Allt om kreativitet
DAGENS TIPS KREATIVITETTANKEFÄLLOR

Gör upp med din inre perfektionist

När Stefan Ekberg arbetade för tv-såpan Vänner><Fiender förväntades han leverera 40-50 sidor manus till tio avsnitt och 16 karaktärer – varje vecka. Sedan dess har han skrivit närmare 40 böcker. I sin nya bok Kreativitet utan flum: hemligheterna med att bli ett kreativt proffs berättar han hur du bekämpar din allra största fiende mot kreativt arbete – dig själv.

Bekvämlighetszonen är förstås en ren tankeskapelse, ändå skapar den konsekvenser för dig i form av att du aldrig kommer igång eller att du dömer ditt arbete för hårt. Personer som konstant skapar kreativt arbete vet hur de hanterar sin bekvämlighetzon.

Så här gör du för att börja tänja på den enligt Stefan Ekberg.

1. Ge dig själv tillstånd att misslyckas. Det är okej att göra fel första gången du gör något nytt. Du är ingen expert – ännu.

2. Sparka ut din inneboende perfektionist. Du kan inte förvänta dig att dina kreativa försök blir lika perfekta som de saker du gör ofta.

3. Fira dina framåtrörelser. Påpeka för din inre kritiker när du tar ett steg framåt. Det kan handla om att du lärde dig det där krångliga datorprogrammet eller gick den där svåra kursen.

 

Ekberg, S. (2014). Kreativitet utan flum: Hemligheterna med att bli ett kreativt proffs. Stockholm: Bokförlaget Redaktionen.

 

DAGENS TIPS KREATIVITETPRESTATION

Sju skäl till kreativitet – även när du inte vill ändra något

Är kreativitet verkligen så viktigt som alla säger? Finns det inte gott om företag som klarar sig utmärkt genom att göra som de alltid har gjort? Och varför ändra på ett vinnande koncept?

Visst, på kort sikt kanske inte bristen på kreativitet gör någon större skillnad. Men i längden sänks prestationerna bit för bit tills organisationen blir medioker och sårbar för konkurrens. Innovationsexperten Jeffrey Paul Baumgartner listar sju allvarliga konsekvenser av kreativitetsbrist:

  1. Innovationsförmågan försvinner. När små företag blivit stora, byråkratiska och tappar förändringsförmågan köper de gärna upp små entreprenörsföretag för att få in nya idéer igen. Men det är inte så lätt att få de två kulturerna att trivas ihop.
  2. De unika egenheterna försvinner. Företaget klarar inte av att sticka ut och vara annorlunda, utan blir allt mer utslätat och försvinner i mängden.
  3. Du ser inte alla möjligheter. Om du tänker för inrutat i förhandlingar kan du missa nya och oväntade lösningar som båda parter skulle tjäna på.
  4. Komplexa problem blir svårare att lösa. Den som saknar kreativitet kan tvingas välja mellan två dåliga alternativ i stället för att själv hitta ett tredje.
  5. Du missar tillfällen att göra affärer. Låt säga att du hamnar på ett ställe där ingen använder dina produkter. Betraktar du det som en lönlös plats att försöka sälja på eller som jungfrulig mark?
  6. Du klarar kriser sämre. Kriser är oväntade och kräver improvisation. Med god fantasi har du lättare att föreställa dig olika hot i förväg och förekomma dem.
  7. Du kan inte utveckla bra idéer. Innovation bygger sällan på en enda bra idé, utan på flera som kombineras på oväntade sätt. Konventionella metoder är inte alltid det bästa sättet att implementera nya idéer.
DAGENS TIPS KREATIVITETLEDAREGENSKAPER

Efter 45 drabbas du av idétorka

Är du chef och över 50? Beklagar, men då har du sannolikt din mest kreativa tid bakom dig.

Forskaren Dean Keith Simonton vid UCLA i Kalifornien har slagit ihop ett antal forskningsstudier och skapat en snittkurva för sambandet mellan åldrande och kreativitet. Kurvan säger att skaparkraften stiger kraftigt när karriären tar fart, når sin topp ungefär 20 år in i karriären och därefter obönhörligt börjar dala. Normalt sett är du som mest innovativ vid 40-45.

