Allt om vision
DAGENS TIPS CSRVISION

”Galna” visioner lockar fram innovation

Stora globala företag sätter inte längre mål i stil med ”minska utsläppen med tio procent”. Trenden i dag är att binda sig vid enormt storslagna och närmast galet utmanande visioner, noterar miljöstrategen Andrew Winston i Harvard Business Review.

Nissan har till exempel antagit visionen om att deras bilar inte ska vara inblandade i en enda trafikolycka med allvarliga personskador.

Det låter orimligt, eftersom Nissan inte kan ta ansvar för hur bilägarna kör, hur säkra bilar de än lyckas bygga. Men strategin tvingar företaget att tänka annorlunda kring sin produktutveckling, att inte slentrianmässigt undvika risker och att locka fram mer kreativitet, motivation och ansvarskänsla hos medarbetarna.

Självklart finns baktankar om både CSR-, marknadsförings- och PR-effekter, men syftet med visionerna är ändå strikt affärsmässigt. Med en egen vision skiljer Nissan också ut sin strategi från konkurrenten Honda, vars högtflygande ambition är nollutsläpp av koldioxid i hela kedjan från energikälla till körning. Eller från GM i USA, som strävar efter att inte lämna ifrån sig några sopor – ”zero waste” – från sin bilproduktion.

Trenden visar hur fenomenet CSR (corporate social responsability) utvecklas. De stora företagen låter sig inte längre ledas av utomstående världsförbättrare. I stället söker de internt efter sitt eget engagemang för de stora framtidsfrågorna och omvandlar det till kommersiellt gångbar innovationskraft.

DAGENS TIPS FRAMTIDVISION

Tio superinnovationer som finns om tio år

Analysföretaget Thomson Reuters har forskat utifrån patentansökningar och vetenskapslitteratur som finns i dag för att försöka svara på vilka av mänsklighetens viktigaste innovationer som kommer att ha slagit igenom om ett decennium, år 2025.

Om förutsägelserna stämmer så är den en ljusare värld som snart väntar oss. Här är tio-i-topp-listan:

• Demens, Alzheimer och ALS kan bekämpas.

Bättre förståelse av det mänskliga genomet skapar nya metoder för att spåra och förebygga dessa neurologiska folksjukdomar, till exempel genom att isolera de kromosomer som orsakar dem.

• Solenergi är den största energikällan på jorden.

Nya material som koboltoxid och titanoxid, tunna filmer baserade på nanoteknik och bättre förmåga att utnyttja fotosyntesen gör solcellerna effektivare och mer tillgängliga. Vi lär oss också lagra energin bättre för att kunna använda den när den behövs.

• Diabetes typ 1 går att förebygga.

Genmodifiering blir möjlig för att vi kommer att förstå människans DNA mycket bättre. Diabetes kommer därför att kunna förebyggas medicinskt och inte bara med kost och träning som i dag.

• Alla kan äta sig mätta.

Genmodifiering av grödor och ny ljusteknik kommer att göra det möjligt att odla inomhus året runt. Det kommer att kunna förse alla jordens åtta miljarder människor med mat utan avbrott och prischocker samt övervinna miljöproblem som hotar traditionell odling.

• De elektriska flygplanen är här.

Bättre batteriteknik och nya lättviktsmaterial gör att elektricitet blir kraftkällan för de flesta av våra transporter. Det öppnar för elflyg och gör att elbilarna tar över och blir mycket lättare. Snabbladdade litiumjon-batterier, avancerade bränsleceller och nya möjligheter att lagra vätgas gör transporterna fossilfria. Och kanske blir flygcertifikatet 18-åringarnas nya steg in i vuxenlivet.

• Allt är uppkopplat överallt.

Våra prylar kommer att vara mer uppkopplade mot internet än vi själva. Bilar och hus besvarar våra minsta önskningar och många maskiner tänker själva. Om vi tror att vi är elektronikberoende i dag är det bara en västanfläkt mot 2025. En nyckel i utvecklingen är elektroder med superkapacitet som byggs i kolfiberbaserade nanokompositmaterial.

• Glöm plasten – förpackningarna består av träfibrer.

Biologiska nanokompositmaterial baserade på cellulosa kommer att ge oss 100 procent nedbrytningsbara förpackningar. Dessa kommer att ha ersatt den oljebaserade plasten helt inom ett par decennier.

• Cancerbehandling ger mycket mindre biverkningar.

Kunskapen om specifika genmutationer ökar så att olika cancerformer behandlas med mediciner som har mycket stor träffsäkerhet. Bättre datahantering anpassar dessutom medicineringen efter varje individ, vilket minskar biverkningarna radikalt.

• Datorerna vet allt om våra kroppar.

Så fort ett barn föds kommer hela dess DNA att kartläggas, så att varje förändring eller sjukdomsrisk kan registreras och undersökas varje år. Glöm blodproven – läkaren har all information om din kropps funktioner lagrad i en databas.

• Teleportering har testats.

Nej, 2025 kommer inte att vara en Star Trek-värld där vi kan stiga in i en garderob och resa på nolltid genom rymden. Men forskningen kring Higgs Boson-partikeln gör lovande framsteg.

 

 

DAGENS TIPS FRAMGÅNGINNOVATIONLEDARSKAPTEAMVISION

Fem faktorer som bygger succé

Vad är det som skiljer ut de företag som får fram nyskapande försäljningssuccéer?

Det ville forskarna Gary Lynn och Richard Reilly ha svar på. Därför studerade de 700 framgångsrika team under tio år och jämförde dem med andra mindre framgångsrika företag.

Forskarna hittade fem nyckelfaktorer som utmärker lyckade innovationsprojekt:

• De högsta cheferna är engagerade. De är aktiva och tar en sponsrande roll i projekten, till skillnad från de medelmåttiga företagen där toppcheferna bara är synliga när de fattar avgörande beslut.

• Stabil och tydlig vision. Uttalade mål och förväntningar som är vägledande, begripliga och konsekventa ger projektteamen både stöd och guidning i arbetet.

• Improvisation. Hur bra visionen än låter så är ingen briljant nog att kunna förutse från början exakt hur en nyskapande produkt ska se ut.

• Informationsutbyte. Kommunikationen fungerar och kunskapen kan flöda fritt mellan människor och avdelningar. De framgångsrika företagen har ofta team som består av olika specialister.

• Förmåga att samarbeta under press. Effektiva team lyckas få fram tidiga prototyper, testar dem på kunder och tar till sig den feedback man får. De kan hantera kritik och stress på ett sätt som skapar utveckling i stället för låsningar.