Allt om initiativ
DAGENS TIPS ENTREPRENÖRSKAPINITIATIV

Prototypverkstad gör innovation till en folksport

Alla innovationer handlar inte om digitala appar eller Big Data. Ibland kan en ny idé faktiskt behöva en riktig verkstad med fräsar, symaskiner och 3D-skrivare för att förverkligas.

Därför finns prototypverkstaden MAKE i nyöppnade lokaler på Valhallavägen 79 i Stockholm. Avsändare är OpenLab, ett två år gammalt samarbete mellan akademi, forskning och offentlig sektor.

Förutom seminarier och workshops anordnas kurser i samarbete med bland andra Karolinska institutet, KTH, Stockholms universitet och Stockholms myndigheter, där studenter får lösa komplexa samhällsutmaningar med tänket Gör först-Tänk-Gör igen.

Maker Space, som konceptet heter, är inspirerat av Design Thinking och Scrum, som tidigt undersöker de tänkta användarnas behov och testar enkla prototyper genom snabba processer.

Uppdragsgivarna Stockholm stad, landstinget och länsstyrelsen utlyser uppdrag som handlar om sjukvård, stadsplanering och utmaningarna med en åldrande befolkning. MAKE-labbet är gratis för Openlab-studenter, för övriga kostar det 1 000 kronor i månaden, studerande 300 kronor. Prototypverkstan kommer även erbjuda sina medlemmar att köpa material på plats, exempelvis träplankor, cellplast och elektroniktillbehör.

Finns det längre några ursäkter för att inte vara innovativ?

DAGENS TIPS FÖRÄNDRINGINITIATIV

Så vet du när du ska våga förändra

Hur kommer det sig att vissa av oss tar initiativ för att skapa förändring även när vi är överhopade av vardagligt arbete? Den frågan ställde sig forskarna Kerrie L. Unsworth och Chris W. Klegg (2010).

Resultatet från en stor intervjustudie vid två företag i flygindustrin visade att vi först ställer oss frågan är det värt det? Vi gör i huvudsak två bedömningar för att komma fram till svaret på denna fråga.

1. Förväntat värde (instrumentality). Kommer vår insats skapa en värdefull förändring, eller riskerar allt att rinna ut i sanden?

2. Förväntad energiåtgång (expectancy). Är lätt för oss att initiera förändringen, eller får vi banka huvudet i väggen?

Positiva svar på båda frågorna ökar chansen att vi faktiskt drar igång en förändring. Unsworth och Clegg gick vidare och fann fyra omständigheter till som påverkar bedömningen.

• Förväntas jag vara kreativ? Det är lättare att ta initiativ i miljöer där kreativitet uppmuntras.

• Får jag stöd? Chansen ökar om vi vet vem vi kan söka stöd av och om vi upplever att det är tillåtet att ha djärva idéer, ta risker och ibland misslyckas.

• Är jag motiverad? Hur motiverade vi är påverkar hur mycket vi kan tänka oss att kämpa för att uppnå vårt mål.

• Har jag tid? Om vi måste arbeta på fritiden för att driva våra idéer så minskar sannolikheten markant.

Läs också vårt tips Släpp kreativitetens osynliga bromsar.

Unsworth, K., L., & Clegg, C., W. (2010). Why do employees undertake creative action? Journal of Occupational and Organizational Psychology, 83, 77-99.

DAGENS TIPS BETEENDEINITIATIV

Hitta de initiativrika – inte talangerna

Det talas överallt om hur viktigt det är att fånga talangerna. Men det kanske snarare är initiativförmågan du borde titta efter när du rekryterar.

I Leif Dentis avhandling framkom att personer som har stor förmåga att ta egna initiativ också driver innovationer framåt. Personlig initiativförmåga är enligt forskarna Frese, Fay, Hilburger, Leng, och Tag (1997) ett beteendemönster där man tar sig an sina arbetsuppgifter på ett aktivt och självgående sätt.

Statistiken visar att hög initiativförmåga är positivt relaterat till verkliga innovationer såsom nya produkter eller produktförbättringar, patent och patentansökningar.

Så här känner du igen en initiativrik person nästa gång du sitter i en anställningsintervju:

• Ryggar inte undan för problem.

• Söker omgående efter lösningar när någonting går snett.

• Tar chansen att bli aktivt involverad.

• Tar initiativ även om andra inte gör det.

• Använder uppkomna möjligheter för att nå målet.

• Är bra på att driva egna idéer.

