Allt om ref
DAGENS TIPS FRUGALHÅLLBARHETIKEA

Frugal innovation ska rädda världen

Frugal innovation är affärslivets senaste modeord som du bör kunna nicka igenkännande åt. På svenska är nog gnetig den närmaste översättningen.

Frugal betyder dock inte snål i största allmänhet. Här handlar det om en strävan efter enkelhet som omfattar naturresurser, energi, tid och kostnader för såväl tillverkare som konsumenter.

Som exempel på frugal innovation nämner Harvard Business Review den uttalat flärdfria kombibilen Renault Logan från 2004. Bilen var lågt prissatt från början utan möjlighet till rabatter, saknade all onödig lyx och var återvinningsbar till 95 procent. Målgruppen var växande medelklass i före detta u-länder, men bilen träffade oväntat nog mest rätt bland medvetna konsumenter i Västeuropa. Succén fick Renault att starta lågprismärket Dacia, som i dag är branschens mest snabbväxande.

Det frugala idealet handlar inte i första hand om att göra mer med mindre resurser, utan att göra bättre med mindre. Produkterna och tjänsterna ska vara meningsfulla samtidigt som de är överkomliga, enkla, hederliga och hållbara.

Men klingar ändå inte allt detta välbekant för oss svenskar? Jovisst, Ikea har ju redan skrutit om sin gnetighet i decennier. Senaste satsningen är vindkraftsparker och solceller på varuhustaken som gör dem självförsörjande på energi. Frugalt så det förslår.

 

 

 

DAGENS TIPS MARKNADSFÖRINGPSYKOLOGI

Lär dig sälja med Apples hormontrick

Varför står folk över hela världen i kö för att få köpa nästa iPhone? Varför exploderar nätet av spekulationer inför varje liten eller stor innovation från Apple?

Deras prylar är fantastiska, javisst, men konkurrenterna är inte så mycket sämre. En ny Galaxy-telefon skapar dock inga masspsykoser.

Enligt neurobiologen Robert Sapolsky är hemligheten djupare än bara god marknadsföring och design. Apple är extremt skickliga på att manipulera dopaminpåslaget i våra hjärnor, alltså det hormon som skapar ett lyckorus innan vi har fått det vi eftersträvar. Alla barn som har väntat på jultomten vet hur det känns.

Apple skulle kunna göra som andra – annonsera i god tid när de tänker släppa

nästa pryl och plikttroget berätta om all ny teknik. Men i stället utnyttjar företaget den kick du får av dina egna förväntningar.

Om belöningen är oförutsägbar pumpas dopaminet upp ännu mer. Därför adderar Apple lite osäkerhet (räcker telefonerna tills det blir min tur i kön? Vilka nya funktioner får jag?) för att ge din hjärna en ännu större glädjekick.

När du väl har din nya Applepryl i handen sjunker dopaminet och upphetsningen lägger sig. Men det har du glömt lagom till nästa lansering.

Spelar ditt företag lika skickligt på de neurobiologiska strängarna när era nya innovationer ska marknadsföras? Eller försöker ni övertyga enbart med hjälp av ärlighet och produkternas inre egenskaper?

DAGENS TIPS ACCEPTANSPSYKOLOGI

Lär dig uthärda osäkerheten

Den osäkerhet som finns inneboende i innovation skapar problem för oss som gillar ordning och reda. Ofta vet vi inte från början vad slutprodukten kommer bli, eller ens den sanna omfattningen av problemet vi försöker lösa. Att kunna tolerera osäkerhet kallas i psykologisk forskning för tolerance of ambiguity (Furnham & Ribchester 1995).

Många hanterar den här jobbiga osäkerheten genom att låsa sig vid en lösning för tidigt snarare än att stå ut, vänta och se om det finns ett bättre sätt. Att bestämma sig för tidigt är dock ineffektivt vid just innovativa problem, som ofta är otydliga och kan lösas på flera sätt. Forskningen har visat att de som kan tolerera osäkerhet också producerar mer kreativa lösningar bland en rad olika arbeten, från forskare till militärer. Här är tre tips på vad du kan göra:

  • Sätt rätt normer från början. Gör klart för ditt team att du i början av en problemlösningsprocess vill ha nya perspektiv och infallsvinklar på problemet. Först därefter ska ni (naturligtvis) vara kritiska och välja bort.
  • Släpp kontrollen. I Leif Dentis avhandling kom det fram att ledare som tog ett steg tillbaka ökade chansen för bättre idéer i forsknings- och utvecklingsteam.
  • Känn dig själv. Kan du hitta signaler på när du känner dig obekväm? Kan du acceptera att inte ha klarhet omedelbart?