Snittåldern för när nobelpristagare i fysik gör sina stora upptäckter (alltså inte när de får priset) är 48. Bara 14 procent har slutfört sina arbeten efter 50. Stora kompositörerna skriver i allmänhet sina första stora verk runt 26 och sina bästa vid 52.

Naturligtvis finns undantag – detta är ju statistik – men variationen är inte stor mellan olika yrken. En studie av Daron Acemoglu vid MIT har dessutom visat att ju yngre vd, desto mer banbrytande blir företagets innovationer. Varför? Jo, för att de äldre vd:arna ofta ser sitt företag och dess teknologi som sin egen baby, medan de yngre gärna offrar det gamla för någonting nytt.

Så vad ska du göra med denna kunskap om du har passerat åldersstrecket? Tja, trösta dig med att kreativitet är trots allt inte är den enda egenskap en bra chef behöver. Med ålder följer också ledaregenskaper som erfarenhet, självkännedom, visdom och gott omdöme.

 

Acemoglu, D., Akcigit, U, & Alp Celik, M. (2014). Young, restless, and creative: Openness to disruption and creative innovations. Working paper: Penn Institute for Economic Research.

 

 

 

DAGENS TIPS IDÉERKREATIVITET

Provocera fram nytänkandet

I dag bjuder vi på fyra tekniker för att tänka annorlunda från kreativitetsgurun Edward de Bono. Han menar att vi ibland måste provocera fram nytänkande. Använd tekniken själv eller med ditt team.

Du utgår från ett problem du vill få idéer kring och formulerar problemet i ett påstående. Sedan använder du någon av teknikerna nedan för att formulera om påståendet till ett så kallat provokativt påstående. Ofta är detta påstående rent nonsens, men kan leda till nya och oväntade idéer.

  • Flykt. Välj ut vad du tar för givet och radera det ur ekvationen (fly från det). Exempel: Från påståendet ”restauranger ska ha stolar” till påståendet ”restauranger ska inte ha stolar”. En idé som kan födas ur detta är en restaurang som serverar högkvalitetsmat lite billigare men enbart som take-away.
  • Tvärtom. Ta ett normalt orsaksförhållande och vänd på det. Exempel: Från ”telefonen ringer innan jag plockar upp luren” till ”telefonen ringer efter att jag plockar upp luren”. Idé: Indikatorlampa som visar att telefonen är ”live”.
  • Överdrift. Dramatisera och förstora upp en eller flera aspekter av påståendet. Exempel: Från ”poliser har bara två ögon” till ”poliser borde ha sex ögon”. Idé: program för grannsamverkan.
  • Önsketänkande. Formulera om påståendet till ett drömscenario. Exempel: Från ”det är långa väntetider till läkarna på sjukhuset” till ”tänk om man fick betalt för att vänta på läkaren?”. Idé: Vårdgaranti.

 

De Bono, E. (1996). Serious Creativity. HarperCollinsBusiness

De Bono, E. (2009). Think! Before it’s too late. Vermillion.

 

 

 

DAGENS TIPS KREATIVITETPSYKOLOGI

Sluta vara rädd för kreatörerna

En vanlig uppfattning om kreativa människor är att de är rebeller. Konstnärer beskrivs ofta som att de provocerar för provokationens egen skull.

Detta får många konventionella organisationer att (på mer eller mindre subtila sätt) stöta bort sina mest kreativt begåvade medarbetare. Dessa uppfattas som besvärliga, oppositionella och hotfulla. Vågar man lita på lojaliteten hos en rebell?

Innovationsexperten Jeffrey Baumgartner hävdar dock att det som ser ut som revoltlusta egentligen bara handlar om att kreatörer är mer oberoende av sociala konventioner. De bryr sig mindre om vad andra ska tycka om deras idéer och fokuserar på att lösa själva problemet.

Fenomenet har sin fysiologiska förklaring i hjärnans frontallob. Där sitter ”censurbyrån” som filtrerar bort opassande tankar och beteenden. De högt kreativa visar lägre aktivitet i denna del av hjärnan under en skapandeprocess, medan andra människor har mer jämn aktivitet.

Jämnheten filtrerar bort galna tankar, vilket passar de flesta. Då slipper de risken att säga något dumt och känna sig förödmjukade.