 

Denti, L. (2013). Leadership and Innovation in R&D Teams. University of Gothenburg.

Frese, M., Fay, D., Hilburger, T., Leng, K., & Tag, A. (1997). The concept of personal initiative: Operationalization, reliability and validity in two German samples. Journal of Occupational and Organizational Psychology, 70, 139–161.

 

DAGENS TIPS INITIATIVMEDARBETARE

Betala inte extra för medarbetarnas innovationer

Bör du ge dina medarbetare extra betalt om de kommer på en bra idé? Eller ingår det i jobbet att vara innovativ?

Riskkapitalkulturen har vant många vid drömmen om att både idékläckaren och den som backar upp en idé med kapital har chansen att bli rika. Men professor Julian Birkinshaw vid London Business School och forskarna Cyril Bouquet och Jean-Louis Barsoux vid IMD i Lausanne hävdar att detta är feltänkt, både i teorin och i praktiken.

Beteendevetenskaplig forskning visar att extra pengar knappast lockar fram mer idéer och engagemang hos medarbetarna. Sociala faktorer är mycket viktigare, som att de får erkännande och status för sina idéer. Även personliga faktorer är viktigare, som den inre glädjen och stoltheten av att ha åstadkommit ett bra jobb.

Det finns bevis i psykologiska studier, hävdar forskargruppen, för att den medarbetare som belönas för en extra insats som han eller hon själva tycker är rolig snarare uppfattar belöningen som ett försök till kontroll. Belöningen underminerar de egna inre drivkrafterna.

Du behöver alltså inte belöna dina medarbetare med extra pengar för att göra dem innovativa. Att få delta och engagera sig i innovation är belönande i sig. Det viktiga är att de tydligt får erkännande och uppmärksamhet för sina idéer, vilket inte kostar något för en klok chef.

DAGENS TIPS BETEENDEEFFEKTIVITETINITIATIV

Fuska lagom med budgeten

Hur får du loss pengar till något så oförutsägbart och svårplanerat som innovationer när budgetläget är kärvt? Många mellanchefer tar helt enkelt en genväg. I stället för att försöka förhandla fram pengar till osäkra projekt så kapar de åt sig lite extra utrymme i sina ordinarie budgetar.

Frågan är bara om metoden är att rekommendera. Men det finns det faktiskt forskning på från tre taiwanesiska universitetsforskare, Mei-Ling Yang, Andrew Ming-Long Wang och Kuo-Chih Cheng.

Deras svar är att det faktiskt är nyttigt att tjuvkoppla systemet – om du gör det litegrand.

Fördelen med att göra dina innovationsprojekt till små fripassagerare i en större budget är att dina medarbetare får arbeta och experimentera avslappnat utan krav på kortsiktiga resultat eller formella redovisningar. Smusslandet stimulerar en nyfiken och obyråkratisk innovationskultur.

Nackdelarna är att det i grunden är ett svek mot ägarna att inte vara öppen med hur pengarna används. Risken är att chefer börjar använda pengar för egna särintressen i stället för hela företagets. Disciplinen sjunker och kraften att lägga ner misslyckade projekt kan bli mindre.

Budgettricksa alltså inte för mycket, men inte heller för lite. Lagom är bäst, vilket forskarna har räknat fram till ett optimalt budgetslack på 7,65–8,23 procent. Det är förstås en larvigt exakt siffra på ett egentligen omätbart psykologiskt fenomen. Men är man vetenskapsman så är man.

Yang, M-L, Wang, A M-L, & Cheng, K-C (2009). The impact of quality of IS information and budget slack on innovation performance. Technovation, 29, 527-536.

 

DAGENS TIPS INITIATIVOPEN INNOVATION

Tesla visar vägen mot öppen innovation

Öppenhetskulturen i innovationsvärlden tog ännu ett steg framåt i torsdags. Då meddelade elbilstillverkaren Teslas vd Elon Musk via ett blogginlägg att han släpper en rad viktiga patent fria för företagets bilar och superladdare. Motivet är att Tesla på egen hand inte hinner bygga elbilar snabbt nog för att lösa klimatkrisen.

”Tesla Motors skapades för att påskynda införandet av hållbar transport. Om vi bygger spännande elbilar, men sedan lägger ut immateriella landminor för att hindra andra så agerar vi på ett sätt som strider mot vårt mål. Tesla kommer inte starta några patenträttegångar mot någon som, med goda avsikter, vill använda vår teknologi”, skriver Elon Musk.

