Volvo vågar testa improvisationsmetod

Flera forskare har de senaste åren lyft fram nackdelarna med brainstorming som metod för att locka fram kreativa idéer. Psykologen och innovationskonsulten Jens Nordberg, som nu arbetar på Volvokoncernens spjutspetsorganisation Volvo Advanced Technology, har därför använt en annan metod, som han lånat från improvisationsteatern.

Metoden kallas ”Ja, och…” och innebär att två personer får samtala om idéer med instruktionen att fullt ut bejaka allt den andra föreslår och enbart spinna vidare på dessa tankar. Alla svar i dialogen inleds alltså med orden ”Ja, och…”. Negativa invändningar är otillåtna i övningen.

I sin examensuppsats vid Göteborgs universitet beskriver Jens Nordberg ett försök där Volvomedarbetare fått prova metoden under en femtimmarsutbildning. Slutsatserna är att metoden har en positiv effekt på deltagarnas kreativitet och motivation och lockar fram mer oväntade och fantasifulla idéer än vanlig brainstorming.

”Ja, och…” ställer dock också högre krav på sina deltagares förmåga att associera fritt och släppa självcensurerande krav på att allt man säger måste vara realistiskt genomförbart. I en trygg arbetsgrupp kan metoden därför vara ett roligt och funktionellt sätt att locka medarbetare att tänka utanför ramarna.

I morgon berättar vi mer om hur du själv kan använda ”Ja, och…”-metoden.

Toppcheferna är redo att släppa kontrollen

Världens toppchefer befinner sig sedan flera år i något av en innovationschock. Den ena branschen efter den andra fått se uppstickare komma från ingenstans och snabbt slå sönder traditionella affärsmodeller.

Men nu syns tecken på att chefernas förvirring har börjat omvandlas till beslutsamhet om hur de ska ta sig fram i den nya kaotiska affärsmiljön.

GE Global Innovation Barometer är en årlig attitydmätning där över 3 000 näringslivschefer i 25 länder intervjuas om hur de uppfattar innovationsklimatet och hur det påverkar deras strategier. I år vill två tredjedelar av cheferna satsa hårdare på att uppmuntra kreativa beteenden hos sina medarbetare.

Och den här gången kanske det inte stannar vid fina ord. I svaren pekar cheferna ut de interna strukturerna och processerna som hinder för att tänka nytt och ställa om till ny teknik och nya affärsmodeller på riktigt. De talar om att bli ”disruption-ready”, fritt översatt att släppa kontrollen.

Ett exempel är synen på Industrial Internet, eller ”Internet of things”, alltså fenomenet att allt mer avancerade maskiner blir allt tätare uppkopplade med maskiner i andra företag och länder via internet. Förra året tvekade cheferna på grund av sin oro för säkerheten på nätet. Men i år säger 77 procent att riskerna är värda att ta.

 

Arbetsplatsen som är radikalare än Google

Det amerikanska spelföretaget Valve dyker inte ofta upp på svenskarnas listor över innovativa och inspirerande företag. Men det cirka femton år gamla företaget med ungefär 300 medarbetare har en högre intjäningsförmåga per anställd än giganterna Google, Amazon och Microsoft.

Valve började som spelutvecklare, men håller numera på att revolutionera marknaden för tv-spelskonsoller där tungviktarna Microsoft (Xbox) och Sony (Playstation) länge har dominerat.

Det intressanta ur ett innovationsledningsperspektiv är sättet som företaget organiserar sig på. Filosofin bygger på inställningen att det är medarbetarna, med sitt kunnande och engagemang, som skapar innovationerna och därmed värdet för företaget. Därför är Valve helt styrt av sina medarbetare. Google har en modell där 20 procent av arbetstiden kan ägnas åt egna projekt. På Valve är den siffran 100 procent.