Kreatörerna är alltså varken så rebelliska eller känslostyrda som man kan tro. De är bara mindre begränsade i tanken än sina mer välpolerade kollegor.

DAGENS TIPS KREATIVITETLEDARSKAP

Tänk innanför boxen

En vanlig uppfattning om innovation och kreativitet är att man måste gå ”utanför boxen” för att vara kreativ. Men det är bara till hälften rätt. De mest innovativa företagen är snarare utomordentligt bra på att definiera de ramar som medarbetarna ska vara innovativa inom. Låter det paradoxalt? Låt oss ta det från början.

Det finns inget egensyfte i att ständigt ta fram nya produkter eller tjänster om det inte finns en tänkt mottagare för innovationen. Historien är kantad av innovationer som ingen ville ha och som snabbt hamnade på glömskans soptipp.

Utmaningen för organisationer är att ge medarbetarna rätt ramar för vad de ska ha i bakhuvudet när de tar fram koncept och prototyper. Tricket är att rikta kreativiteten så att den inte spretar åt alla tänkbara håll. Därför är det av yttersta vikt att organisationen har klart för sig ungefär var den vill befinna sig i framtiden. På så vis fokuseras företagets innovativa kraft mot ett fåtal prioriterade områden. På Google brukar man till exempel säga att ”creativity loves constraints”, alltså att kreativitet älskar restriktioner (Steiber, 2013).

En positiv ”bieffekt” av ett tydligt innovationsfokus är att det kommer fram färre men bättre idéer, vilket gör att cheferna inte behöver säga nej lika ofta.

Så vilka ramar ska man ge medarbetare och grupper? Harvardforskaren Theresa Amabile har två tumregler för vad hon kallar creative-friendly constraints.

• En tydlig beskrivning av problemet/utmaningen som ska lösas, helst med mätbara mål.

• En skarp känsla av angelägenhet, alltså varför problemet eller utmaningen ska prioriteras över andra.

 

Steiber, A. (2014). Googlemodellen. VINNOVA Rapport 2014:03.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DAGENS TIPS KREATIVITETTALANG

Öva din kreativitet som Benjamin Franklin

Tror du att kreativitet är en lycklig slump eller en talang förbehållen vissa genier? Gör dig av med den bilden. Kreativitet är en färdighet som går att lära sig – med övning. Det gäller oavsett om du själv vill bli mer kreativ inom ett speciellt område (musik, programmering, affärsjuridik) eller om du leder ett team som ska ta fram idéer eller lösa ett problem.

Enligt Gerard Puccio, kreativitetsforskare vid Buffalo State University, ska du eller ditt team syssla med så kallad medveten övning (deliberate practice) för att få mest ut av den investerade tiden.

Ett exempel är Benjamin Franklin – uppfinnare, vetenskapsman, affärsman och grundare av den amerikanska konstitutionen. För att träna upp sitt författarskap studerade han sina favoritartiklar i tidskriften The Spectator. Han lade en artikel på minnet och skrev den sedan igen fast med sina egna ord. Därefter gick han tillbaka till originalet för att se hur han kunde förbättra sin egen text.

Franklin gick även steget längre. För vissa artiklar hittade han på långa rim, som han sedan försökte återställa till vanlig text igen.

Slöseri med tid? Knappast. Benjamin Franklin räknas som en av de mest inflytelserika människorna i världshistorien.

Här nedan får du tips på vad du kan göra för att göra din övning mer medveten.

  • Repetition. Men inte av saker du redan kan. Tricket är att ständigt gå ett steg längre och prova något nytt som du inte behärskar fullt ut.
  • Skaffa en mentor. Någon som kan ditt område väl och som kan dela med sig av strategier och best practices.
  • Sök feedback. Du behöver mycket feedback och den ska helst komma så tidigt som möjligt. Detta för att du vill dra upp dåliga vanor med rötterna när de fortfarande är unga.

 

Läs mer om medveten övning:

Colvin, G. (2010). Talent is overrated. Portfolio Trade.

DAGENS TIPS ENTREPRENÖRSKAPKREATIVITET

Kreativitet – svårare att köpa än du tror

Utan kreativitet sker ingen innovation.