Kritiken mot patentsystemet har blivit allt mer högljudd de senaste åren. Exempelvis den här artikeln av forskarna Michele Boldrin och David K. Levine sammanfattar invändningarna om att patent bromsar innovationskraft mer än att gynna den.

”Att få ett patent betyder bara att du har köpt en lott i en rättsprocess”, anser Teslas Elon Musk som undviker dem så långt han kan.

Tesla kommer dock även i framtiden att söka patent – men inte för att stoppa någon från att använda idéerna, utan för att andra biltillverkare inte ska kunna stoppa Tesla från att använda sina egna innovationer.

Elon Musk hoppas nu att de fria patenten ska ge en skjuts åt elbilstillverkningen bland världens alla stora biltillverkare.

Men menar han allvar med sin altruism, eller är detta bara ett smart PR-trick för att vinna poäng hos miljövänner? Kommer inte Open Innovation-strategin i själva verket vara mer lönsam för Tesla än att fortsätta skydda sina hemligheter?

Vårt svar är: strunt samma. Elon Musk visar att han menar allvar med sin patentkritik genom att göra miljövänlig högteknologi tillgänglig för alla. Och vad är problemet om ett företag tjänar pengar på att snabba på en god utveckling?

PR-vinsten kan Elon Musk gärna få på köpet. Den bjuder vi på.

 

 

 

 

 

 

 

 

DAGENS TIPS IDÉERINITIATIVPSYKOLOGI

Var rädd om dina idésprutor

Du vill få dina medarbetare att lägga möda på att kläcka nya idéer. Men vad händer för dem om de verkligen gör det?

Du behöver tänka igenom noga vilka konsekvenser ett mer innovativt beteende kommer att ha för dina medarbetare. Redan innan du uppmuntrar till nytänkandet kan du behöva förbereda lämpliga goda konsekvenser och förebygga de potentiella bakslag som kan drabba en engagerad idéspruta.

Medarbetare som börjar driva sina egna idéer och möts av motstånd, trögrörlighet och frusna leenden kommer till slut att ge upp. Antingen försvinner dessa individer någon annanstans, eller så rättar de in sig i den rådande kulturen och blir passiva.

Det är alltså lätt att medarbetarna upplever att det inte händer något och snabbt drar slutsatsen att ansträngningar inte lönar sig.

Här kommer en checklista. Ställ dig själv följande frågor och utgå från din arbetsplats.

  • Tas nya idéer emot positivt? Känner man att idén faktiskt beaktas och inte hamnar på hög?
  • Får man positiv feedback på att ha gjort ansträngningen att komma med en idé, eller är det bara briljanta eller fullt genomförda idéer som blir uppskattade?
  • Kan man utan större svårigheter ta initiativ för att inleda en mindre eller större förändring?
  • Om ni tvingas säga nej till en ny idé (negativ konsekvens av att formulera den) känner sig medarbetaren ändå värdefull och uppmuntrad att fortsätta?
  • Får man erkännande för sina egna idéer, eller är det andra som försöker ta åt sig äran?

 

Läs mer: Andersson, L. E., & Klintrot, M. (2009). OBM-Ledarskapets Psykologi. Hur konsekvensstyrt ledarskap ger resultat. Stockholm: Bonniers

 

 

DAGENS TIPS BETEENDEINITIATIVPSYKOLOGI

”Var innovativ” – ja, men hur?

”Bli mer innovativ” är ett imperativ som många får höra från högre ort. Många organisationer har vaknat upp från sin slummer och insett att man måste handla – inte bara snacka innovation.

Men det är här det ställer till sig för dig. Att vara innovativ är en egenskap som avslöjar lite om exakt vad du ska göra. Detta menar psykologen Leif E. Andersson och förändringscoachen Mira Klintrot i sin bok OBM-Ledarskapets psykologi. Egenskaper och beteenden är två skilda saker.

Ta exemplet ”Kalle är säljande”. Att vara ”säljande” (egenskap) är ett kluster av beteenden som i andras ögon får dem att beskriva Kalle som säljande. Han lyssnar med inlevelse, kommer med relevanta rekommendationer, ber om avslut, med mera.

Problemet för dig som ska bli ”innovativ” är att du ska vara något utan att veta hur du ska bete dig. Därför måste du be om förtydliganden.

Med ”bli mer innovativ” menar din chef förmodligen att du ska skapa innovativa resultat. Börja med att föra en diskussion kring chefens förväntningar kring dessa resultat och vad du ska uppnå. Detta gör det enkelt för dig att lista ut vad du ska sätta igång med.

Här kommer en checklista.