 

Denti, L. (2013). Leadership and Innovation in R&D Teams. University of Gothenburg.

Furnham, A., & Ribchester, T. (1995). Tolerance of ambiguity: A review of the concept, its measurement and applications. Current Psychology, 14, 179-199.

McClary, R. B. (2009). An investigation into the relationship between tolerance of ambiguity and creativity among military officers. Dissertation: Kansas State University.

Zenasni, F., Besancon, M., & Lubart, T. (2011). Creativity and tolerance of ambiguity: An empirical study. The Journal of Creative Behavior, 42, 61-73.

 

DAGENS TIPS KREATIVITETPRESTATION

Sju skäl till kreativitet – även när du inte vill ändra något

Är kreativitet verkligen så viktigt som alla säger? Finns det inte gott om företag som klarar sig utmärkt genom att göra som de alltid har gjort? Och varför ändra på ett vinnande koncept?

Visst, på kort sikt kanske inte bristen på kreativitet gör någon större skillnad. Men i längden sänks prestationerna bit för bit tills organisationen blir medioker och sårbar för konkurrens. Innovationsexperten Jeffrey Paul Baumgartner listar sju allvarliga konsekvenser av kreativitetsbrist:

  1. Innovationsförmågan försvinner. När små företag blivit stora, byråkratiska och tappar förändringsförmågan köper de gärna upp små entreprenörsföretag för att få in nya idéer igen. Men det är inte så lätt att få de två kulturerna att trivas ihop.
  2. De unika egenheterna försvinner. Företaget klarar inte av att sticka ut och vara annorlunda, utan blir allt mer utslätat och försvinner i mängden.
  3. Du ser inte alla möjligheter. Om du tänker för inrutat i förhandlingar kan du missa nya och oväntade lösningar som båda parter skulle tjäna på.
  4. Komplexa problem blir svårare att lösa. Den som saknar kreativitet kan tvingas välja mellan två dåliga alternativ i stället för att själv hitta ett tredje.
  5. Du missar tillfällen att göra affärer. Låt säga att du hamnar på ett ställe där ingen använder dina produkter. Betraktar du det som en lönlös plats att försöka sälja på eller som jungfrulig mark?
  6. Du klarar kriser sämre. Kriser är oväntade och kräver improvisation. Med god fantasi har du lättare att föreställa dig olika hot i förväg och förekomma dem.
  7. Du kan inte utveckla bra idéer. Innovation bygger sällan på en enda bra idé, utan på flera som kombineras på oväntade sätt. Konventionella metoder är inte alltid det bästa sättet att implementera nya idéer.
DAGENS TIPS KREATIVITETLEDAREGENSKAPER

Efter 45 drabbas du av idétorka

Är du chef och över 50? Beklagar, men då har du sannolikt din mest kreativa tid bakom dig.

Forskaren Dean Keith Simonton vid UCLA i Kalifornien har slagit ihop ett antal forskningsstudier och skapat en snittkurva för sambandet mellan åldrande och kreativitet. Kurvan säger att skaparkraften stiger kraftigt när karriären tar fart, når sin topp ungefär 20 år in i karriären och därefter obönhörligt börjar dala. Normalt sett är du som mest innovativ vid 40-45.

Snittåldern för när nobelpristagare i fysik gör sina stora upptäckter (alltså inte när de får priset) är 48. Bara 14 procent har slutfört sina arbeten efter 50. Stora kompositörerna skriver i allmänhet sina första stora verk runt 26 och sina bästa vid 52.

Naturligtvis finns undantag – detta är ju statistik – men variationen är inte stor mellan olika yrken. En studie av Daron Acemoglu vid MIT har dessutom visat att ju yngre vd, desto mer banbrytande blir företagets innovationer. Varför? Jo, för att de äldre vd:arna ofta ser sitt företag och dess teknologi som sin egen baby, medan de yngre gärna offrar det gamla för någonting nytt.

