arbete på tillräckligt allvar, var inställningen. Men enligt Janet Holmes finns gott om forskningsbevis för att humor – tvärtom från att distrahera – har ett flertal positiva effekter.

Humor bidrar till samarbete, hanterar spänningar, motverkar leda och trötthet, livar upp diskussioner, lindrar stress och ökar produktiviteten. En annan viktig funktion är att kanalisera missnöje och kritik, genom att mildra och mjuka upp budskap som annars skulle bli hotfulla och få mottagaren att tappa ansiktet.

Humor kan dessutom vara en jordmån för kreativ och intellektuell problemlösning, hävdar Holmes. Åtminstone på arbetsplatser där samarbetet kännetecknas av livfullhet, energi och prestationslust.

För att den riktiga gnistan ska uppstå krävs dock att cheferna både uppmuntrar och bidrar till den. Humor som rör sig utanför de trygga gränserna kommer nämligen automatiskt att utmana vad som anses passande i arbetslivet. I en hierarkisk miljö kan detta uppfattas som omstörtande.

Troligen var det sådana utsvävningar som de styrande på Kodak inte stod ut med. Men så gick det som det gick också.

 

Holmes, J. (2007). Making Humour Work: Creativity on the Job. Applied Linguistics, 4, 518-537.

 

 

 

 

Volvo vågar testa improvisationsmetod

Flera forskare har de senaste åren lyft fram nackdelarna med brainstorming som metod för att locka fram kreativa idéer. Psykologen och innovationskonsulten Jens Nordberg, som nu arbetar på Volvokoncernens spjutspetsorganisation Volvo Advanced Technology, har därför använt en annan metod, som han lånat från improvisationsteatern.

Metoden kallas ”Ja, och…” och innebär att två personer får samtala om idéer med instruktionen att fullt ut bejaka allt den andra föreslår och enbart spinna vidare på dessa tankar. Alla svar i dialogen inleds alltså med orden ”Ja, och…”. Negativa invändningar är otillåtna i övningen.

I sin examensuppsats vid Göteborgs universitet beskriver Jens Nordberg ett försök där Volvomedarbetare fått prova metoden under en femtimmarsutbildning. Slutsatserna är att metoden har en positiv effekt på deltagarnas kreativitet och motivation och lockar fram mer oväntade och fantasifulla idéer än vanlig brainstorming.

”Ja, och…” ställer dock också högre krav på sina deltagares förmåga att associera fritt och släppa självcensurerande krav på att allt man säger måste vara realistiskt genomförbart. I en trygg arbetsgrupp kan metoden därför vara ett roligt och funktionellt sätt att locka medarbetare att tänka utanför ramarna.

I morgon berättar vi mer om hur du själv kan använda ”Ja, och…”-metoden.

Smartare av att anteckna för hand

På många konferensbord idag har laptopen ersatt anteckningsblocket. Men pennan är ändå mäktigare än tangentbordet, visar ny forskning.

Visst, det går något långsammare att anteckna för hand. Men chansen att du faktiskt minns vad du antecknat är högre, något som i sin tur påverkar din förmåga att dra paralleller och få nya idéer i framtiden.

Vi tvingas helt enkelt tänka djupare kring hur vi formulerar en skriftlig anteckning, menar forskarna Pam Mueller och Daniel Oppenheimer vid Princeton University.

Deras studier, publicerade i Psychological Science, visade att personer som antecknar via laptop har svårare att förstå och minnas komplicerade begrepp och idéer. Till exempel fick deltagarna lyssna på en TED-föreläsning och därefter besvara frågor som ”Vad skiljer Japan och Sverige gällande ländernas inställning till jämställdhet?”.

Men hur noggrant behöver man anteckna? Inte särskilt, verkar det som. Mueller och Oppenheimer upptäckte att ju mer exakt deltagarna kopierat föreläsaren, desto sämre gjorde man ifrån sig. Det bästa är alltså att använda egna ord för att förstå materialet, inte bara anteckna vad som sägs rakt av.

Läs mer om Mueller och Oppenheimers minnesstudie här.

 

Mueller, P. A., & Oppenheimer, D. M. (2014). The pen is mightier than the keyboard: Advantages of longhand over laptop note taking. Psychological Science, 23, 1-10. DOI: 10.1177/0956797614524581