Valve har alltså inga chefer som bestämmer vad medarbetarna ska syssla med. Inga ledningar eller strategier pekar ut riktningen. Så hur vet man vad man ska göra första arbetsdagen? En ledtråd är att titta under skrivbordet. Där sitter fastskruvade hjul. Som ny medarbetare gäller det att hitta ett projekt man tycker är inspirerande, rulla sitt bord över till projekthörnan och koppla in sina datorprylar i närmaste vägguttag. Det är kollektivet som bestämmer riktningen för företaget.

Det finns endast ett budord hos Valve – att alltid fundera på hur man kan bidra med värde till företaget på bästa sätt: Vilket projekt är mest lovande? I vilket projekt kan jag göra mest nytta? Finns det något som företaget inte gör just nu men borde göra?

Under åren har man byggt en stark företagskultur där samarbete och intensiv kommunikation är kärnan. Misslyckanden ses som tillfällen att lära sig, kortsiktiga vinster ska inte stjäla fokus från långsiktiga satsningar och man är mycket petig med vem man rekryterar.

Tror du eller tvivlar du på Valves organisationsmodell? Finns det något i den som din organisation skulle kunna experimentera med? Börja med att läsa Valves inspirerande handbok för nya medarbetare här.

Smartare av att anteckna för hand

På många konferensbord idag har laptopen ersatt anteckningsblocket. Men pennan är ändå mäktigare än tangentbordet, visar ny forskning.

Visst, det går något långsammare att anteckna för hand. Men chansen att du faktiskt minns vad du antecknat är högre, något som i sin tur påverkar din förmåga att dra paralleller och få nya idéer i framtiden.

Vi tvingas helt enkelt tänka djupare kring hur vi formulerar en skriftlig anteckning, menar forskarna Pam Mueller och Daniel Oppenheimer vid Princeton University.

Deras studier, publicerade i Psychological Science, visade att personer som antecknar via laptop har svårare att förstå och minnas komplicerade begrepp och idéer. Till exempel fick deltagarna lyssna på en TED-föreläsning och därefter besvara frågor som ”Vad skiljer Japan och Sverige gällande ländernas inställning till jämställdhet?”.

Men hur noggrant behöver man anteckna? Inte särskilt, verkar det som. Mueller och Oppenheimer upptäckte att ju mer exakt deltagarna kopierat föreläsaren, desto sämre gjorde man ifrån sig. Det bästa är alltså att använda egna ord för att förstå materialet, inte bara anteckna vad som sägs rakt av.

Läs mer om Mueller och Oppenheimers minnesstudie här.

 

Mueller, P. A., & Oppenheimer, D. M. (2014). The pen is mightier than the keyboard: Advantages of longhand over laptop note taking. Psychological Science, 23, 1-10. DOI: 10.1177/0956797614524581

 

Så tar du dig ur gamla hjulspår

De flesta som har läst på universitetet kan vittna om den gamla professorn som tar dubbelsteg mot katedern, öppnar portföljen och tar fram sina – overheadbilder.

Vi tar gärna genvägar för att spara mental energi. Men ibland kan våra rutiner vara dåligt anpassade till verkligheten och vi har kört fast i gamla hjulspår.

Nu är dock problemet att din hjärna är riggad att tänka längst med samma banor. Det är bekvämt att göra sådant vi känner till sedan tidigare, vi får till och med en liten pyts dopamin, hjärnans må-bra hormon, av att göra detta. Det är därför vi också ogillar att bryta invanda mönster. Om vi på morgonen upptäcker att det är slut på kaffefilter, mjölk, eller själva bryggkaffet så ser vi knappast detta som ett spännande äventyr, en möjlighet att få bevista mataffären eller lära känna nya grannar.

Det första du bör göra är förstås att bli medveten om att det du gör inte fungerar så bra. Du kanske till och med behöver kringgå några psykologiska försvar.

  • Tradition. Argumentet ”så här har vi alltid ha gjort”.
  • Prestige. Vi gillar inte att erkänna att vi gjort fel.
  • ”Sjunkna kostnader”. Vi är ofta ovilliga att släppa något vi redan investerat tid eller pengar i.