  • Ska du fokusera på att hitta vardagliga innovationer, till exempel nya arbetssätt och sätt att spara tid? (läs vårt tips ”Glöm inte lilla i”.)
  • Ska du fokusera på de stora innovationerna – helt nya varor, tjänster, eller större organisationsförändringar?
  • Vilket stöd kan du räkna med från chefen?
  • Kan du engagera andra i dina initiativ?
  • Finns det en pott pengar någonstans som du kan nyttja?
  • Din egen tid – hur mycket av din tjänst ska du lägga på detta? Vilka andra arbetsuppgifter ska du prioritera ner?
  • Till vem ska du gå för att sälja in dina idéer? Till chefen eller någon annan?
  • Hur mycket får du bestämma själv och hur mycket behöver du kolla av med chefen (eller andra)?

Läs mer om skillnaden mellan egenskaper och beteenden:

Andersson, L. E., & Klintrot, M. (2009). OBM-Ledarskapets Psykologi. Stockholm: Bonniers.

 

 

 

 

 

DAGENS TIPS FÖRÄNDRINGIDÉERINITIATIVKREATIVITET

Ut och gå och bli mer kreativ

Riv ut en sida från Steve Jobs bok och ta med kollegerna ut på promenad.

Det här tipset har du sett förut, men har du gjort det ännu? Fysisk aktivitet för med sig ett antal positiva effekter för både vår fysiska och psykiska hälsa. Forskning har också visat att aerobisk träning ökar vår kreativa tänkande.

I en studie från Middlesex University jämförde Hannah Steinberg och hennes kolleger en grupp individer som fick ägna sig åt fysisk aktivitet i form av dans med en kontrollgrupp som fick sitta och se på video.

Man kan tro att fysisk aktivitet gör hjärnan tröttare och därför mindre kreativ. Men så är det inte. Dansarna uppvisade högre kreativitet än videotittarna och la fram mer varierade idéer. Samma studie visade även att de som dansade rapporterade att de mådde bättre efter dansen, medan de som tittade på video mådde sämre än innan videotittandet.

En annan studie (Blanchette et al., 2005) visade att försöksdeltagare som rörde på sig var mer kreativa direkt efter den fysiska aktiviteten – samt när de testades två timmar efteråt – jämfört med en kontrollgrupp som fick sitta stilla.

Har du något tillfälle idag dag där du kan skippa powerpoint-bilderna och ta med dina kolleger ut på ett promenadmöte?

 

Källor:

Blanchette, D. M., Ramocki, S. P., O’del, J. N., & Casey, M. S. (2005). Aerobic Exercise and Cognitive Creativity: Immediate and Residual Effects. Creativity Research Journal, 17, 257-264.

Steinberg., H., Sykes, E. A., Moss, T., Lowery, S., LeBoutiller, N., Dewey, A. (1997). Exercise enhances creativity independently of mood. British Journal of Sports Medicine, 31, 240-245.

 

DAGENS TIPS IDÉERINITIATIVKOMMUNEROFFENTLIG SEKTOR

Leta idéer på fyra olika håll

I vilken ände ska en kommun starta när den vill bli mer innovativ kring sina tjänster? Neil Kleiman på den amerikanska sajten governing.com rapporterar om hur ett antal amerikanska städer använde innovationsteam som använde en enkel lärprocess genom att titta åt fyra olika håll:

• Utåt. Skanna av både andra kommuner i landet och andra länders exempel på fungerande lösningar.

• Inåt. Hur ser problemet ut i den egna kommunen och vad kan organisationen göra åt det?

• Bakåt. Tala med intressenter – medborgare, företagare, anställda – och insatta experter om hur det har varit hittills.

• Framåt. Be både medarbetare och medborgare om deras idéer kring om hur tjänster och service borde se ut.

I de amerikanska exemplen blickade innovationsteamet från Atlanta utåt genom att resa runt till andra städer och studera deras lösningar. Chicago-teamet tittade inåt och upptäckte att stadens 100-sidiga guide för att starta en restaurang var helt obegriplig. De testade nya idéer tills de fick fram en guide som nya krögare faktiskt kunde använda.

Memphis såg bakåt genom att bjuda in lokala företagare som fick beskriva sin syn på stadens problem. Och Louisville startade en tävling bland alla sina anställda om de bästa förändringsförslagen, vilket gjorde att framtidsidéerna uppstod hos dem som sedan skulle genomföra dem.

 

Läs mer här: Kleiman, N. (2012). How ’ideation’ can power innovation.