Så vad ska du göra med denna kunskap om du har passerat åldersstrecket? Tja, trösta dig med att kreativitet är trots allt inte är den enda egenskap en bra chef behöver. Med ålder följer också ledaregenskaper som erfarenhet, självkännedom, visdom och gott omdöme.

 

Acemoglu, D., Akcigit, U, & Alp Celik, M. (2014). Young, restless, and creative: Openness to disruption and creative innovations. Working paper: Penn Institute for Economic Research.

 

 

 

DAGENS TIPS DESIGNOFFENTLIG SEKTOR

Design får fart på offentliga innovationer

Om ett ogift svenskt par får barn kan det ta upp till en månad innan barnet har en pappa, rent juridiskt. För att faderskapet ska erkännas måste föräldrarna personligen besöka familjerätten i kommunen och svara på frågor om sitt sexliv, vilket många upplever som både förnedrande och ineffektivt.

Men nu har Skatteverket och Sveriges kommuner och landsting (SKL) lösningar på gång. Bakom innovationerna står så kallat designtänkande.

Men vad har färg och form med saken att göra? tänker du kanske. Ordet design syftar dock i det här sammanhanget inte på formgivning, utan på hur man utformar tjänster utifrån medborgarnas upplevelse av att ha kontakt med det offentliga. Deras behov och livshändelser är i fokus i stället för myndighetens egen logik.

I designprocessen visualiseras problem med hjälp av skisser eller demonstrationsmiljöer. På så sätt kan människor involveras tidigt och problemen upptäckas. Blir medborgarna slussade mellan olika myndigheter i onödan? Uppstår krångel, ineffektivitet, juridiska hinder eller dubbelarbete?

Ett antal organisationer världen över använder designmetoder för att skapa systemförändringar tillsammans med myndigheter. Några exempel är danska Mind Lab, brittiska Innovation Unit, amerikanska Harvard innovation lab och franska franska 27ième Région.

 

DAGENS TIPS IDÉERKREATIVITET

Provocera fram nytänkandet

I dag bjuder vi på fyra tekniker för att tänka annorlunda från kreativitetsgurun Edward de Bono. Han menar att vi ibland måste provocera fram nytänkande. Använd tekniken själv eller med ditt team.

Du utgår från ett problem du vill få idéer kring och formulerar problemet i ett påstående. Sedan använder du någon av teknikerna nedan för att formulera om påståendet till ett så kallat provokativt påstående. Ofta är detta påstående rent nonsens, men kan leda till nya och oväntade idéer.

  • Flykt. Välj ut vad du tar för givet och radera det ur ekvationen (fly från det). Exempel: Från påståendet ”restauranger ska ha stolar” till påståendet ”restauranger ska inte ha stolar”. En idé som kan födas ur detta är en restaurang som serverar högkvalitetsmat lite billigare men enbart som take-away.
  • Tvärtom. Ta ett normalt orsaksförhållande och vänd på det. Exempel: Från ”telefonen ringer innan jag plockar upp luren” till ”telefonen ringer efter att jag plockar upp luren”. Idé: Indikatorlampa som visar att telefonen är ”live”.
  • Överdrift. Dramatisera och förstora upp en eller flera aspekter av påståendet. Exempel: Från ”poliser har bara två ögon” till ”poliser borde ha sex ögon”. Idé: program för grannsamverkan.
  • Önsketänkande. Formulera om påståendet till ett drömscenario. Exempel: Från ”det är långa väntetider till läkarna på sjukhuset” till ”tänk om man fick betalt för att vänta på läkaren?”. Idé: Vårdgaranti.

 

De Bono, E. (1996). Serious Creativity. HarperCollinsBusiness

De Bono, E. (2009). Think! Before it’s too late. Vermillion.

 

 

 

DAGENS TIPS INTERNET OF THINGSMISSTAG

Nej, Internet of Things är ingen fluga

Företagsledare är medvetna om att maskiner och prylar blir allt mer uppkopplade med varandra, men de är skeptiska till hajpen kring det som kallas Internet of Things, IoT. Attityden hos många chefer är fortfarande ”show me the money”, det vill säga de är ointresserade tills de har förstått hur nymodigheten får dem själva att tjäna riktiga pengar.