Försök att få en nykter bild över ditt eller ert beteende. Ta hjälp av andra du litar på som kan erbjuda ett mer objektivt perspektiv.

För att ta dig ur hjulspåret behöver du göra något drastiskt, menar Twyla Tharp i sin bok The Creative Habit. Hon rekommenderar att sätta upp en ”aggressiv kvot” för att ta fram nya idéer. Till exempel kan du för dig själv eller för ditt team sätta ett mål om 75 nya idéer för hur ni ska göra någonting annorlunda. Twarp observerar att efter att skåpmaten har avverkats, det vill säga de ”uppenbara” idéerna, framträder de riktigt intressanta.

 

Kahneman, D. (2013). Thinking, fast and slow. Farrar Straus Giroux.

Twarp, T. (2006). The Creative Habit: Learn it and use it for life. New York: Simon & Schuster.

 

 

 

 

 

Patenttrollen kan knäcka ditt företag

Patenträtten är en grundbult i den moderna marknadsekonomin ända sedan 1600-talet. Men den kan också missbrukas, vilket börjar få allt mer uppmärksamhet i USA.

Kritiken växer nu mot de så kallade ”patenttrollen” – företag vars enda verksamhet är att söka stora mängder patent och stämma andra aktörer för intrång. Ett färskt exempel är nätaktivisterna EFF (Electronic Frontier Foundation), som på sin hemsida har börjat utse ”Stupid patent of the month” – månadens dummaste patent – för att sätta press på myndigheterna.

Juli månads pristagare är ett företag som obegripligt nog lyckats ta patent på den helt vardagliga sysslan att en läkarsekreterare svarar i telefon och kopplar en patient vidare till sin doktor.

– Det är viktigt att komma ihåg att sådana här dumma patent kan göra verklig skada. Eftersom det kan kosta en miljon dollar att försvara ett patent kan patenttrollet skicka krav på dessa summor för att tvinga fram en förlikning, varnar EFF-bloggaren Vera Ranieri.

Organisationen kräver att USA:s patentverk blir strängare i sin hållning:

– Genom att man godkänner vaga patent ger man trollen verktyg att utpressa verkliga innovatörer, skriver Ranieri.

Inrutade människor är mest kreativa

(L) Inspiration är för amatörer BILD

Välkommen tillbaka till Tusen tips efter sommaren och våra dagliga innovationstips. Du som just nu kämpar med att få igång skaparlusten inför hösten kanske kan inspireras av målaren Chuck Close: ”Inspiration är för amatörer. Vi andra dyker upp och sätter igång att arbeta”.

Vi har tidigare skrivit om vikten av att ha fasta rutiner när det kommer till att producera kreativt arbete. Detta gäller både om du själv är den som skapar och om du leder ett projektteam. Ett gott bevis för detta är det interaktiva diagrammet här ovan, som webbplatsen polio.com har tagit fram. Det är baserat på Mason Curreys bok Daily Rituals: How Artists Work där du kan se hur dina favoritförfattare, -kompositörer eller -filosofer lade upp sina liv.

Även om diagrammet inte på något sätt är generaliserbart för alla kreatörer kan vi göra ett par intressanta observationer. Alla de beskrivna är måna att få en god natts sömn, förutom Kafka som måste skriva på natten.

Hur kreatörerna lägger upp sina dagar är dock väldigt olika. Vissa är aktiva på morgonen medan andra under kvällen. Vissa både och. Beethoven arbetade i ett kontinuerligt block på åtta timmar mellan halv sju på morgonen och halv tre på eftermiddagen. Darwin och Mozart åstadkom små spurtar av kreativt arbete på morgonen, eftermiddagen och framåt natten.

Att ha en hyfsat inrutad tid för kreativt arbete minskar risken för att du ger upp och säkerställer att du gör ett kontinuerligt arbete över en längre tid (Twarp, 2006). Joseph Heller, författaren av kultboken Moment 22, arbetade 2-3 timmar på sin bok vid sitt köksbord efter jobbet. I åtta år.