Behöver denna självklarhet ens påpekas? Ja, faktiskt. Organisationer utan verklig kreativitet har nämligen bara två alternativ för att skapa innovation – att stjäla andras idéer eller att köpa dem, konstaterar den belgiske innovationskonsulten Jeffrey Paul Baumgartner.

Att stjäla idéer är inte så lätt som det låter. Kreativa människor och organisationer är nämligen duktigare än ickekreativa på att stjäla idéer. Därmed har en byråkratisk och stelbent organisation egentligen bara ett alternativ kvar. Att köpa.

Det är också vad som sker. Stora och stelnande företag köper upp unga och spänstiga entreprenörer. Problemet är bara att uppstartsföretagens medarbetare ofta får svårt att vistas i storföretagets kultur. Kreativa människor är svårstyrda, ställer obekväma frågor och gillar inte att anpassa sig. Det kanske hyllas i teorin, men i verkligheten trivs parterna illa med varandra.

Entreprenörerna flyr dessutom gärna snabbt med sina nya pengar och fortsätter kläcka nya idéer på annat håll.

Alternativen till intern kreativitet är alltså inte så enkla att hantera. Och utan kreativitet sker, som sagt, ingen innovation.

 

 

DAGENS TIPS BETEENDEKREATIVITET

Kreativa människor är mer oärliga

Jodå, det finns faktiskt flera olika forskningsstudier som påvisar ett samband mellan kreativitet och oärlighet. Forskaren Francesca Gino vid Harvard Business School har gjort experiment som visar att kreativa personer är bättre på att rättfärdiga sina oetiska beteenden. De är duktiga på att hitta på förklaringar som inte bara övertygar andra utan även dem själva.

Oärlighet kan innebära allt från en vit lögn till brottsligt bedrägeri. Men den gemensamma nämnaren som Gino finner för kreativitet och oärlighet är att de båda innefattar villigheten att bryta mot regler.

Forskningen visar också att sambandet fungerar även i andra riktningen – oärlighet gynnar kreativitet. Om människor märker att de kommer undan med att ljuga om en uppgift så blir de mer fördomsfria och tänker friare kring hur de kan lösa nästa uppgift.

När dina medarbetare har fått ett knivigt problem att lösa så kan du alltså värma upp dem genom att uppmuntra dem att ljuga om något annat först!

 

Francesca Gino, Dan Ariely: The dark side of creativity: Original thinkers can be more dishonest. Journal of Personality and Social Psychology, Vol 102(3), Mar 2012.

DAGENS TIPS BETEENDEEFFEKTIVITETKREATIVITET

Därför misslyckas brainstormingmötet

Du arrangerar brainstormingmöten med dina medarbetare. Men energin och engagemanget sviktar och det kommer inte fram många nya spännande idéer.

Varför? Forskarna Michael Diehl och Wolfgang Stroebe vid Tubingens universitet i Tyskland har funnit att en brainstorminggrupp producerar färre och mindre kreativa idéer än vad deltagarna kan göra var för sig. Tre särskilda faktorer anses ligga bakom den dåliga effektiviteten:

1. Skapandeblockering. Deltagarna hindras av praktiska skäl från att komma på idéer eller presentera dem. På ett gruppmöte kan bara en person tala åt gången, vilket gör att de andra inte kan producera idéer samtidigt. Det hindrar gruppens effektivitet.

2. Bedömningsoro. Deltagarna vågar inte producera nya och radikala idéer eftersom de är rädda att bli negativt bedömda av andra i gruppen.

3. Social lättja. Ju fler som finns i en grupp, desto mindre effektiv blir var och en. Man kan gömma sig i mängden och under brainstorming hålls man inte ansvarig för sin egen prestation. (Läs vårt tips om hur du hindrar freeriding här)

Diehl och Stroebes tester har visat att det främst är skapandeblockering som påverkar brainstormingen negativt. Problemet är att arbetsminnet blir överbelastat med idéer i större grupper, vilket gör att idéer inte får tillräckligt djup. De båda forskarna föreslår i stället att deltagarna ska jobba två-och-två för att minska skapandeblockeringen. För att få variation och nya perspektiv bör du dessutom låta samtalsparterna rotera mellan varandra.