Men den inställningen kan vara ett strategiskt misstag, varnar managementkonsulten och författaren John Hagel i Silicon Valley och skissar på en rad framtida affärsmöjligheter med Internet of Things.

De flesta företag som följer utvecklingen ser IoT som en metod för att optimera och finjustera. Till exempel behöver en uppkopplad gaffeltruck inte stå lika länge på verkstaden eftersom den har skickat uppdateringar i förväg om vilka delar som behöver bytas ut.

Men det finns mer än så att göra. Med stora mängder automatgenererade data kan företag analysera mönster i användarnas beteenden över lång tid. På så sätt kan kundbehoven mötas mycket mer effektivt.

Den verkliga utmaningen är dock att inse potentialen för disruptiv innovation. Den som lyckas tänka fritt och bortse helt från nuvarande affärslogik kan skapa lösningar som än så länge trotsar fantasin. De kan snabbt bli dödliga hot mot direktörer som rycker på axlarna åt vad som i dag kan se ut som en ny internetfluga.

DAGENS TIPS CINORADIKAL INNOVATION

Låt innovationschefen bli en fri vilde

Mogna storföretag läser av förändringstakten i världen och inser att de själva är tvungna att skapa radikala innovationer för att överleva. Men att vilja och att kunna är två olika saker.

Forskarna Richard Leifer, Gina Colarelli O’Connor och Mark Rice vid Lally School of Management i New York genomförde en sex år lång studie för att ta reda på hur tio stora företag hanterat radikala innovationsprojekt. Samt hur de kunde ha organiserat sig bättre.

Forskarna ger bland annat rådet att inrätta ett nav (”hub”) mittemellan alla interna och externa intressenter – ledningen, F&U-avdelningen, projektteamet, kunderna och finansiärerna. Denna spindel i nätet organiserar, rekryterar, skaffar sponsorer, samlar kunskap, utbildar och ger råd. Avdelningen eller personen bör frikopplas från den övriga byråkratin och placeras utanför organisationsschemat, ungefär som de så kallade politiska vildar i riksdagen som saknar anknytning till något parti. Denna fria ställning är viktig för att en innovationschef, även kallad CINO, ska kunna uppfylla sin navroll.

Inte minst hjälper navet till att bygga relationer och medla i konflikter, vilket behövs. Omstörtande innovationer förskjuter nämligen maktrelationerna i organisationen och skapar osäkerhet på ett flertal plan samtidigt – ekonomiskt, affärsmässigt, tekniskt, psykologiskt och relationsmässigt.

”Det är absolut livsviktigt med långsiktiga arrangemang”, skriver forskarna. ”Utan dem kommer radikal innovation bara att bli en slumpmässig ad hoc-aktivitet.”

 

Leifer, R., O’Connor, G. C., Rice, M. (2001). Implementing radical innovation in mature firms: The role of hubs. Academy of Management Executive, 15, 102-113.

 

 

 

DAGENS TIPS DISRUPTIV INNOVATIONTESLA

Topplistan som borde skrämma bilindustrin

Blir bilindustrin nästa offer för disruptiv (omstörtande) innovation? Frågan är berättigad efter att managementkonsultjätten Boston Consulting Group har släppt sin årliga topplista över världens 50 mest innovativa företag.

En av listans största klättrare är elbilstillverkaren Tesla Motors som med sin unika batteriteknik tar sig in på sjunde plats, hack i häl på Amazon. Detta sker samtidigt som de hårt pressade traditionella biltillverkarna tvingas dra ner på ambitionerna och har tappat placeringar på innovationslistan.

Trenden kan vara en föraning om maktskiften i bilindustrin som kan bli minst lika dramatiska som dem som redan har drabbat till exempel mediebranschen genom digitaliseringen av nyheter. I det här klippet tjuter Svenska Dagbladets luttrade bilreporter av upphetsning när han får känna accelerationen i Teslas senaste familjebil Model S.

Utvecklingen börjar likna det som innovationsexperterna talat länge om – uppstickare som välter hela spelplanen över ända med nya lösningar som de stora och väletablerade företagen inte kan värja sig mot. Och för denna snabba kreativa förstörelse går ingen bransch säker.

Topplistan bygger på enkätsvar från 1 500 högt uppsatta innovationschefer över hela världen.