Slutsatsen är förstås att bara du själv vet vilken rutin som fungerar bäst för dig. Men se alltid till att ha en.

 

Currey, M. (2013). Daily Rituals: How artists work. Knopf.

Twarp, T. (2006). The Creative Habit: Learn it and use it for life. New York: Simon & Schuster.

 

 

 

 

 

 

 

 

Sommarens sex hetaste innovationstrender

Innovation är något av ett modeord. Men även inom innovationsämnet finns modetrender. Här bjuder vi på en sammanfattning av de sex hetaste innovationstrenderna i världen 2014 från den amerikanske författaren, föreläsaren och innovationskonsulten Robert B. Tucker.

1. Startup-företag slår ut jättarnas egna FoU-avdelningar. Det är inte längre inne i de stora företagen som de nya idéerna föds, menar Tucker. Trenden kan avläsas i att de smartaste och mest ambitiösa nyutexaminerade från universiteten söker sig till platser som har fått status som teknik-hubbar med många småföretag: Silicon Valley, Silicon Beach i Venice, Kalifornien, Soho i New York, Tel Aviv, Dublin eller Lima i Peru.

Budskapet är tydligt: det är bråttom att skapa en attraktiv innovationskultur inne i företagen, för annars flyr talangerna till något av världens nya kreativa vattenhål. Ingen industri går säker för startup-företagens försök att skapa disruptiv innovation.

2. Open Innovation har blivit den nya normen. Att dela teknologi, risker, utvecklingskostnader och vinster med andra företag, kunder och universitet är inte längre någon modig pionjärverksamhet. Samarbeten som förut var otänkbara håller snabbt på att bli den nya standarden för innovationsarbete.

3. Innovation är allas ansvar. Förr var det FoU-avdelningens revir, men i dag är innovationsarbetet något som angår alla. Med bland andra Google som förebild inser allt fler företag att de måste utbilda så gott som alla sina medarbetare och chefer i innovationskunskap och innovationstänkande.

4. ”Sharing economy” går inte att stoppa. Hemsidan AirBnb låter människor komma i kontakt med varandra och bo på varandras soffor och utvecklar sig till ett verkligt hot mot hotellindustrin. Appar för människor som vill samåka i sina bilar hotar taxinäringen. Och Youtube har för länge sedan förändrat tv-branschen. Mönstret sprider sig till allt fler näringar och skapar nya vinnare och förlorare.

5. Snart ska alla ha en innovationschef. På engelska kallas det CINO – chief innovation officer. Deras uppgift är att gifta ihop företagets kultur med dess strategier för att skapa jordmån för innovation. Google är det kanske tydligaste exemplet på hur avgörande kulturfrågan är för nytänkandet. På ett år har antalet globala företag med en CINO i företagsledningen vuxit från 33 till 43 procent, enligt en enkät gjord av managementkonsulterna Cap Gemini.

6. Crowdsourcing revolutionerar produktutvecklingen. Glöm marknadsundersökningarnas tråkiga formulär. I dag får legobyggarna själva ge förslag om nya fantasifulla leksaksmodeller som tiotusentals andra användare sedan röstar om på Legos hemsida. De bästa idéerna kommer i produktion och byggarna får del av vinsten. Allt fler företag tar på detta sätt hjälp av sina kunders engagemang och kreativitet i produktutvecklingen.

Hänger ditt företag med i åtminstone någon av dessa innovationstrender? Eller jobbar ni på som vanligt? Frågan kan vara något att grubbla över innan höstens kapplöpning drar igång igen.

Tre vinster med att skänka bort dina idéer

Som vi tidigare har tipsat om har elbilstillverkaren Tesla öppnat upp sin patentportfölj för att låta konkurrenterna fritt ta del av deras elbilsteknologi. Denna öppenhet motiveras med att utvecklingen måste snabbas på för klimatets skull, men naturligtvis är det också ett affärsmässigt genomtänkt beslut.

Två lärare vid den globala handelshögskolan Insead, Serguei Netessine och Karan Girotra, har analyserat Teslas strategiska drag för att se hur det hjälper företaget att växa och tjäna mer pengar.

Här är tre möjliga vinster med den djärva öppenhetsstrategin:

• Priserna kan pressas. Det största problemet för elbilstillverkarna är att serierna är så små att underleverantörernas komponenter blir dyra. Tesla behöver alltså skala upp volymerna för att kunna sälja sina bilar till rimliga priser. Det klarar man inte på egen hand, men om de stora konkurrenterna som BMW och Nissan börjar köpa stora mängder av samma delar så sjunker priserna.

• Den egna tekniken sätter standarden. Elbilarnas moment 22 är att det krävs laddstationer om folk ska vilja köpa bilarna, men innan folk har köpt bilarna vill ingen bygga laddstationer. Genom att öppna sitt patent hoppas Tesla att deras laddningsteknik ska bli standard för hela branschen. Om alla elbilar kan använda samma laddare blir mackar och andra troligen mer villiga att bygga ut infrastrukturen.

• Konkurrenterna kan bli stora kunder. Om de stora biltillverkarna börjar designa elbilar med hänsyn till Teslas teknik kan en stor del av Teslas affärsmodell snart bestå av att sälja komponenter till sina konkurrenter. Redan i dag säljer Tesla batterier till Toyota och Daimler (Mercedes).

Finns det något för dig att lära av Teslas innovationslogik även om du verkar någon annanstans än i bilbranschen? Titta på de tre slutsatserna här ovan och jämför med dit eget företag. Skulle ni kunna tjäna på motsvarande sätt på att öppna upp er teknik?

Särskilt intressant kan exemplet vara om även ditt företag är en liten spelare på en marknad som domineras av starka jättar.

Hjälpen som dina medarbetare verkligen behöver

Vad är det allra viktigaste du som chef kan ge dina medarbetare om du vill att de ska vara kreativa? Är det feedback? Uppmuntran? Bättre utbildning? Eller kanske nya utmaningar?

Nej. Svaret är att ge dem tid och resurser att kunna göra ett bra jobb, enligt en amerikansk forskningsstudie.

Forskarna Robert Epstein, Katrina Kaminaka, Victoria Phan och Rachel Uda har ställt frågor till 1 300 chefer och listar åtta olika chefskompetenser som gynnar kreativitet hos medarbetarna:

1. Utmana medarbetarna. Ge svåra problem att lösa och ambitiösa mål, samtidigt som du hjälper till att hantera stress.

2. Bredda kunskaperna. Ge utbildning i ämnen som ligger utanför medarbetarnas nuvarande expertområde.

3. Fånga idéer. Uppmuntra och ge medarbetarna verktyg att ta vara på sina idéer.

4. Hantera teamsamarbete. Sätt ihop teamen rätt och använd verktyg som brainstorming för att få kreativ utdelning.

5. Var en förebild. Chefen visar själv prov på ett kreativt förhållningssätt.

6. Ge nödvändiga resurser. Tid, material och verktyg för medarbetarna att lösa problem och skapa nya idéer.

7. Skapa god arbetsmiljö. Ser till att arbetsplatsen fungerar väl både fysiskt och socialt.

8. Ge positiv feedback och erkännande. Medarbetare som bidrar med värdefulla idéer blir uppmuntrade.

Av dessa åtta är alltså den sjätte punkten allra viktigast, menar forskarna. Studien visar också att kvinnliga chefer är bättre än manliga på att använda dessa färdigheter för att locka fram kreativitet. Kvinnorna fick högre poäng på samtliga åtta kompetenser.

Så hur kommer du ikapp om du är man? Forskarnas svar är övning och chefsutbildning, vilket kommer att höja dig över mängden.

”De flesta chefer saknar viktiga kreativitetsskapande färdigheter men dessa går att träna upp”, menar Epstein och hans kollegor.

 

Epstein et al. (2013) – How is Creativity Best Managed? Some Empirical and Theoretical Guidelines. Creativity and Innovation Management, 22, 359-374.